Vad är öppen tillgång?

Öppen tillgång, open access, innebär att forskningsresultat går att hitta via en sökning på internet. De ska kunna läsas av alla utan kostnad och materialet ska vara fritt att återanvända.

Öppen tillgång betyder att upphovspersonen ger alla rätt att läsa, ladda ned, kopiera och sprida en vetenskaplig publikation i digital form. Samtidigt tar man fortfarande hänsyn till författarens ideella upphovsrätt. Verket får inte förvanskas och upphovspersonen måste anges när det återanvänds.

Vetenskapliga publikationer syftar framför allt på sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar och böcker, men även avhandlingar och rapporter.

Viktigt för hela samhället

Forskning som är öppet tillgänglig för hela samhället lägger en grund för framtida forskning, och möjliggör för medborgarna att ta del av vetenskaplig information. Öppen tillgång till forskningsresultat stärker hela vetenskapssystemet, såväl som det omgivande samhället. Det främjar kunskapstillväxt, innovation och konkurrenskraft.

Dessutom bidrar öppenheten till medborgarnas delaktighet, engagemang och intresse för forskning och kunskapsproduktion.

Det här är några exempel på hur öppen tillgång stärker samhället:

  • Hela vetenskapen stärks när alla forskare får öppen tillgång till alla forskningsresultat. Det gäller både nationellt och internationellt och oavsett om forskaren är knuten till akademin eller inte.
  • Högre utbildning och skola stärks. Elever, studenter och lärare får öppen tillgång till relevanta och aktuella forskningsresultat, oavsett var de befinner sig.
  • Politiker och beslutsfattare ökar sina möjlighet att stärka och bredda omvärldsbevakning och kunskapsunderlag.
  • Näringsliv och industri får öppen tillgång till de senaste forskningsresultaten. Det är viktigt i en kunskapsekonomi där kraven på innovation och effektivitet blir allt högre.
  • Anställda i offentlig sektor, till exempel sjukvårdspersonal, lärare, journalister, analytiker och handläggare, får ökad kompetens och spetskunskap i sin yrkesutövning.
  • Patienter, brukar- och intresseorganisationer kan ha stor nytta av den öppna tillgången till forskningsresultat.

Motiv för omställning

Omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapssystem har utvecklats och drivs på av många olika yrkesgrupper. Engagerade forskare, bibliotekarier, finansiärer och förläggare är några exempel. Även politiker och beslutsfattare ställer sig i allt större utsträckning bakom denna omvandling.

De grundläggande motiven för omställningen är att:

  • utnyttja internets potential för kommunikation mellan forskare och med det omgivande samhället
  • frigöra dagens forskningsresultat för automatiserad insamling och bearbetning av forskare i framtiden
  • skapa en mer rimlig kostnadsnivå på ett område som präglas av ett fåtal stora kommersiella förlags monopolpriser

Guld, grön, hybrid

De huvudsakliga metoderna för öppet tillgänglig publicering beskrivs internationellt med begreppen guld och grön. Det finns även en version som kallas hybrid. Oavsett vilken metod forskaren väljer så ska forskningen vara sakkunniggranskad.

Grön

Så snart förlaget tillåter det arkiverar forskaren själv en sakkunniggranskad och redigerad version av artikeln i ett digitalt arkiv, så kallat repositorium. Slutversionen av artikeln har då redan publicerats i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift.

Guld

Forskaren publicerar sig hos ett open access-förlag. Boken eller artikeln blir då omedelbart öppet tillgänglig på internet. Inte sällan tar förlaget ut en publiceringskostnad som betalas av forskaren/institutionen.

Hybrid

Artiklar publiceras i en traditionellt prenumerationsbaserad tidskrift som mot en avgift görs omedelbart öppet tillgängliga.

Öppen vetenskap

I ett öppet vetenskapssystem görs alla moment och verktyg i forskningsprocessen fritt tillgängliga via internet. Digitaliseringen av forskning och högre utbildning har stor betydelse för lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Även den akademiska samverkan, såväl inom som över disciplinerna, vinner på omvandlingen.

Den omfattande omställningen till ett öppet vetenskapssystem utgörs av:

  • öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata
  • öppna lärresurser
  • öppen källkod
  • kollaborativ medborgarforskning

Stor potential – stora utmaningar

Potentialen i ett öppet vetenskapssystem är stor men innebär även stora utmaningar. Rätt använd kan de nya digitala verktygen bidra till en ökad transparens i forskningsprocessen, ett större samhälleligt engagemang och en större medvetenhet om forskningsprocessen.

Men det är viktigt att omställningen genomförs på ett likvärdigt och inkluderande sätt, i stark samverkan mellan olika aktörer i samhället.

Global omställning

Omställningen till ett öppet vetenskapssystem är global. Utvecklingen i Sverige följer till stor del det arbete för öppen vetenskap som pågår inom Europakommissionen Länk till annan webbplats.. I maj 2023 undertecknade Sverige, tillsammans med övriga medlemsstater, gemensamma rådsslutsatser för öppen vetenskap Länk till annan webbplats..

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?