Öppen tillgång till forskningsresultat möjliggör en bredare spridning, vilket gynnar såväl forskningen i sig och det vetenskapliga systemet som det omgivande samhället. Det främjar kunskapstillväxt, innovation och konkurrenskraft. Dessutom kan öppenheten bidra till medborgarnas delaktighet, engagemang och intresse för forskning och kunskapsproduktion. Ett av målen med öppen tillgång är att stärka samhället, till exempel genom att:

• Bidra till att minska kunskapsklyftor globalt – Forskare och studenter har samma möjligheter att läsa, använda och bygga vidare på forskning oavsett var i världen de befinner sig.
• Stärka utbildningsväsendet – Elever, studenter och lärare får fri tillgång till relevanta och aktuella forskningsresultat.
• Bredda kunskapsunderlaget och möjliggöra evidensbaserade beslut – Politiker och beslutsfattare får tillgång till den senaste forskningen inom exempelvis miljö, utbildning, hälso- och sjukvård.
• Möta kraven på innovation och effektivitet i en kunskapsekonomi – Näringsliv och industri får fri tillgång till de senaste forskningsresultaten.
• Bidra till arbetet för en hållbar framtid – Öppen tillgång till forskning om miljö och klimat, hållbar energi och biologisk mångfald gynnar miljöorganisationers, beslutsfattares och allmänhetens arbete i frågan.
• Möjliggöra ökad kompetens och spetskunskap för anställda i offentlig sektor – Exempelvis för sjukvårdspersonal och lärare, om de får tillgång till öppet tillgängliga forskningsresultat. Även journalister kan rapportera direkt från källan om de får direkt tillgång till forskningsresultat.
  
• Bidra till ökad reproducerbarhet och validering av kunskap – Fler har möjlighet att granska, testa och verifiera forskningen.

FAIR är ett internationellt erkänt begrepp, och ett samlingsnamn på fyra ledord som ska möjliggöra återanvändning av forskningsresultat. Principerna innebär att publikationer, forskningsdata och kod ska vara:

• Findable (sökbara)
• Accessible (tillgängliga)
• Interoperable (kompatibla)
• Reusable (återanvändbara)

För vetenskapliga publikationer innebär det att de bör finnas öppet tillgängliga, vara sökbara och innehålla information om hur de kan användas. Informationen ska vara tillgänglig för människor och läsbar för maskiner.

Under 2017 fick KB i uppdrag att ta fram förslag på kriterier för att bedöma hur väl vetenskapliga publikationer uppfyller principerna. Samtidigt fick Vetenskapsrådet motsvarande uppdrag för forskningsdata. KB fick även i uppdrag att föreslå en metod för bedömning. Med hjälp av metoden ska det vara möjligt att avgöra hur väl vetenskapliga publikationer och forskningsdata uppfyller FAIR-principerna.

Läs gärna mer i rapporten ”Vetenskapliga publikationer och FAIR-principerna”. Länk till annan webbplats.

Guld

Forskaren publicerar sig hos ett förlag som enbart ger ut öppet tillgängliga publikationer. Boken eller artikeln blir då omedelbart öppet tillgänglig på internet. Inte sällan tar förlaget ut en publiceringskostnad som betalas av forskaren/institutionen.

Grön

Så snart förlaget tillåter det arkiverar forskaren själv en sakkunniggranskad och redigerad version av artikeln i ett digitalt arkiv, så kallat repositorium. Slutversionen av artikeln har då redan publicerats i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift.

Hybrid

Artiklar publiceras i en traditionellt prenumerationsbaserad tidskrift som mot en avgift görs omedelbart öppet tillgängliga.

Diamant

En publiceringsmodell där varken författare eller läsare betalar något, utan istället finansieras på andra sätt. Finansieringen kan komma från forskningsfinansiärer, universitet, bibliotekskonsortier eller andra offentliga och ideella aktörer. Diamant öppen tillgång syftar till att vara ett icke-kommersiellt publiceringsalternativ som ägs och drivs av akademin, och har som mål att bidra till en rättvis och jämlik vetenskaplig publicering.