Redovisning av samordningsuppdraget

KB ska årligen redovisa samordningsuppdraget till regeringen. Den senaste rapporten från 10 mars 2022 bygger vidare på den delredovisning som lämnades i oktober 2021. Delredovisningen gav en samlad bild över nuläget kring omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem och presenterade fem områden som KB identifierat som särskilt prioriterade i det fortsatta nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

I den senaste redovisningen ges en överblick över svenska och internationella aktörer, deras roller och ansvarsområden liksom olika initiativ inom öppen tillgång som den svenska utvecklingen påverkas av. Det görs en analys av omställningens kostnader som bland annat belyser effekterna av de transformativa avtalen och frågan om omfördelning av kostnaderna mellan Bibsamkonsortiets deltagare.

Redovisningen lyfter behovet av harmonisering av principer och vad en nationell policy för öppen vetenskap kan bidra med.

Upphovsrättsliga förutsättningar är viktiga för utvecklingen av öppen tillgång. Flera länder inom Europa har infört regelverk för att underlätta så kallad parallellpublicering och redovisningen för fram att det kan finnas skäl att se över svenska motsvarande regelverk.

Redovisningen pekar på ett utvecklingsbehov för att såväl publikationer som metadata ska uppfylla FAIR-kriterierna. Först då kan digitaliseringens fördelar bättre utnyttjas och den öppna tillgången till publikationerna leda till de önskade effekterna för samhällets utveckling.

KB lämnar mot bakgrund av analysen följande förslag:

• Att en nationell policy för öppen vetenskap tas fram.
• Att regeringen analyserar vilka begränsningar som befintliga regelverk uppställer för ett öppet vetenskapssystem samt lämnar förslag på regeländringar.
• Att två typer av ekonomiskt stöd görs tillgängligt, dels i form av uppdrag till Vetenskapsrådet om stöd till svenska vetenskapliga tidskrifter för omställningen till öppen tillgång, dels till KB för drift och utveckling av den tekniska plattformen Publicera.
• Att en koordinerande informations- och kompetenshöjande insats om FAIR för publikationer genomförs.
• Att KB:s regeringsuppdrag för att samordna övergången till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer blir en permanent del av KB:s uppdrag och förs in i instruktionen.

Läs hela redovisningen

Tidigare delredovisning av samordningsuppdraget

I redovisningen konstateras också att de totala utgifterna för vetenskaplig publicering hos universitet och högskola har under perioden 2017 till 2020 ökat från 498 miljoner kronor till 675 miljoner kronor.

Redovisningen belyser dessutom stödjande strukturer och samverkan för öppet tillgänglig publicering, samt innehåller en ny genomlysning av svenska lärosätens och forskningsfinansiärers policyer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Några andra frågor som lyfts är de upphovsrättsliga förutsättningarna för öppen tillgång och aktuella initiativ för att främja och stödja omedelbar parallellpublicering.

Fem prioriterade områden

En viktig del i delredovisningen är de fem områden som KB identifierat som särskilt prioriterade i det fortsatta nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Ökade kostnader

Sverige är en av pionjärerna när det gäller att teckna transformativa avtal. Fördelen är att många artiklar blir öppet tillgängliga som annars inte skulle bli det. KB:s redovisning av de totala utgifterna för vetenskaplig publicering visar dock på ökade kostnader. Antalet vetenskapliga artiklar ökar från år till år, både globalt och i Sverige. Den nuvarande modellen där artiklarna har ett styckpris driver då upp kostnaderna. Samtidigt finns ett resursbehov även för nationella tidskrifter och andra publikationstyper som ställer om till öppet tillgänglig publicering.

Harmonisering av principer

KB:s genomgång visar att lärosätenas policyer behöver uppdateras för att driva utvecklingen lokalt. Alla svenska aktörer behöver harmonisera sitt policyarbete med nationella och internationella mål och rekommendationer.

Upphovsrättsliga förutsättningar

Det finns ett behov av att se över de upphovsrättsliga förutsättningarna för att främja öppen tillgång. Flera internationella initiativ arbetar med detta genom att stödja nya vägar till öppen publicering, exempelvis genom omedelbar parallellpublicering.

Tekniska förutsättningar

Öppen tillgång möjliggörs av forskningens digitalisering. Digitaliseringens möjligheter utnyttjas inte fullt ut. Viktig infrastruktur som lokala fulltextrepositorier och Swepub finns, men behöver utvecklas. FAIR-principerna är ett kraftfullt stöd i det arbetet, men även här behöver flera aktörer utveckla sitt arbete.

Forskningens incitamentsstrukturer

Incitamentsstrukturer såsom meritering fortsätter att vara ett hinder för öppen tillgång. I forskningspropositionen uttalas att lärosäten och forskningsfinansiärer har ett ansvar för att utforma tydliga incitament som främjar öppen vetenskap. Detta uppmärksammas också av globala aktörer som Unesco. För att nå fram till en lösning måste frågan hanteras på både nationell och internationell nivå inom vetenskapssamhället.

Läs hela delredovisningen

Tidigare utredningar

Inom ramen för uppdraget har KB genomfört fem utredningar på olika teman. Målet var att ta fram rekommendationer till nationella lösningar på de utmaningar som finns för att nå regeringens målbild om öppen tillgång. Utredningarna resulterade i fem rapporter och 16 rekommendationer.

Från KB:s publikationslista Länk till annan webbplats. går det att söka fram och ladda ner utredningarna samt andra rapporter om öppen tillgång.

Övriga uppdrag med koppling till öppen tillgång

• Nationella riktlinjer för öppen vetenskap
• Öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen
• Publicera - plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter
• Totala utgifter för vetenskaplig publicering
• FAIR – tillgänglig och användbar forskning