Öppen tillgång i EU
Sveriges arbete med öppen tillgång utgår från rekommendationer och strategier på EU-nivå.
Inom EU finns gemensamma prioriteringar för forskningssamarbete. EU-kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ta fram nationella färdplaner som ska bidra till att stärka prioriteringarna. Med det som utgångspunkt har regeringen lagt fram en nationell färdplan för det europeiska forskningsområdet.
Sveriges nationella färdplan
Sveriges nationella färdplan nämner flera delar som är prioriterade inom det europeiska forskningsområdet. En av dessa är öppen vetenskap, som till exempel innefattar:
- öppna forskningsdata
- öppet tillgängliga publikationer
- öppen källkod
- utvärderingsmetoder som tar hänsyn till samhällsnytta
- öppna lärresurser
- medborgarforskning
Öppen vetenskap är i grunden en demokratifråga. Enligt färdplanen är syftet ”att öka forskningens kvalitet, genomslag och innovationskraft genom att fler delar av forskningsprocessen så snart som möjligt kan samverka med det omgivande samhället”.
Samordningsuppdrag
KB:s och Vetenskapsrådets respektive samordningsuppdrag nämns också som huvudaktiviteter i den nationella färdplanen. KB har sedan 2017 ett samordningsuppdrag för öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer, medan Vetenskapsrådet har motsvarande uppdrag för öppna forskningsdata
Länk till annan webbplats..
EU-kommissionens rekommendationer
EU-kommissionen har tagit fram rekommendationer gällande öppen tillgång till och bevarande av vetenskaplig information (april 2018) Länk till annan webbplats.. De berör till exempel nationella strategier för öppen vetenskap, samt för bevarande och vidareutnyttjande av vetenskaplig information.
Strategier för öppen vetenskap
Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna upprättar strategier för flera områden inom öppen vetenskap, bland annat vetenskapliga publikationer. De strategier som upprättas ska beskrivas i nationella handlingsplaner.
Strategierna bör omfatta konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg, planer för genomförande och ekonomisk planering. De bör bidra till att uppnå följande mål:
- Alla vetenskapliga publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning görs öppet tillgängliga senast 2020
- Så snart som möjligt efter offentliggörande ska publikationerna vara öppet tillgängliga, men en karensperiod (embargotid) på sex månader (12 månader för samhällsvetenskap och humaniora) är möjlig
- Text- och datautvinning ska inte begränsas i onödan av de licensieringsvillkor som används för de vetenskapliga publikationerna
- Författarna ska behålla de nödvändiga immateriella rättigheterna (självarkivering och vidareutnyttjande) när de ingår avtal med utgivare
- Information om överenskommelser mellan offentliga institutioner och utgivare om tillgång till vetenskaplig information publiceras, särskilt för så kallade ”big deals” och ”offsetting deals”
- Företag, medborgarforskare, offentliga sektorn, pressen och allmänheten har största möjliga tillgång till vetenskapliga publikationer. Syftet är att möjliggöra innovation, stärka den offentliga sektorn och informera allmänheten.
Strategi för bevarande och vidareutnyttjande
Kommissionen menar också att en strategi för bevarande och vidareutnyttjande av vetenskaplig information bör finnas med i den nationella handlingsplanen. En sådan strategi förutsätter att forskningspublikationer och forskningsdata sammanlänkas med information om forskare och de forskningsfinansiärer som gett stöd till forskningen.
Rådslutsatser på EU-nivå
Medlemsländerna i EU:s konkurrenskraftsråd har enats om ett antal rådslutsatser för omställningen till ett öppet vetenskapssystem. De innehåller bland annat principer som gäller öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.
Mer om slutsatserna på Europeiska rådets webbplats (27 maj 2016). Länk till annan webbplats.
EU-kommissionens webbplats ger mer information om den inre marknaden för kunskap och forskare i Europa.
The European Research Area Länk till annan webbplats.