Dialogus creaturarum blir den första boken som trycks i Sverige. KB äger två exemplar. Boken är skriven på latin och innehåller sedelärande och moraliska fabler.

Vasakungarnas boksamlingar blir grunden till KB:s samlingar. Boksamlingarna förvaras i slottet Tre kronor. Den första förteckningen över böcker i kunglig ägo är daterad till 1568.

Den första kungliga bibliotekarien, Johannes Bureus, utnämns. Han lämnade bland annat efter sig sin stora anteckningsbok Sumlen som han kallade för "kladdeboken min", som också gett upphov till namnet på vår restaurang i Humlegården. Sumlen är inbunden i ett pergamentsblad ur en medeltida latinsk handskrift och innehåller närmare 700 blad.

Titeln riksbibliotekarie tillkom först på nyårsdagen 1910 och gavs då till Erik W Dahlgren som arbetat som överbibliotekarie sedan 1903.

Codex Gigas, eller Djävulsbibeln som den också kallas, kommer till KB som en del av krigsbytet från trettioåriga kriget.

Sin första tid tjänade Codex Gigas klosterlivet i Böhmen. År 1594 lät kejsar Rudolf II föra boken till sitt slott i Prag. Där förblev den tills trettioåriga krigets slut, 1648, då den togs som krigsbyte av den svenska armén. Codex Gigas hamnade istället bland drottning Kristinas samlingar. 1878 följde verket med när KB flyttade från biblioteket i Stockholms slott till de nybyggda lokalerna i Humlegården.

Läs mer om Codex Gigas

En lag stiftas om pliktleverans, vilken gör tryckare skyldiga att leverera minst ett exemplar av varje skrift till KB innan skriften sprids. 

Från början var lagen ett censurinstrument, ett sätt för statsmakten att kontrollera skrifter innan de spreds till medborgarna. Numera stödjer lagen om pliktexemplar KB:s arbete med att samla in Sveriges kulturskatt. Utan pliktleverans hade KB inte varit den rika källa till kunskap som biblioteket är idag.

Den 7 maj brinner Vasaslottet Tre Kronor. Två tredjedelar av KB:s bestånd brinner upp, cirka 17 000 böcker och 1000 handskrifter.

KB kan flytta in i det nybyggda Stockholms slott, i den flygel som Bernadottebiblioteket finns idag.

I juli 1871 läggs grunden till det som ska komma att bli den nya biblioteksbyggnaden i Humlegården.

KB styrs av sin mest välkända chef genom tiderna, Gustaf Edvard Klemming.

August Strindberg tjänstgör som amanuens på KB.

Den 9 november 1877 blir KB ett självständigt ämbetsverk och formellt Sveriges nationalbibliotek.

Den 2 januari 1878 öppnar KB-byggnaden i Humlegården för allmänheten. Gustaf Dahl är arkitekt.

Valfrid Palmgren Munch-Petersen (1877–1967) var pionjär inom biblioteksvärlden och KB:s första kvinnliga anställda. Hennes bok Bibliotek och folkuppfostran (1909) inledde en stark utveckling av de svenska folkbiblioteken.

De två nya flyglarna i öst och väst öppnar. Arkitekt var Axel Anderberg.

KB fungerar som humanistiskt forskningsbibliotek för Stockholms Högskola, sedan 1960 Stockholms universitet.

Biblioteket genomgår en omfattande inre om- och tillbyggnad i etapper. Det första underjordiska magasinet tillkommer. Arkitekt: Carl Hampus Bergman.

Roggebiblioteket, som består av Strängnäs gymnasiums äldre boksamlingar, blir en del av KB.

Läs mer om Roggebiblioteket

Den nationella bibliotekskatalogen Libris tas i drift. Nu inleds datoriseringen av svenska bibliotek.

Datorn på bilden är en Xerox Alto, även den från 1972.

Birgit Antonsson blir Sveriges första kvinnliga riksbibliotekarie.

Den hittills mest omfattande om- och tillbyggnaden av KB genomförs, två underjordiska bokmagasin på vardera 9000 m2 tillkommer. Arkitekter: BSK Arkiteter AB och Jan Henriksson Arkitektkontor. Konstnärlig utsmyckning: Einar Höste (utomhus parksidan), Sivert Lindblom (utomhus entrésidan) och inomhus Harald Lyth och Nils G. Stenqvist.

KB börjar samla in svenska webbsidor i kulturarvsprojektet Kulturarw³.

Massdigitalisering av audiovisuella medier, till exempel musik, radio och tv, inleds.

De två myndigheterna KB och Statens ljud- och bildarkiv går samman till en gemensam myndighet.

KB tar över verksamheten för Filmarkivet i Grängesberg, ett kulturhistoriskt arkiv för svenska folkets filmer.

KB börjar digitalisera alla svenska dagstidningar som ges ut i Sverige.

Regeringen ger KB i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi.