Var vänlig och se till att bevara biblioteket och skicka det till mig tillsammans med de sällsynta föremål man hittar i Prag. Ni vet ju att dessa är de enda saker som jag värdesätter.

Så skrev drottning Kristina, Sveriges genom tiderna mest bokälskande drottning, till kusinen (sedermera kungen) Karl Gustav. Hennes väg till boksamlandet är kantad av det idag inte speciellt tilltalande men på den tiden fullt normala fenomenet krigsbyten. Hennes boksamlande bestod dock av mycket mer än detta.

Drottning Kristina (1626–1689) regerade 1632–1654. Hon blev monark redan vid sex års ålder efter sin fars, Gustav II Adolfs, död. Kristina var mycket intresserad av konst, vetenskap och filosofi och lockade många europeiska lärda och konstnärer till Stockholm. Hon abdikerade från tronen redan 1654, konverterade till katolicismen och bosatte sig i Rom, där hon levde resten av sitt liv och blev en viktig kulturmecenat.

En del av Kristinas kulturgärning bestod i att hon lockade flera av tidens intellektuella till Sverige och kämpade för att etablera Sverige som ett kulturland. Hon kallade bland annat till sig René Descartes, Hugo Grotius och Nikolaas Heinsius den yngre, alla framträdande namn inom 1600-talets kulturhistoria. Sist men inte minst förmådde hon den nederländske filologen Isaac Vossius att komma till Sverige, först som hennes lärare i grekiska, senare som hennes bibliotekarie.

Ett växande och värdefullt bibliotek

När Kristina kom till makten bestod de kungliga samlingarna till största delen av Vasakungarnas privatbibliotek, en mindre och eklektisk samling böcker (Erik XIV ägde till exempel totalt 216 böcker). Under Kristinas liv strömmade mängder av böcker tagna som krigsbyte under trettioåriga kriget till Sverige. För att komplettera denna samling skickade Kristina ut ovannämnda Vossius och Heinsius till kontinenten för att köpa böcker och, om möjligt, hela bibliotek.

Det mest kända förvärvet gjordes i Paris 1650 när Kristina kom över boksamlarna Paul och Alexander Pétaus bibliotek. På ett bräde utökades Kristinas bibliotek nu med 1 500 handskrifter. När Kristina och hennes bibliotekarier var klara hade Sverige plötsligt en kunglig boksamling värd att jämföras med kontinentens stora samlingar.

Olyckligtvis (för Sveriges del) tog Kristina med sig större delen av samlingen när hon abdikerade. De flesta av hennes böcker följde med henne och återfinns idag i Rom och Vatikanen. Idag utgör de en central del av Vatikanens handskriftssamling.

Dessutom försvann större delen av de kvarvarande handskrifterna i den stora slottsbranden 1697 Länk till annan webbplats.. En katalog gjord före branden listar cirka 1 400 handskrifter: av dessa överlevde 280. Trots dessa två kraftiga decimeringar av biblioteket, utgör drottning Kristinas böcker än idag kärnan i KB:s samling av handskrifter Länk till annan webbplats. och äldre tryck.

Digitiserade handskrifter

Av drottning Kristinas en gång väldiga samling finns idag mellan 80 och 90 identifierade handskrifter kvar i KB:s samlingar. Det är tänkbart att ytterligare ett litet antal kan komma att identifieras. Det skulle kunna röra sig om böcker som köptes in kort före abdikationen och inte kom med i de kvarvarande förteckningarna.

Cirka 30 stycken av drottning Kristinas egna handskrifter har blivit digitiserade, de flesta av dem inom ramen för det pågående forskningsprojektet Medeltida latinska handskrifter i Kungliga bibliotekets samlingar: katalogisering och digitalisering Länk till annan webbplats., finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Dessa handskrifter är eller kommer snart att vara tillgängliga på manuscripta.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Projektet koncentrerar sig på kategorin teologiska handskrifter (som återfinns under KB:s hyllsignum A). Anledningen är att denna kategori rymmer majoriteten av de latinska, medeltida handskrifterna. Teologi måste här förstås som en bred och elastisk beteckning som rymmer allt från biblar, liturgi och skrifter av kyrkofäderna till filosofi, administrativa handlingar från kloster och vackert utsmyckade bönböcker.

Nedan följer några exempel på anmärkningsvärda Kristina-handskrifter från denna kategori.

Exemplet ovan har signum A 165 och är en bibel från 1300-talets Paris. Detta är förmodligen den vackrast utsmyckade bibeln i KB:s samlingar. På cirka 670 blad innehåller denna stora handskrift både Gamla och Nya testamentet. Texterna har försetts med vackra anfanger och extravaganta utsmyckningar i marginalerna. Bilden ger en aning om handskriftens dekoration, men för att komma närmare uppmuntras läsaren att titta på handskriften i Manuscripta Länk till annan webbplats. där möjligheterna att zooma in på detaljer avslöjar den fantastiska värld som ryms i denna handskrift.

Nästa exempel är handskriften A 141 Länk till annan webbplats.. Även denna handskrift är fransk, men från 1000-talet, vilket gör den till en av KB:s äldsta handskrifter. Den innehåller Paulus brev kombinerade med en integrerad kommentar. Kommentaren är placerad i marginalerna, där den ibland tar upp alla fyra marginaler runt huvudtexten och ibland, som på bilden, består av kortare paragrafer. Huvudtexten är även försedd med kortare kommentar på ett eller några få ord placerade mellan raderna. Även denna handskrift har ett antal utsmyckade anfanger i en stil som var typisk för sin period. Dessa kan dock framstå som nästan dämpade i jämförelse med bibeln i det föregående exemplet.

Bilden som introducerar vårt tredje exempel, A 225 eller "Siebenhirters bönbok" Länk till annan webbplats., kan ge sken av en sliten och ganska enkel handskrift. Inget är dock längre från sanningen! Bilden avslöjar att denna handskrift har överlevt Slottsbranden 1697 Länk till annan webbplats.. Innanför de brända pärmarna ryms en bönbok (eller tidegärdsbok) tillverkad i Wien runt 1469 för Johann Siebenhirter, den förste stormästaren av Sankt Georgsorden i Wien. Handskriften kom till Sverige genom en senare österrikisk ägare, Paul Khevenhüller, som emigrerade till Sverige och då kan ha skänkt handskriften till drottning Kristina.

Handskriften innehåller 35 helsidesilluminationer, alla täckta av en skyddande gardin av siden. Utöver dessa innehåller handskriften även ett stort antal rikt dekorerade anfanger och ett senare helsidesporträtt av den habsburgska kungafamiljen. Bilden skildrar en mässa som avbryts av en narr. Många av bilderna i handskriften är svårtolkade och kan för ett modernt öga te sig nästa absurda.

Det sista exemplet är en handskrift med signum A 189 Länk till annan webbplats. som även den kommer från Wien från ungefär samma tid. Den innehåller predikningar och traktat av Thomas Ebendorfer, en känd teolog och professor vid Wiens universitet. Handskriften är inte anmärkningsvärd på något sätt, men den är representativ för majoriteten av de handskrifter som återfinns inom kategorin teologiska handskrifter. Det är inte en handskrift som skulle ha lockat Kristina med sitt utseende, men kan ha gjort det med sitt innehåll. Alternativt kan den mycket väl ha tagits som krigsbyte.

Handskrifter som inväntar digitisering

Bilderna på handskrifterna ovan är högupplösta och tagna av professionella fotografer. De visar handskrifterna och alla deras detaljer på bästa möjliga sätt i det digitala formatet. Merparten av Kristinas handskrifter har dock ännu inte digitiserats och dessa låter sig naturligtvis inte lika lätt skildras på bild. Här nedan följer dock några exempel på intressanta handskrifter ur Kristinas samling och några enklare bilder av dem.

Exemplet ovan tjänar som en nyckel till hela Kristinas bibliotek, detta är nämligen en handskriven katalog över merparten av hennes handskrifter och delar av hennes tryckta samling runt år 1650. Upphovsmannen är den nederländske filologen och bibliotekarien Isaac Vossius. Katalogen innehåller både handskrifter som tagits som krigsbyte under trettioåriga kriget och handskrifter som drottningen låtit köpa in på kontinenten. Den är organiserad efter storlek på handskrifterna och efter genre. Förutom att vara en ovärderlig källa till Kristinas boksamling är handskriften ett vackert verk i sig, skriven med en utsökt kalligrafi och uppordnad på ett luftigt, behagligt och välorganiserat sätt.

Nästa exempel representerar en av de lite äldre handskrifterna, en väldig foliant från 1300-talets Italien (linjalen till vänster i bilden ger en antydning om dess storlek). Denna handskrift som har signum B 682 innehåller Justinianus Codex iuris, förmodligen en av rättshistoriens mest kända texter. Huvudtexten är försedd med kopiösa mängder kommentarer. På bilden ser vi hur huvudtexten i två spalter per sida helt omges av en kommentar, som sedan i sin tur har fått ytterligare kommentarer tillförda av senare användare.

Det tredje exemplet representerar en av de inte alltför många illustrerade handskrifterna. Vu 74 är en tysk 1400-talshandskrift som innehåller Hugo von Trimbergs Der Renner, en av de längsta medeltida, episka dikterna på högtyska. Handskriften har med stor sannolikhet tagits som krigsbyte.

Handskriften X 94 är en enkel medicinhandskrift från 1355. Rubrikerna i marginalen på den högra sidan nämner att ett kapitel "Om samlag" (Capitolum de Coytu) följs av ett kapitel "Om bad" (de balneo).

Det som dock har skapat uppmärksamhet kring denna handskrift är pärmfodret (lösa blad, ofta från andra handskrifter, som används för att täcka insidan av pärmarna). Detta är ett äldre fragment av Talmud, förmodligen från 1200-talet, som har blivit internationellt uppmärksammat.

De fyra handskrifterna som nämns ovan tillhör de lite mer kända handskrifterna i samlingen, medan många av de andra har ett innehåll som för tillfället är nästintill okänt på grund av bristen på katalogisering och forskning. De ger dock bara en liten glimt av den mångfald av intressanta handskrifter som denna förhållandevis lilla samling innehåller.

Material om och av Kristina

I handskriftssamlingen finns det även en mängd material som är skrivet av eller om drottning Kristina. Materialet om henne är stort och svåröverskådligt, medan det är lättare att lokalisera och identifiera det som är skrivet av hennes egen hand. Här följer två exempel på texter skrivna av Kristina.

I KB:s autografsamling finns olika typer av skrifter, oftast brev, ibland bara namnteckningar, skrivna av kända svenska och utländska personer. Här finns naturligtvis en dossier för Kristina. Denna innehåller ett antal olika brev och kungörelser. Breven finns både som prydliga, renskrivna exemplar, oftast signerade av drottningen, eller, som på bilden, brev skrivna av hennes egen hand. Brevet ovan är daterat i Rom 1685.

Bilden ovan visar en tryckt bok som har tillhört Kristina. Boken ifråga är en bibliografi eller berättelse om Timur Lenk, Histoire du grand Tamerlan, skriven av en viss “le sieur de Sainctyon”. Den är utgiven i Paris 1677, har alltså tillhört Kristina under den senare delen av hennes liv i Rom och därefter köpts in till KB. På bilden ser vi en passage som är understruken och kommenterad i marginalen av Kristina själv. Denna bok är förvisso tryckt, men har i KB:s samlingar placerats bland handskrifterna på grund av att den innehåller anteckningar av Kristina, vilket gör att dess värde eller intressanta innehåll faller under det handskrivna. Denna typ av sorteringsfrågor är inte lätta av avgöra. KB har dock ytterligare ett exemplar av samma verk bland de tryckta samlingarna.

Under hyllsignum D 682 finns det ytterligare ett antal böcker med generösa mängder anteckningar av drottningen. För den som vågar tackla Kristinas allt annat än lättlästa handstil finns här förmodligen viktig information om hennes lässtrategier, preferenser och intressen för stunden.

Men det finns förstås mängder av material relaterat till Kristina utöver handskrifter. I bildsamlingen finns till exempel ett stort antal porträtt och historiska planscher och Kristina återfinns på flera ställen i KB:s omfattande samling av äldre tryck.

Jubileumsåret 2026

Avslutningsvis återvänder vi till Kristinas egna handskrifter. Cirka 30 stycken av dessa har tidigare blivit digitiserade. Nu har vi glädjen att meddela att återstående 50 handskrifter inom kort kommer att digitiseras och göras tillgängliga på samma ställe. Satsningen finansieras av Olle Engkvists Stiftelse. I och med detta kan KB erbjuda en nästintill komplett digital version av Kristinas kvarvarande handskriftsbibliotek.

Framöver är förhoppningen att KB:s samling ska kunna återförenas digitalt med resten av Kristinas samlingar i andra länder för att erbjuda forskare och allmänheten tillgång till en så stor del som möjligt av denna imponerande och viktiga bokskatt.

För KB:s del kommer jubileumsåret bestå av dels en digital version av drottning Kristinas handskrifter, dels av ett flertal öppna föreläsningar och andra aktiviteter. Information om dessa kommer att anslås på kb.se – håll utkik där under året!