Bandad nostalgi

Åh, 80-talet! Håret skulle vara permanentat och tuperat med mycket hårspray, axelvaddarna enorma och jeansen stentvättade. Till modet hörde musiken och oavsett om det var synt, hårdrock eller dansband, så pumpades den ut ur en liten plastask – kompaktkassetten – oftast med hjälp av en freestyle eller en bergsprängare.

I en tid före Spotify och Itunes, mp3-spelare och Youtube var kompaktkassetten kung. På 1980-talet var det svårt att föreställa sig en vardag utan den. Kompaktkassetterna var inte bara ett sätt att lyssna på musik, de var också en del av kulturen. Det enkla formatet gav frihet att spela in, mixa och bära med sig sin favoritmusik överallt. Även om bandspelaren ibland ”åt upp” bandet och förvandlade ens ”Bohemian Raphsody” till en trasslig spagettihög, var kassetten en föregångare som lade grunden till hur vi lyssnar på musik idag.

När Philips gjorde musiken mobil

År 1962 skapade ingenjören Lou Ottens och hans team kompaktkassetten för företaget Philips i Belgien. Den lanserades vid radiomässan i Berlin den 30 augusti 1963, och i november året därpå i USA. Formatet användes initialt för diktering, men det visade sig vara lämpligt även för musik. Massproduktionen inleddes i Tyskland 1964.

Kompaktkassettens storhetstid inleddes i slutet av 1970-talet, då kassettspelare i bilar blev allt vanligare. Men det var när Sonys Walkman lanserades 1979 som kassetten verkligen gjorde global succé. Då blev det möjligt att lyssna på musik när man var på språng och plötsligt kunde man ta med sig sina favoritlåtar till skolan, gymmet eller på resan. Försäljningen av kassetter överträffade till och med vinylskivor under mitten av 1980-talet.

Kompaktkassettens glansdagar var räknade när cd-skivan blev allt billigare och mer tillgänglig under tidigt 1990-tal. Cd-skivor erbjöd bättre ljudkvalitet, enklare låtbyten och var mer tåliga mot slitage än kassettbanden. Trots detta fortsatte kompaktkassetter att vara populära för heminspelningar, så kallade "mixtapes", långt in på 2000-talet fram till dess att cd-brännare blev standard i de flesta datorer.

Möjligheten att själv spela in

Det som verkligen gjorde kompaktkassetten populär var den enkla möjligheten att spela in ljud. Vem som helst kunde köpa tomma kassettband för en liten summa pengar och själv spela in direkt från radion, en skivspelare eller en mikrofon. Med kassettbandspelaren satte man ihop sina favoritlåtar från radion, en lp-skiva eller en kompis kassett. Detta skapade en boom av "mixtapes", hemmagjorda samlingar av låtar som ofta delades som personliga gåvor.

Kassettbandspelare var mycket billigare och mer tillgängliga än skivspelare, vilket gjorde musikinspelning till en folklig aktivitet. Kassetterna var också populära för radioteatrar och ljudböcker och användes för att spela in lektioner, möten och intervjuer.

Ny musik på demotape

Med kassetterna fick artister nya möjligheter att sprida sina egna inspelningar. Detta var ett billigt sätt att ge ut musik för oberoende artister, vilket bidrog till att skapa underground- och DIY-scener över hela världen.

Tillverkning av vinylskivor var däremot en komplex och dyr process. Det krävdes specialiserade fabriker för att pressa skivorna, vilket gjorde att man var tvungen att beställa stora volymer, oftast i tusentals exemplar, för att det skulle bli ekonomiskt försvarbart.

Materialet till kassettband var billigare. Själva banden bestod av plast, och fodralen var ofta av enklare plast, vilket höll nere kostnaderna. Kassetterna masstillverkas också på ett mycket enklare sätt. Kopieringsmaskiner för kassetter var relativt billiga, snabba och kompakta i jämförelse med vinylpressar. Det gjorde det möjligt att tillverka i små upplagor, vilket var perfekt för mindre skivbolag och oberoende artister.

Denna skillnad gjorde att musiker kunde spela in och distribuera sin musik på kassett, utan dyra skivkontrakt och fabriker. Det öppnade upp för en våg av ny musik, från undergroundband till lokala artister som skapade en helt ny kultur av musik på ett otroligt enkelt sätt.

Kompaktkassettens tekniska utmaningar

Tekniskt sett innehåller kompaktkassetten två spolar inuti ett plastskal. Spolarnas uppgift är att dra den magnetbelagda filmen – mediet där allt ljudinnehåll lagras och spelas in – från den ena sidan till den andra. Även om kompaktkassetter är kända för att vara ganska tåliga, tappar de i kvalitet över tid på grund av en kombination av fysiskt slitage och naturlig nedbrytning av de magnetiska partiklarna.

Bandet i en kassett är väldigt tunt. Varje gång det spelas upp, spolas fram eller tillbaka, blir det friktion mot de mekaniska delarna i bandspelaren, såsom tonhuvudet och kapstanen. Detta slitage kan med tiden göra att bandet sträcks ut, blir tunt eller till och med går av.

Ljudet på ett kassettband lagras som en sekvens av magnetiska mönster på bandets yta. Med åldern kan de magnetiska partiklarna förlora sin "magnetiska styrka". De kan omfördelas, vilket leder till att inspelningen försvagas och blir tystare. Detta kallas för demagnetisering eller "print-through" och är en naturlig del av ett magnetbands åldrande.

"Sticky-shed syndrome" är ett känt fenomen som kan uppstå med tiden genom att bindemedlen i ett magnetband försämras på grund av absorption av fukt. Järnoxider från bandet fastnar då på uppspelningstonhuvudet vilket dels leder till att bandet inte går att spela upp, dels till förlust av information.

Ett sätt att motverka detta tillfälligt är att värma bandet – att baka det – under flera timmar vid lämplig temperatur. På KB finns en speciell ugn som används för bakning av alla typer av magnetband. När bandet är färdigbakat är det viktigt att digitisera det så fort som möjligt. Något som också ger positiv effekt vid uppspelning av kassettband som har stått länge är att spola dem fram och tillbaka innan digitisering.

Även om själva bandet inte skadas kan plasthöljet som håller ihop det bli skört och gå sönder. Detta kan leda till att bandet fastnar eller att de mekaniska delarna inne i kassetten inte fungerar som de ska. Många kassetter är svetsade eller ihopskruvade på ett sätt som gör att de riskerar att gå sönder och inte går att sätta ihop igen om man öppnar dem.

Bandet är lindat runt två spolar och om det förvaras i felaktiga förhållanden under lång tid kan det bli permanent sträckt eller skadat. Värme och fukt är de två största hoten. Bandet kan torka ut, blir skört eller till och med klibbigt, vilket gör det svårt att spela upp. Om kassetten utsätts för starka magnetfält, till exempel från en högtalare, kan även det skada inspelningen.

Ljudkvalitet på kompaktkassetter

Dynamiskt omfång vid ljudinspelning är skillnaden, mätt i decibel (dB), mellan de högsta och tystaste ljuden som ett system kan fånga eller en inspelning innehåller. Ett brett dynamiskt omfång innebär att både mycket svaga ljud (som en viskning) och mycket höga ljud (som ett vrål) kan fångas med detaljer, vilket ger realism och känslomässig effekt.

Omvänt resulterar ett smalt dynamiskt omfång i ett plattare, mindre uttrycksfullt ljud, eftersom skillnaden mellan mjuka och höga passager komprimeras.

Det dynamiska omfånget för en kompaktkassett varierar beroende på bandtyp och den brusreducering som används, men ligger generellt mellan 50 och 75 dB. Enkla järnband erbjuder vanligtvis ett lägre omfång, cirka 50–55 dB, medan högfördelade kromband och användningen av brusreduceringssystem som Dolby C kan höja omfånget till 65–75 dB. En musik-cd-skiva har ett dynamiskt omfång på cirka 96 dB medan en högkvalitativ vinylskiva ligger mellan 60 och 70 dB.

Digitisering av kompaktkassetter

På KB jobbar AV-tekniker med digitiseringsprocesser där information som finns lagrad på kompaktkassett överförs till digitala filer. Här finns specialutvecklade bandspelare som kan spela upp kassetter i fyrdubbel hastighet, både A och B-sidan samtidigt, vilket förkortar inspelningstiden och ger ett bättre slutresultat.

En kassettbandspelare kopplad till ett ljudkort omvandlar den analoga signalen till ett digitalt format, WAV. Hastigheten och riktningen ändras i den digitala WAV-filen med hjälp av ett skript. Man behöver också mjukvara för kalibrering av inkommande signaler, övervakning, bearbetning och kvalitetskontroll av ljudfilerna innan de överförs till lagring.

De bearbetade ljudfilerna kopplas sedan till respektive katalogpost i Svensk mediedatabas Länk till annan webbplats. och blir direkt uppspelningsbara i våra lokaler.

KB:s musiksamling på kompaktkassett

I våra samlingar finns det cirka 85 000 kompaktkassetter som har kommit in via pliktleveranslagen. En stor del består av svenskutgiven musik. Samlingen är väldigt varierande och även om en del finns på vinyl, är mycket unikt och enbart utgivet på kassett.

KB får fortfarande in nya kassetter via pliktleveranser, cirka 80 stycken under 2024 och runt 55 hittills under 2025! Man kan bara gissa om det är av ren nostalgi som vissa artister envisas med att använda det här gamla formatet. Kanske de vill att deras fans ska få uppleva ”glädjen” av att rulla band med en penna, precis som många gjorde på 1980-talet?