fullskärmsbild

Totala utgif­ter för veten­skap­lig publi­ce­ring 2021

KB sammanställer svenska lärosätens utgifter för vetenskaplig publicering, det vill säga inköp av litteratur, prenumerationer och publicering av forskningsartiklar. För 2021 uppgick utgifterna till 711 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som föregående år.

Genrebild med pengar och publikationer, av Maja Atterstig.

KB har i uppdrag av regeringen att samordna och främja arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Målet är att vetenskapliga publikationer med offentlig finansiering ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan från 2021. I omställningen till ett nytt öppet vetenskapssystem är det viktigt att få inblick i vilka investeringar som görs, hur stora de är, hur spridningen mellan olika utgiftsposter ser ut och hur de fördelas bland lärosäten.

KB har nu skickat in en särskild rapport till regeringen, där arbetet med 2021 års utgifter för vetenskaplig publicering presenteras.

Oförändrat kostnadsläge för svenska lärosäten

Utgifterna för vetenskaplig publicering uppgick till cirka 711 miljoner kronor under 2021. De ligger därmed på ungefär samma nivå som under föregående år, då motsvarande summa var 709 miljoner kronor. Även i jämförelse med lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå ligger utgifterna på oförändrade nivåer 2021 jämfört med 2020. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) uppgår lärosätenas forskningsintäkter för 2021 till 47,5 miljarder kronor vilket innebär att utgifterna för vetenskaplig publicering är cirka 1,5 procent.

Däremot vittnar flera lärosätesbibliotek om att deras utgifter har ökat rejält till följd av de så kallade transformativa* avtalen tecknade via Bibsamkonsortiet. Det kan bero på att publiceringsavgifter som den publicerande forskaren tidigare stod för nu istället administreras och betalas av lärosätesbiblioteken. Det kan även bero på att Bibsamkonsortiet har börjat omfördela kostnaderna i och med övergången från läsavgifter till publiceringsavgifter. Resultatet av omfördelningen är att de lärosäten som publicerar mest också står för en större andel av utgifterna för de transformativa avtalen.

* Avtal med syftet att ställa om från att betala för prenumerationer till att betala för publicering med öppen tillgång.

Fler öppet tillgängliga publikationer

Antalet transformativa avtal tecknade via Bibsamkonsortiet har stadigt ökat de senaste åren, från 3 stycken år 2017 till 22 stycken år 2021. Det har inneburit att utgiftsposten vuxit från 35 miljoner kronor 2017 till 380 miljoner år 2021. Antalet prenumerationsavtal som endast omfattar läsrättigheter minskar i motsvarande takt. Utgifterna har minskat från 254 miljoner kronor 2017 till 39 miljoner år 2021.
Målet med de transformativa avtalen är en ökad andel öppet tillgängliga publikationer, vilket ligger i linje med regeringens målbild. Uppskattningsvis har cirka 14 100 öppet tillgängliga artiklar bekostats under 2021 via Bibsamkonsortiets transformativa avtal. Det är en ökning med cirka 3 600 artiklar jämfört med 2020.

Utvecklingen under de senaste fem åren

Det här är femte året (2017–2021) som KB sammanställer de totala utgifterna för vetenskaplig publicering i Sverige. Under perioden har utgifterna ökat från cirka 500 miljoner kronor till cirka 711 miljoner. Andelen av intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå har samtidigt ökat från 1,2 procent till 1,5 procent år 2021.

Mer statistik och analyser

Kontaktinformation

Henrik Schmidt, handläggare för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
henrik.schmidt@kb.se
010-709 32 65