Samiskt kulturarv i ord och bild
Det samiska kulturarvet spänner över många århundraden och tar sig en mängd olika uttryck. I KB:s samlingar bevaras verk på svenska eller samiska som framställts på urfolket samernas egna villkor – eller andras.
Den samiske författaren Johan Turi avbildas av skulptören Christian Eriksson i början av 1900-talet. Signum: KoB Alb. 763:85. (Bilden är beskuren)
Samisk litteratur förr och nu
Redan på 1600-talet trycktes ett antal skrifter på samiska i Sverige. Under de kommande århundradena var det framför allt religiös litteratur, till exempel Bibeln, som trycktes på samiska. Parallellt med denna utgivning, riktad mot en samisk målgrupp, framställdes många skildringar och beskrivningar av samiskt liv och leverne både i Sverige och i utlandet.
Sveriges minnesinstitutioner innehåller många skildringar av nationella minoriteter, och KB är inget undantag. Urfolket samerna har genom århundradena skildrats eller avbildats i flera olika syften, från det dokumentära eller konstnärliga till sådant vi idag betraktar som objektifierande eller etiskt tveksamt. Men här finns även verk av eller för samer – på olika samiska språk eller på svenska.
Pionjären Johan Turi
En pionjär för samisk litteratur var Johan Turi (1854–1936), född i Guovdageaidnu (Kautokeino) i Norge. På bilden här ovan avporträtteras han av skulptören Christian Eriksson. Turi hade lärt sig läsa och skriva som vuxen och hade under många år velat skriva en bok om fjällsamernas liv. Han skrev först på finska då han bedömde att samiskan var ett alltför litet språk men övergick till att skriva på sitt modersmål, nordsamisk kautokeino-dialekt.
Boken Muittalus sámid birra : En bok om lapparnas liv
Länk till annan webbplats., utkom 1910 efter ett nära samarbete med den danska författarinnan och etnografen Emelie Demant-Hatt. I den första utgåvan återges den samiska texten tillsammans med Demant-Hatts översättning till danska, samt Turis egna illustrationer. Det dröjde till 1917 innan boken kom ut på svenska. Båda utgåvorna finns digitaliserade och fritt tillgängliga via Libris Länk till annan webbplats..
Johan Turis bok, publicerad 1910. Signum: 15 A
Fler nedslag i samisk litteraturhistoria
- 1912 publicerades den första skönlitterära romanen på samiska: Beaivi-álgu (Gryning) av Anders Larsen
- 1915 publicerades diktsamlingen Muohtačalmmit av Peđar Jalvis
- 1937 publicerades Jåhtte saamee viessom (En flyttsames liv) av Anta Pirak
- 1958 publicerades Mui’talusat cáliiga (Beretninger om forholdene i Kautokeino før år 1850), som hundra år tidigare författades av Hætta och Anders Bærs under en fängelsevistelse på Akershus fästning i Oslo
- 1971 publicerades den första boken på samiska av en samisk kvinna: Kirsti Palttos Soagŋu (Frierferd)
- 1976 publicerades den första samiska barnboken: Ámmul ja alit oarbmælle (Ammul og den blå kusinen) av Marry A. Somby
- 1978 kom den första barnboken på sydsamiska, Dågkangærja Dåkkágir’ji av Lajla Mattsson (nu Mattsson Magga)
- På 1980-talet kom den första diktsamlingen på lulesamiska, O, Oarjjevuodna av Stig Riemmbe Gælok
- 1983 nominerades den första boken på samiska till Nordiska rådets litteraturpris, Hans Aslak Guttorms Golgadeamen (Flodfiske)
- 1984 blev det möjligt att läsa ämnet samisk litteratur på universitetet
- 1991 blev Nils-Aslak Valkeapää den första samiska författaren som fick Nordiska rådets litteraturpris för Beaivi áhčážan (Solen, min far)
- 2007 blev Vuokko Hirvonen den första professorn i samisk litteratur vid Samiska yrkeshögskolan
- 2016 blev Ann-Helén Laestadius den första samiska författaren att vinna Augustpriset för barn- och ungdomsboken Tio över ett
- 2018 fick Linnea Axelsson Augustpriset för sin roman Aednan, som samma år belönades med Svensk Bokkonsts diplom
- 2020 belönades Elin Anna Labbas bok Herrarna satte oss hit : om tvångsförflyttningarna i Sverige både med Augustpriset och Svensk Bokkonsts diplom
- 2021 röstades Ann-Helén Laestadius roman Stöld fram till Årets bok
Läs mer om samisk litteraturhistoria hos Tjállegoahte / Författarcentrum Sápmi Länk till annan webbplats.
KB samlar som nationalbibliotek in samiska bokutgåvor utgivna i Sverige, både på svenska och i översättningar för framtida forskning. Dessa så kallade nationalexemplar ska KB bevara för all framtid. De är därför bara tillgängliga som läsesalslån i KB:s läsesalar.
Moderna böcker med samiska teman eller anknytning, på svenska eller på olika samiska språk.
Sápmi och utgivning på samiska språk
Begreppet Sápmi innefattar både landet Sápmi och urfolket samerna. De samiska språken är ett av fem svenska minoritetsspråk (de övriga är finska, meänkieli, jiddisch och romska). Enligt bibliotekslagen ska det svenska biblioteksväsendet erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken. För att underlätta detta uppdrag har KB utvecklat en app, Bläddra, för mobil och surfplatta med e-böcker på minoritetsspråken. Här finns titlar på lulesamiska, nordsamiska, pitesamiska, sydsamiska och umesamiska. Utvecklingen av appen började 2019 och är numera en del i KB:s uppdrag för de nationella minoriteternas bibliotek. Länk till annan webbplats.
I Libris, Sveriges nationella bibliotekskatalog, finns deldatabasen Svensk samisk bibliografi. Här registreras litteratur om samer och samisk litteratur samt litteratur av samer på samiska. Databasen innehåller idag över 26 000 poster och omfattar framför allt material utgivet i Sverige, men även titlar utgivna utanför landets gränser. Svensk samisk bibliografi produceras av biblioteket vid Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum Länk till annan webbplats. och Samernas bibliotek vid Sametinget Länk till annan webbplats..
En sökning i Libris på tryckta böcker skrivna på något av de samiska språken ger cirka 4 500 träffar, varav nordsamiska står för den absolut största delen, följt av sydsamiska, lulesamiska och därefter andra mindre samiska språk. I KB:s Utgivningspuls 2023 - bokutgivningen i Sverige presenteras utvecklingen av utgivningen på samiska språk utifrån data i Libris, från 1950 och fram till 2022.
Samiska berättelser i bild och på film
2011 startade Queering Sápmi, ett demokratiprojekt för och med samiska individer som på något sätt utmanar sexualitets- och genusnormer. Projektet resulterade i en utställning och en bok, där projektledarna Elfrida Bergman och Sara Lindquist berättade om "samiska berättelser bortanför normen". Boken Queering Sápmi – samiska berättelser bortanför normen Länk till annan webbplats. (2013) presenterades med dessa frågor: Vem är du? Vem är du i andras ögon? Hur påverkar omgivningen dina livsval, vem du kan vara och hur du mår?
Utställningen bestod av livsberättelser, fotografiska porträtt och iscensatta bilder från anonyma och offentliga personer i Sverige, Norge och Finland – samer som berättade om hur de utmanar kön och sexualitet. Till utställningen producerades dessa postrar, som inkom till KB:s bildsamling 2014.
Postrar från utställningen "Queering Sàpmi" 2014. Signum: KoB Tr. B. 2015 C.3-4
De senaste decennierna har filmmediet blivit ett viktigt verktyg för samisk självrepresentation och identitetssökande, med namn som Paul-Anders Simma, Liselotte Wajstedt och Amanda Kernell. Nyligen avslutades ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet, ”Samisk audiovisuell samling” (2019–2022), där KB medverkat tillsammans med bland andra Ájtte, Sametinget, Svenska Filminstitutet och flera akademiska institutioner.
Ett av resultaten är kollektionen ”Sápmi på film och TV” i Svensk mediedatabas Länk till annan webbplats.. Där finns cirka 8 600 tv-program förtecknade, likaså presenteras över 500 filmer med nyskrivna innehållsbeskrivningar utifrån ett samiskt perspektiv. Mer än 150 av dessa filmer kommer även att publiceras på Filmarkivet.se Länk till annan webbplats.. Den 26 april berättar Ragnhild Nilsson, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, och Mats Rohdin, fil.dr i filmvetenskap och handläggare vid KB, om arbetet med att sammanställa kollektionen i föreläsningsserien Berättelser från KB. Välkommen!
Skribenter: Ulrika Strömquist, Ylva Sommerland, Marlene Eriksson