Kata­ri­na och Rosa Taikon – en del av det svens­ka kultur­ar­vet

De romska systrarna Katarina och Rosa Taikon har gjort avtryck bland såväl trycksaker och massmedier som filmer och fotografier på KB. Här ser du några exempel!

Två leende kvinnor klädda i mönstrade klänningar och huvudduk står i ett rum framför ett stort fönster, i bakgrunden skymtar ett handfat och en spegel.

Katarina och Rosa Taikon vid ett romskt musikevenemang på Södra Teatern 1967. Foto: © Lennart Halvarsson. Signum: KoB Taikon, Rosa ABa 7

Barndom och uppväxt

Rosa Taikon föddes 1926. Pappan Johan Taikon var handelsman, kopparslagare, förtennare, musiker och ägde ett tivoli. Johan kom till Sverige från Ryssland första gången 1898, då han reste över hela Europa med sin familj. När Sverige 1914 införde ett inreseförbud för romer valde han att stanna i Sverige. Här träffade han Agda Karlsson, som blev mor till hans barn.

1932 föddes Katarina. När Katarina var bara nio månader gammal dog Agda i tuberkulos. Rosa fick då, sex år gammal, ta ett stort ansvar för hemmet och syskonen. En uppgift som var ganska tung då familjen, som många andra romer vid den här tiden, tvingades flytta omkring i Sverige i jakt på arbete och boplatser. Väldigt få svenska skolor ville ta emot romska barn, så syskonen Taikon lärde sig inte läsa och skriva förrän i tonåren.

På 1960-talet blev Rosa och Katarina Taikon starkt engagerade i de svenska romernas medborgarrättsrörelse.

Kampen för romernas rättigheter

På 1960-talet blev Rosa och Katarina Taikon starkt engagerade i de svenska romernas medborgarrättsrörelse. Systrarna deltog i många demonstrationer och kampanjer och efter flera års kamp gav det resultat. De svenska romerna fick nu flytta ifrån lägren in i lägenheter och barnen fick gå i skola. De vuxna romerna, som inte hade fått lära sig läsa och skriva som barn, fick rätt till vuxenutbildning.

Engagemang som lever kvar

KB samlar in allt som ges ut i Sverige och bevarar det för all framtid. Därför kan vi följa systrarnas engagemang under framför allt 1960- och 1970-talen i massmedier som tidningar, radio och tv. Som offentliga personer har de även gjort avtryck i våra fotografisamlingar. Ett exempel ser du i bilden högst upp, som publicerades i Aftonbladet 1967.

På en skärm syns en artikel om Katarina Taikon med rubriken "Kämpar envist för sitt folk", nedanför skärmen ligger en mikrofilmsrulle.

En av många artiklar om Katarina Taikon, den här är från Göteborgstidningen 1967.

Men systrarna Taikon var inte bara kända som aktivister. De gjorde också stora insatser inom varsitt område i det svenska kulturlivet. Även detta kan vi se exempel på i KB:s många olika samlingar.

Katarina – författaren

Katarina Taikon debuterade som författare 1963 men blev mest känd för sina barn- och ungdomsböcker om Katitzi, som började ges ut 1969. Böckerna handlar till stor del om hennes egen uppväxt, Katitzi betyder ”lilla Kati” på romani.

Böckerna blev inte bara populära i Sverige, de översattes till många olika språk. Dessa kan vi se många exempel på då KB som nationalbibliotek även sparar utländska böcker som är översatta från svenska.

Katitzi betyder ”lilla Kati” på romani.
Kollage med omslagen på tio olika Katitzi-böcker på flera olika språk.

Några av alla de utgåvor av Katitzi som ingår i KB:s svenska boksamling.

KB:s böcker kan man inte låna hem då de ska bevaras för all framtid och därför inte får lämna biblioteket. Katitzi-böckerna finns dock tillgängliga på många andra bibliotek i Sverige. Länk till annan webbplats.

Böckerna om Katitzi filmades och blev tv-serie 1979. Tv-serien gav i sin tur upphov till ljudinspelningar och annat audiovisuellt material. Vi kan därför hitta Katitzi i många andra samlingar på KB.

Kollage med ljudböcker, LP-skiva, CD-skiva och DVD-film.om Katitzi.

Katitzi som ljudbok, som film och på olika sorters ljudinspelningar.

I KB:s affischsamling finns bland annat en affisch med Katitzi tecknad av illustratören Björn Hedlund och en affisch som gör reklam för tv-serien. Här förekommer även Katarina Taikons namn bredvid flera andra författares på en affisch från Bonniers bokförlag.

Kollage med tre affischer, ett med flera författarnamn och två med en tecknad respektive fotograferad bild av en flicka med mörkt hår och klänning.

En affisch från Bonniers 1979, en av Björn Hedlund 1976 och en från SVT 1979. Signum: Affischsamlingen

Bland KB:s personarkiv finns två maskinskrivna brev från 1969 till Katarina Taikon från författarna Astrid Lindgren och Per-Anders Fogelström. Båda kommer med konstruktiv kritik på det ännu opublicerade manuset till första Katitzi-boken. Fler brev och annat arkivmaterial finns i Katarina och Rosa Taikons samling på Riksarkivet Länk till annan webbplats..

Ett maskinskrivet brev på två papper lagda omlott.

Brev från Per Anders Fogelström till Katarina Taikon 1969. Signum: HS L309: 1: 1: 13

Per Anders Fogelström, som var bekant med Katarina sedan tidigare, kommer i brevet med flera goda råd och tycker att det opublicerade manuset "absolut [borde] ges ut". Han noterar dock att manuset är fullt av små "skrivmaskinsfel" och uppmanar henne att fingranska det innan hon lämnar det vidare till förlaget.

Rosa – silversmeden

Konsten att smida i silver hade gått i arv i flera generationer bland männen i familjen Taikon, och det var meningen att systrarnas bror Paul skulle ta över traditionen efter pappa Johan. Då Paul hastigt dog i början av 1960-talet bestämde sig Rosa för att ta över traditionen i hans ställe.

Rosa hann aldrig lära sig hantverket av sin pappa medan han levde men lärde sig på egen hand de uråldriga tekniker och mönster som kännetecknar romskt silversmide. Hon gick en kurs i silversmide på Stockholms universitet och 35 år gammal blev hon antagen till Konstfack, där hon tog examen 1967. Två år senare fick hon chansen att ställa ut sina smycken på Nationalmuseum, och därefter följde utställningar på många andra svenska museer.

Genom åren moderniserade Rosa det traditionella romska silversmidet och hennes smycken fortsatte att väcka uppmärksamhet. Detta kan vi på KB se på vykort och i utställningskataloger från de museer som ställde ut Rosas smycken. Rosa Taikons ateljé finns idag bevarad hos Hälsinglands museum. Länk till annan webbplats.

Kollage med flera färgbilder föreställande olika smycken i silver samt en bilder av en kvinna som arbetar med dem.

Vykort med Rosa Taikons silversmide ur KB:s bildsamling. Signum: KoB Vy. hft. A.61

Kollage med tre trycksaker, på den längst till vänster syns ett porträtt av Rosa Taikon.

Utställningskataloger från Vardagstryckssamlingen. Signum: VT Uts.kat. 1995, 1981, 1994

För evigt ihågkomna

Katarina dog 1995 efter en längre tids sjukdom och Rosa dog 2017, 90 år gammal. Fyra år före sin död fick Rosa ta emot Olof Palme-priset för sin kamp för romers rättigheter. Hon sade då att hon tog emot priset lika mycket i Katarinas namn som sitt eget.

KB bevarar allt som ges ut i Sverige för framtida forskning. De avtryck Katarina och Rosa Taikon gjort i våra samlingar gör att de, tillsammans med många andra svenskar, för evigt är en del av nationens minne.

I Länsstyrelsen Stockholms kampanj ”Jag är rom” kan du läsa om andra, nu levande, romska förebilder.

Kampanjen pågår under april månad men webbplatsen finns kvar året ut.

Röd silhuett av en person mot en blågrön bakgrund, till vänster texten "Jag är rom" och adressen till kampanjens hemsida.