Totala utgifter för vetenskaplig publicering 2024

KB sammanställer svenska lärosätens utgifter för vetenskaplig publicering – det vill säga kostnader för prenumerationer, publicering av forskningsartiklar och inköp av vetenskaplig litteratur. För 2024 uppgick utgifterna till 806 miljoner kronor, vilket är en ökning med knappt 1 procent jämfört med föregående år.

Vetenskapliga böcker, ipad med högar med mynt på.

Foto: Maja Atterstig/KB

Under omställningen till ett öppet vetenskapssystem följer och rapporterar KB vilka investeringar som görs, hur stora de är, hur spridningen mellan olika utgiftsposter ser ut och hur de fördelas bland lärosäten. Nu är årets rapport, som omfattar 2024 års utgifter för vetenskaplig publicering, inlämnad till regeringen.

Utgiftsminskning för svenska lärosäten

Jämfört med 2023 ökade utgifterna med 7 miljoner kronor. Men i och med att de statliga forskningsfinansiärerna ökade sitt engagemang och finansiella åtagande under 2024 så minskade lärosätenas faktiska utgifter något. Under året finansierades cirka 7 procent av de totala utgifterna av forskningsfinansiärerna, vilket innebär att de samlade utgifterna för lärosätena minskade med 1,8 procent 2024 jämfört med 2023.

Under de senaste fem åren har utgifterna ökat från 709 miljoner kronor år 2020 till 806 miljoner kronor år 2024, en ökning med 13,8 procent över fem år. Under motsvarande period har antalet öppet tillgängliga artiklar via Bibsamkonsortiets publiceringsavtal ökat med nära 50 procent, från cirka 11 000 till cirka 16 500.

I jämförelse med lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå ligger utgifterna på oförändrade nivåer 2024. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) uppgår lärosätenas forskningsintäkter för 2024 till 55,2 miljarder kronor. Det innebär att utgifterna för vetenskaplig publicering motsvarar cirka 1,5 procent, vilket är samma andel som föregående fyra år.

Öppna infrastrukturer

En förutsättning för ett öppet vetenskapssystem är robusta, utvecklingsbara och öppna IT-infrastrukturer som kan göra det möjligt att samla in, lagra, organisera, få tillgång till, dela och bedöma forskning. De nationella riktlinjerna för öppen vetenskap betonar betydelsen av öppna infrastrukturer och har satt som mål att sådana öppna tjänster och infrastrukturer ska finansieras nationellt på ett samordnat sätt. Särskilt icke-vinstdrivande öppna infrastrukturer bör stödjas. Sammanlagt lägger lärosätena knappt 12 miljoner kronor på öppna infrastrukturer, en ökning med 2 miljoner kronor jämfört med 2023 då utgiftsposten inkluderades för första gången.

Öppet tillgängliga publikationer

Utgiften för de så kallade transformativa läs- och publiceringsavtalen, där den största delen av de öppet tillgängliga artiklarna publiceras, motsvarar 56 procent av de totala utgifterna. Det är därmed den största utgiftsposten för lärosätena. Syftet med dessa avtal är att betalningsströmmarna ska omdirigeras från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Men övergången går långsamt. Så långsamt att det under överskådlig tid istället för att vara en övergångsfas riskerar att bli en permanent affärsmodell. För att motverka detta och driva omställningen till öppen tillgång vidare har Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) fastställt rekommendationer angående vägen bortom de transformativa avtalen.

Kontaktinformation

Henrik Schmidt, handläggare för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer:
henrik.schmidt@kb.se
010-709 32 65

Vill du ha fler nyheter från KB?

Under Prenumerera på Nytt från KB kan du välja de områden som intresserar dig. Du kan också följa oss på Linkedin Länk till annan webbplats..