Ny rapport: Nationella minoriteter i biblioteksplanerna

Hur synliga är de nationella minoriteterna i de regionala och kommunala biblioteksplanerna? En ny rapport från KB visar svagt positiva indikationer, men ännu inga ihållande trender i planerna.

Du som arbetar inom kommunal och regional biblioteksverksamhet eller med kommunernas och regionernas minoritetshandläggning kan ha intresse av att ta del av rapportens slutsatser och analysmallen för självskattning för den lokala verksamheten.

Nationella minoriteter och lagstiftning

Sverige har fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och fem nationella minoritetsspråk: jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Samerna är också ett urfolk.

Lagstiftningen som omgärdar de nationella minoriteterna är tydlig med minoriteternas särställning och att de ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det allmänna biblioteksväsendet har en skyldighet att omsätta minoritetspolitiken och lagarna i praktiken, i detta ingår att göra de nationella minoriteterna synliga och kända.

Undersökningarna av biblioteksplanerna utgår från tre delområden: koppling till relevant lagstiftning, verksamhetsmål och aktiviteter samt synliggörande av de nationella minoriteterna. Inom området synliggörande har även samernas status som urfolk undersökts genom planernas formuleringar.

Undersökningarna

För att ta reda på hur landets biblioteksplaner omsätter lagarna genomfördes två undersökningar av biblioteksplanerna år 2022 och 2023. Genom textanalys av planerna och bedömning med hjälp av en analysmall har kvalitativa data omvandlats till kvantitativa.

Totalt har 365 planer undersökts. Ett fåtal planer skrevs innan minoritetslagens skärptes år 2019, majoriteten av planerna har tillkommit med nuvarande lagstiftning på plats.

Analysmallen som används vid undersökningarna kan även användas på egen hand för att självskatta den kommunala eller regionala biblioteksplanen utifrån de tre delområdena och därmed underlätta vid framtagandet av framtida biblioteksplaner.

Uppföljningen av minoritetspolitiken

Uppföljningen av minoritetspolitiken görs varje år av Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm Länk till annan webbplats.. De tittar på siffror och analyser för att se hur politiken fungerar.

Sverige började följa två av Europarådets konventioner 1999 som handlar om minoriteters rättigheter: ett om språk och ett om skydd för minoriteter. Du kan läsa mer om detta i rapporten ”De nationella minoriteterna och biblioteken Länk till annan webbplats.”.

De här konventioner är också en del av svensk lag, som språklagen och lagen om minoriteter och minoritetsspråk. Andra lagar, som skollagen, socialtjänstlagen och bibliotekslagen, har särskilda delar som handlar om de nationella minoriteterna.

Europarådet granskar Sverige för att se hur väl konventionerna följs, och Sverige måste också rapportera om det. Det här gäller inte bara för hela samhället, utan även för biblioteken.

Vill du ha fler nyheter från KB?

Under Prenumerera på Nytt från KB kan du välja de områden som intresserar dig. Du kan också följa oss på Linkedin Länk till annan webbplats..