Från Stockholm till London

Lars von Engeström (1751–1826) var greve, diplomat, politiker, utrikesstatsminister och en stor boksamlare. Hans karriär var lång, brokig och spännande.

Titeln visar att Engeström förstod att det efemära trycket, aktuellt en kort tid och sedan bortkastat, sade något om samtiden. Det är samma tanke som präglar KB:s uppdrag, att samla in material utan att ta hänsyn till ämne eller verkshöjd så att eftervärlden kan få ett hum om vår tid. "Efemärt" betyder flyktigt, men så här ett par hundra år i efterhand är volymen det närmaste vi kommer en tidsmaskin. Vi kan titta i den och transporteras till myllret på Londons gator 1794.

Samlaren Engeström

Det kan verka udda för en 1700-talspolitiker och greve att samla flygblad och liknande, men Engeström var mycket intresserad av konst och kultur. Han var en tid (1810–1824) kansler för Lunds universitet och hade ett eget stort bibliotek på Södermalm i Stockholm med en anställd bibliotekarie. Vid hans död räknades antalet till 13 211 band, arvegods blandat med egen insamling. Den Engeströmska samlingen Länk till annan webbplats. blev 1864 införlivad med KB.

Under sin tid i London bodde Engeström granne med botanisten och upptäcktsresanden sir Joseph Banks. Dennes bibliotek var omfattande och varje förmiddag serverade hans syster frukost till besökarna. Banks egen bibliotekarie, svensken Daniel Solander, fanns på plats och kunde svara på frågor. "När man ville träffa någon märkvärdig person, så begaf man sig till sir Josephs bibliotek" skriver Engeström i memoarerna Minnen och anteckningar Bd 1 Länk till annan webbplats. (1876, redaktör Elof Tegnér). Kanske var det så han själv ville ha det?

Grevens småtryck

Men här ska vi nu hoppa in i tidsmaskinen och fokusera på Engeströms "Samling af hvarjehanda paper 1794–1796". Den låntagare som beställer fram volymen till KB:s specialläsesal bör ha 1980 års utgåva av årsboken Biblis Länk till annan webbplats. tillhanda, för där går Gunnar Kjellin igenom trycksak efter trycksak.

Samlingen täcker, precis som KB:s vardagstryckssamling, en mängd olika ämnen och teman, och även syftet med trycksakerna varierar. De har använts för allt ifrån information, marknadsföring och underhållning till politisk satir och opinionsbildning. Ettbladstrycken har monterats på större ark i den bundna volymen, och ibland blandas genrerna på samma sida som här nedan.

Till vänster ser vi en satir över domarkåren i ett tryckfrihetsmål mot bokhandlare som spridit skrifter som statsmakten inte tyckte om. Till höger kan vi ta del av en rapport från boxningsmatchen mellan William Ward och Daniel Mendoza i november 1794. Efter 17 minuters boxning segrade Mendoza. Skådespelaren Peter Sellers, känd från Rosa Pantern-filmerna och Dr. Strangelove, var släkt med Mendoza på långt håll.

Spel, dobbel och underhållning

Hästkapplöppningar började hållas i Sverige först på 1860-talet. Denna företeelse var därför både ny och spännande för Engeström.

När detta programblad publicerades 1795 hade den idag välkända banan vid Ascot bara varit i bruk några år.

Philip Astley var ägare till en populär cirkus. Historieböcker säger att han var den som lade till ridning och akrobatik i sin cirkus och därmed lade grunden till företeelsen såsom vi känner den idag.

Här ovan ser vi reklam för en spännande utställning med allehanda saker från läkaren Philippe Curtius. Hans hushållerska hette Marie Tussaud och är för eftervärlden mest känd som Madame Tussaud. Som läkare gjorde Curtius vaxfigurer för att lära sig om kroppens anatomi och det var han som lärde upp Tussaud i denna konst.

Politisk och kunglig satir

Engeströms samling av efemära trycksaker visar också på den livliga kultur som florerade kring tryckta bilder i dåtidens England. Politiska karikatyrer och förlöjligande av överheten var vanligt florerande och många av tidens trender och nymodigheter hånades och häcklades flitigt och skoningslöst.

Ett annat påtagligt och samtida exempel på detta är handelsmannen Niclas Holtermans samling av engelska och franska gravyrer, som man kan läsa mer om i Biblis Länk till annan webbplats. nr 70 2015 Länk till annan webbplats. och ta del av i tjänsten KB Digitalt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Ett flertal bilder i samlingen är dessutom tillgängliga i en digital utställning på kb.se.

Detta är en ”mock playbill” som i form av en utställningsaffisch drev med statsmakten. Gulielmo Pittachio är i själva verket premiärministern William Pitt den yngre. Bladet är tryckt av Richard Lee på hans tryckeri The Tree of Liberty, som en period höll till i Soho där Engeström bodde. Lees verksamhet uppskattades inte av statsmakten som häktade honom, men han lyckades fly landet utklädd till kvinna och tog sig ända till Amerika.

How happy a thing / Is having a king, That tenderly feels our woes! How well we are fed! How well we are led! / Ah, prettily led by the Nose.

Richard Lee är en möjlig upphovsman även till denna visa, ”Tax and axe”, som vädrar missnöjet med de skattehöjningar som vid denna tid ständigt uppstod på grund av krig mot Frankrike.

Här ser vi en elak visa som ska sjungas till den ännu idag välkända melodin "God Save the King" (här kallad "Bob shave a King"). Georg III porträtteras här som en åsna som giljotineras av ett svin, som representerar det engelska folket.

Ännu en elak visa om kung George III, som återigen porträtteras som en åsna på väggen bakom skomakaren som sitter på sin arbetsbänk ("snob" = den då gängse benämningen på skomakare). Skomakaren pekar finger mot monarkin i 21 verser, med bland annat följande sarkasm:

I am sure that the King has enough for to do,
To take care of himself, and of us too;
With wisdom and care how his brains he must rack,
Ah, the skull must be thick, or I’m sure it would crack.

Engeström samlade gärna på sig politisk satir av ett slag som inte fanns i Sverige. Mr Pittman och Mr Dundonky i affischen syftar på statsminister Pitt och krigsministern Henry Dundas. Det är inte en slump att ”Dundonky” ska leda tankarna till en åsna (donkey).

Litterära alster

I England kallades dessa enkla men populära trycksaker för broadsides. Kanske lockades Engeström av skillnaden mellan dem han sett på hemmaplan och dem han nu mötte i London?

Här ser vi tre skillingtrycksvisor om olycklig kärlek, spektakulära rån och ystra sjömän. Ämnen som var gångbara även hemma i Sverige?

Enligt Gunnar Kjellin är ovanstående tryck en parodi på de spökberättelser som florerade som trycksaker. Mycket av det som finns i samlingen kan förefalla handla om rätt udda tillställningar, men är alltså menade som satir och häcklande.

Vi avslutar kavalkaden med en reklamlapp för doktor Cerf, en läkare vars mottagning och expertis inte verkade ha några begränsningar vad gäller olika slags åkommor. ”Secret disease” var ett vanligt kodord för könssjukdomar.

År av vantrivsel

Man kan tro att vistelsen i en storstad som London var en spännande tid för von Engeström. Hans första intryck av det engelska hovet var blandat: kung George III var "utan tvifvel den hederligaste och dygdigaste man i sitt konungarike. Utan att vara en stor statsman, hade han ett sundt omdöme och hans envishet hade sin grund i fastheten af hans karakter." Drottning Charlotte omnämns som "liten, mager och ful, saknade ej qvickhet, men ansågs för elak." Vidare: "Prinsen af Wales var en af de vackraste karlar jag någonsin sett."

Men i Svenskt biografiskt lexikon Länk till annan webbplats. framstår arbetet som en plåga, på grund av ett ständigt pågående bråk med engelsmännen om den svenska handeln. När Engeström sommaren 1795 fick beskedet att han skulle förflyttas från London till Wien skrev han:

Sålunda har jag nu slutat en förrättning, som haft sina obehagligheter igenom engelska hovets underliga begär att främmande ministrarna skola blintvis följa dess tänkesätt.

Engeström var övertygad om att England, som genomled stökiga tider, "vore på branten av sitt djup, sitt fall ganska nära". I Minnen och anteckningar Bd 1 beskriver han engelsmännen på följande sätt:

De äro stela, oböjliga och ej vana att gifva en behaglig vändning. Dertill kommer högfärd, ty en af ministèren nyttjad embetsman anses ej kunna fela... Hurudan nu orsaken är, så är det alltid svårt folk att hafva att göra med.

Det ska sägas att engelsmännen var skeptiska till Engeström från början eftersom han hyste varma känslor för Frankrike, som då låg i krig med dem. Efter tiden i London följde en kringresande tillvaro i Europa innan han 1809 återvände till Sverige för nya regeringsuppdrag. Engeströms favoritland i Europa var Polen där han också slutade sina dagar 1826.

200 år senare har den Engeströmska samlingen tagit större plats i strålkastarljuset, men nog förtjänar också denna foliovolym med vardagliga trycksaker vår uppmärksamhet?