En av många samlingar

KB:s bildsamling, som är uppbyggd av ett stort antal delsamlingar, innehåller uppskattningsvis sammanlagt tre miljoner bilder. Samlingarna, som omfattar såväl tryckta bilder som teckningar och fotografier, rymmer allt ifrån frimärksstora exlibris till flera meter långa panoramor. Här samsas det exklusiva och storslagna med det massproducerade – men även det som en gång var massproducerat blir förr eller senare unikt och värdefullt då ett enda exemplar finns kvar på KB.

En av delsamlingarna är vykortssamlingen, som rymmer uppskattningsvis 600 000 bilder – en mängd som sakta men säkert fortsätter växa. Grundstommen i samlingen utgörs av de vykort som genom åren har inkommit genom pliktleveranser från svenska tryckerier och förlag, men luckorna är stora på grund av oregelbundna eller obefintliga leveranser. KB saknar till exempel mängder av vykort som trycktes utomlands på 1970-talet. Dessa luckor har i viss mån täckts igen av donationer från privatpersoner, samlare, förlag och föreningar. Deras bidrag hjälper oss att komma ett steg närmare vår ambition att vara heltäckande när det gäller den svenska utgivningen.

Vad kan man hitta?

Tyngdpunkten i vykortssamlingen ligger på topografin, framför allt i Sverige. Här finns i princip alla svenska orter representerade och de större städerna är i bästa fall finfördelade ända ner på gator, byggnader och monument. Till den topografiska sviten hör även bilder av interiörer och föremål från exempelvis kyrkor, slott och museer, vilka sorteras efter respektive byggnads eller institutions ortstillhörighet.

En annan framträdande svit är julkort och andra typer av helgkort. Många äldre julkort återfinns annars i en svit med vykort gjorda efter förlagor av konstnärer som till exempel Einar Nerman och Jenny Nyström. I samlingen finns även en svit med porträtt, som är indexerade på den avbildade personens namn Länk till annan webbplats., samt kronologiskt sorterade vykort med anknytning till historiska händelser som Stockholmsutställningen 1930 eller sommarolympiaden 1912, där vykorten tjänade både som dokumentation och souvenirer.

Utöver de separata sviter som nämnts här ovan är det i princip omöjligt att i KB:s samling söka vykort på upphovsman, utgivare eller ämnesord. Vykorten sorteras i kategorierna topografi, jul- och nyårskort, helgkort, porträtt, händelser och ”novelty”. Till den sistnämnda kategorin hör kort i udda format och material, till exempel kort som är runda eller figurformade och kort prydda med glitter – eller inplastad älgspillning.

Den största sviten är dock den diffusa kategorin ”allmänt”, som utgörs dels av gratulationskort men framför allt av alla de motiv som inte kan sorteras in under någon av de andra kategorierna. En minst sagt spretig flora av blommor, kaffekoppar, kattungar, fordon, skämtteckningar, konstreproduktioner med mera.

Samlingen fylls årligen på med de vykort som inkommer som pliktleveranser. Inflödet av nyproducerade topografiska vykort har minskat med åren medan andelen gratulations- och helgkort upplevs som tämligen konstant. Varje kategori är i sin tur underindelad efter storlek, och jul- och helgkorten sorteras (likt kategorin allmänt) kronologiskt efter leverans- eller accessionsår.

Ett vykort är mer än ett vykort

Vykortssamlingen omfattar även sådant som den traditionelle vykortssamlaren förmodligen inte betraktar som vykort, bilder som på grund av sin storlek passar in i samlingens förvaringslösningar. Gemensamt för dem allihop är att de är av privat karaktär, har plats för adress och porto och utrymme för att skriva meddelanden.

Vykortssamlingen är flitigt efterfrågad av hembygdsforskare och samlare (som ofta har vykort KB saknar i sin ägo), men den är även användbar när våra frågeställare söker bilder från en särskild plats. Tyngdpunkten i de andra topografiska bildsamlingarna ligger på 16- till 1800-talen, vilket innebär att bilder av till exempel förorter och andra urbana miljöer med fördel söks bland vykorten.

Vykorten utgör också en ovärderlig källa till kunskap om hur städer och bebyggelse har förändrats genom åren. I bästa fall kan man genom KB:s topografiska bildsamlingar följa hur en plats har sett ut ända från 1600-talets gravyrer fram till 2000-talets vykort. Här är det även intressant att se skiftningarna i vad man valt att visa upp i olika tider. Det är få orter som idag marknadsför sig själva genom att visa upp bensinmackar och parkeringsplatser, men annat var det för bara några årtionden sedan.

Bland 2000-talets vykort ser vi å andra sidan allt fler ”livsstilsbilder” som i många fall tycks hämtade från en bildbyrå, medan den topografiska anknytningen blir allt mer diffus. Vi kan också se trender i vad svenska städer och kommuner väljer att lyfta fram i sin marknadsföring, som i dessa hälsningar från "Värdstaden Gävle". Vykorten gavs ut under temat "Kulturell Allemansrätt" i samband med att Gävle ansökte om att bli Europas kulturhuvudstad 2014 (en titel som sedermera vanns av Umeå och Riga).

Vykortssamlingen är även användbar när vi söker bilder av specifika företeelser som vi inte kan hitta någon annanstans i samlingarna. Av skäl som angivits här ovan är det i princip omöjligt att göra ämnessökningar i samlingen. Man måste därför leta på orter där man vet att det funnits bruksmiljöer, järnvägsparker, badanläggningar eller vad det nu är som efterfrågas. Vykorten lämpar sig även för etnografiska studier, till exempel för den som vill jämföra ”Sverigebilden” genom tiderna eller jultomtar från olika sekel och årtionden.

Trender och framtidsutsikter

När man ser den samlade svenska vykortsproduktionen som den speglas i KB:s samling kan man inte undgå att lägga märke till en del tendenser och samband. Vi kan bland annat se hur samma vykort återkommer år efter år, både bland de topografiska och de allmänna vykorten. Och den stora kategorin ”allmänt” kan både betraktas som en outforskad höstack full av nålar eller som en guldgruva för den som vill studera utgivningen eller analysera trender under en viss tidsperiod.

Även om motiven förändras och de mer traditionella korten minskar i antal är vykortens tid långt ifrån förbi. Det märker vi om inte annat på den stora nyfikenhet samlingen väcker. Och nu finns det ett nytt sätt att utforska en liten andel av KB:s vykortssamling. KB-labb är en nationell infrastruktur för forskning inom artificiell intelligens (AI) med utgångspunkt i KB:s samlingar. Sedan starten 2019 ger KB-labb forskare möjlighet att bedriva storskalig kvantitativ forskning på KB:s digitala samlingar av text, ljud, bild och video. Labbet tar bland annat fram verktyg som språkmodeller och tillhandahåller strukturerade dataset för att möjliggöra kvantitativ forskning baserad på KB:s samlingar.

Ett verktyg som fortfarande är under utveckling är tjänsten Bildsök Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., där man laborerat med moderna bildsöksmetoder i syfte att tillgängliggöra digitiserat material som tidigare varit svårt att överblicka och navigera i. I bildsöksdemon ingår 17 409 digitiserade vykort, främst från Stockholm och olika semesterorter, som var de första sviterna som digitiserades i större skala för ett antal år sedan.

KB kunde inte tillgängliggöra dessa digitiseringar på sina vanliga plattformar då ett stort antal upphovsrättskyddade vykort hade slunkit med i den mängd som digitiserades, men tack vare en avtalslicens med Bildupphovsrätt i Sverige kan vi nu tillgängliggöra en större mängd vykort, däribland ett flertal upphovsrättsskyddade, från bland annat Stockholm, Båstad, Mölle och Varberg.

Bildsök är som sagt en demotjänst, och funktionaliteten kan på sikt komma att vidareutvecklas i andra tjänster och metoder för bildsökningar. Observera att modellen som använts hittills endast söker på innehållet i själva bilden och inte i vykortets metadata, vilket ibland ger oväntade sökträffar, och att det i dagsläget inte görs någon ocr-läsning av texten på bilderna.

En annan plattform för digitiserade vykort är tjänsten KB Digitalt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som lanserades i början av december 2025. Tjänsten innehåller monografier, tidningar, vardagstryck, kartor, bilder, affischer och handskrifter som digitiserats på KB. Här kan man, utöver de vykort som ingår i Bildsök, även se vykort som genom åren digitiserats genom KB:s beställningsflöden. Många av dem är upphovsrättsfria och fria att ladda ner. Sökfunktionaliteten i KB Digitalt är fortfarande under utveckling och nu i början går det bara att söka på metadatafälten titel, upphov, id-nummer samt genre/form. Den sistnämnda kategorin innefattar bland annat termen "vykort", som man alltså kan hitta en hel del av i KB Digitalt Länk till annan webbplats..

Hur får man tillgång?

De digitala framstegen till trots så är KB:s vykort till övervägande del fortfarande analoga och okatalogiserade. Det mesta måste därför sökas på plats nere i magasinen av bildsamlingens personal. Något som kan vara mycket tidskrävande beroende på vad som efterfrågas – och hur frågan ställs.

Söker du ett specifikt vykort eller motiv? Hittar du inte det du söker i våra digitala tjänster? Kontakta gärna Bildsamlingen och var gärna så specifik som möjligt. Vi hjälper dig i första hand på distans genom att skicka lågupplösta referensbilder av det som finns i samlingarna, men du som befinner dig i Stockholm har även möjlighet att studera en begränsad mängd vykort i KB:s specialläsesal enligt överenskommelse med bildsamlingens personal.

Delar av texten har tidigare publicerats i Svenska vykortsföreningens tidskrift Kort-nytt nr 2 2014 Länk till annan webbplats.