Svenska 1800-talstidskrifter digitaliseras inom nationellt samarbete

Samarbetet för digitalisering av det svenska trycket (DST) har under våren 2022 digitaliserat cirka 25 svenska 1800-talstidskrifter. Titlarna spänner brett över flera ämnen, från litteratur, mode och politik till typografi och spiritism. Materialet kommer att vara till nytta för både forskare och allmänhet.

Förstasidan av Tidskrift för bildande konst och konstindustri (1875), en av de titlar som nu har digitaliserats.

KB och universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå har inlett en samordnad satsning för att digitalisera tidskrifter från mitten av 1800-talet.

– Det finns mycket spännande material i våra svenska tidskrifter från den här tiden. Just 1800-talet var en dynamisk period som såg en begynnande industrialisering, viktiga vetenskapliga framsteg och nya ideologiska strömningar. Vi vet också att det finns ett brett intresse för materialet och att vi ofta har forskare som lånar upp tidskrifterna för läsning. Men vi hoppas givetvis nu att materialet kommer bli mycket mer använt och tillgängligt. Personligen hoppas jag att detta, tillsammans med nya forskningsmetoder, kommer kunna ge svar på helt nya forskningsfrågor och visa på helt nya historiska mönster, säger Ulf Sandqvist, chef för Arkiv och specialsamlingar på Umeå universitetsbibliotek.

En annan fördel är att texten från tidsperioden kan göras maskinläsbar och därmed blir möjlig att analysera med digitala forskningsmetoder. Det underlättar också att materialet är fritt från upphovsrätt och möjligt att använda helt fritt. Språket är heller inte lika ålderdomligt som under tidigare århundraden och texten är lätt att läsa. Innehållet och texterna i tidskrifterna kan på många sätt bli ett komplement till den skönlitteratur som digitaliserats inom ramen för Litteraturbanken Länk till annan webbplats..

Brett urval av titlar

– På universitetsbiblioteket i Umeå har vi i första hand valt tidskrifter med en koppling till Norrland, till exempel Landtbrukstidskrift för öfre Norrland och Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland. Urvalet som vi har gjort nationellt är väldigt brett och spänner över områden som nöje, idrott, politik, vetenskap och jordbruk. Jag tror därför att både forskare och allmänheten kommer finna spännande och relevant material, säger Ulf Sandqvist.

En annan viktig aspekt av digitaliseringen är att den blir en del i bevarandet av tidskrifterna och därmed vårt kulturarv.

– Under mitten av 1800-talet användes trämassepapper som var surt och därför nu håller på att brytas ner. Pappret är ofta skört och vissa populära tidskrifter riskerar att förstöras vid fysisk hantering. Genom ett digitalt tillgängliggörande kan vi undvika detta, säger Karin Byström på Uppsala universitetsbibliotek som också är projektledare för DST.

Sök fram materialet i Libris

De digitaliserade tidskrifterna blir sökbara på titelnivå i Libris och därifrån länkas man vidare till respektive biblioteks publiceringsplattform. Förhoppningen är att alla digitala objekt ska samlas i en nationell dataplattform där det kommer att vara möjligt att söka i hela fulltexten och ladda ned material som text eller data.

Läs mer om DST-samarbetet Länk till annan webbplats.

Kontaktinformation

För mer information om DST-samarbetet, kontakta:
Karin Byström, Uppsala universitetsbibliotek, projektledare.
karin.bystrom@ub.uu.se