Att UKÄ använder Swepub i sin statistikinsamling är ett bra exempel på hur Swepub kan användas för utvärdering. Det är dessutom en bra utgångspunkt för diskussion om hur sådan statistik på bästa möjliga sätt kan representera olika forskningsområden. Utifrån Swepubs förutsättningar redovisar vi här möjligheter och begränsningar vid användning av data, samt lyfter delar där diskussion skulle behövas.

Den vetenskapliga produktionen 2020

Syftet med UKÄ:s nya statistikprodukt är att ge en bild av volymen på den vetenskapliga produktionen vid svenska lärosäten och inom olika forskningsämnesområden. UKÄ tar upp frågan om den vetenskapliga produktionen mellan 2019 och 2020 faktiskt minskade, och vad det i så fall kan bero på: dröjande registrering av publikationer i Swepub eller minskad produktion till följd av Corona. Framtiden får eventuellt utvisa vad orsaken kan vara men KB vill understryka att eftersläpning i registrering sker på flera nivåer: forskaren ska registrera sin publikation i en lokal publikationsdatabas där den sedan granskas och levereras till Swepub. Det är därför brukligt att tolka föregående års siffror med försiktighet.

Vad räknas som svenska vetenskapliga publikationer?

Vad som registreras påverkar också. Swepub ska enligt instruktionen vara en datakälla för svenska vetenskapliga publikationer. Gränsdragningen för både "svenska", och "vetenskapliga" befinner sig delvis i gråzoner och detta påverkar också insamlingen.

I dagsläget är det de svenska organisationer som levererar till Swepub, drygt 40 stycken 2021, som definierar det svenska. Men levererande organisationer registrerar också publikationer som forskare har författat vid andra institutioner, också utomlands. Detta görs för att kunna sammanställa mer kompletta publikationslistor för forskarna.

En vanlig definition av en svensk publikation är att minst en av forskarna ska vara affilierad (knuten) till en svensk (forskande) organisation. Detta går att filtrera fram ur Swepub. Det som inte går att filtrera fram är alla de svenska organisationer som inte levererar till Swepub, men som producerar vetenskapliga publikationer, till exempel forskande myndigheter och industrin.

En annan definition på svenska publikationer skulle kunna vara att forskningsprojekten som publikationerna är ett resultat av, finansierats av svenska forskningsfinansiärer. Det är idag inte möjligt att identifiera med samma säkerhet.

Vad räknas som vetenskapligt?

Slutligen är det detta med vetenskaplighet – vad ska räknas som vetenskapligt? Swepub kategoriserar innehållet i tre nivåer:

• sakkunniggranskat
• övrigt vetenskapligt
• populärvetenskapligt

Gränserna dem emellan är inte skarpa.

Sakkunniggranskat är det innehåll som granskats av forskare inom samma forskningsområde som författaren (peer review). Det finns många varianter av sakkunniggranskning. Övrigt vetenskapligt är det som inte är granskat men riktar sig till forskarsamhället medan populärvetenskapligt riktar sig mot en bredare allmänhet.

Vetenskapsrådet tillhandahåller sedan 2019 en lista över sakkunniggranskade publiceringskanaler i Swepub Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

En grund för vidare utveckling

Vad ska vi då visa upp i nationell statistik? Eftersom fokus i UKÄ:s nya statistikprodukt är på produktion bör det vara en ledstjärna att statistiken ska representera alla forskningsområden och därmed redovisa olika publikationstyper och innehållstyper. UKÄ har lagt en bra grund med möjlighet till utveckling.

Eftersom det finns ett tryck på forskarna att registrera det som räknas som vetenskapligt, men inte det som räknas som populärvetenskapligt, kan vi utgå från att den senare kategorin i Swepub inte representerar vad som faktiskt produceras. Så den nationella statistiken bör om möjligt utesluta den kategorin tills vidare.

Ett ämne som inte representeras i den nuvarande formen för statistiken är Teknik, där det inom vissa fält är mycket vanligt med publicerade konferensbidrag.

Att Swepub används för den här typen av statistik är en viktig milstolpe. Från KB:s håll ser vi fram emot fortsatta diskussioner.