2019 genomfördes dessutom en serie workshops runtom i landet där Libris användare var med och bidrog. Diskussionerna har varit givande och innan Librisprojektet avslutas kommer användare att se resultatet i både gränssnitt och format.

Förutsättningar för verksinformation

Begreppet verk har olika innebörd beroende på vilken informationsmodell man pratar om, och Libris utgår från BIBFRAME-modellen där verk innefattar både RDA:s uttryck-och verksnivåer. Libris nuvarande data består av instanser med lokala beskrivningar av verk. Lokala beskrivningar innebär att informationen upprepas istället för att länkas, vilket gör att samma data registreras om och om igen av katalogisatören.

Libris vill att befintliga resurser, som till exempel verk, instanser, agenter eller ämnesord, ska länkas i så stor utsträckning som möjligt. För att uppnå förutsättningar för detta pågår aktiviteter med att maskinellt känna igen lokala beskrivningar av samma sak. När identiska (eller nästintill identiska) beskrivningar påträffas behöver man ta reda på om de syftar till samma verk. Det maskinella arbetet med identifieringen kallas att klustra verk. Detta används som underlag för att bryta ut verken och länka till respektive instans.

I takt med att antalet utbrutna och länkade verk ökar så stiger också kvalitetsnivån i katalogen. Uppdateringar sker på en eller ett fåtal platser och det länkade datan ökar.

Klustring av verk

Datan i Libris har vuxit fram under decennier med olika former av konverteringar och katalogiseringspraxis vilket lett till att de drygt 12 miljoner bibliografiska beskrivningarna i Libris varierar både vad gäller kvalitet och struktur. För att kunna klustra verk behöver nuvarande beskrivningar förbättras. Det innebär bland annat att flytta egenskaper från verket till instansen, men också att skapa länkar till exempel för ämnen och funktionskoder. Därefter följer såväl maskinella som manuella städningar och berikningar av verksdatan.

Alla dessa aktiviteter behöver genomföras för att nå en stabil och övergripande klustring av verk. Maskinella och manuella rättningar kan samtidigt ses som ett pågående normaliseringsarbete som kontinuerligt höjer kvaliteten på vår nationella katalog. I förlängningen kommer verksarbetet till nytta genom att verksinformationen kan länkas och därigenom återanvändas.

Dessutom kräver detta endast att informationen uppdateras på en och samma plats. Katalogisatören kommer i och med det att länka till verket i stället för att upprepa uppgifter på verksnivå, exempelvis av författare, för en ny upplaga av en bok.

Ett utmanande arbete

Det finns fortfarande ett stort behov av att kunna få ut datan i MARC-format. Exporten till de lokala systemen innebär att Libris samtidigt med att utveckla verksinformation i länkade data måste säkerställa att egenskaperna presenteras korrekt i MARC. På sikt kommer behoven av MARC-data att minska och fokus blir helt på strukturer och relationer mellan resurser i Libris.

Synliga effekter

Ett verk beskriver det resursen handlar om oavsett dess instanstyp. Vid en digital reproduktion kan exempelvis den tryckta och elektroniska utgåvan dela beskrivning. Det blir också möjligt att skapa kvalitativa relationer mellan verk.

Att säga att ett verk är en översättning av ett annat verk är ett exempel på en sådan positiv effekt. Verksinformationen kommer att effektivisera katalogiseringen i gränssnittet då information går att återanvända. Den struktur på datamodell som eftersträvas skapar dessutom goda förutsättningar för andra tjänster i framtiden. Det kan röra sig om söktjänster eller andra system som kan ha nytta av Librisdata.

Libris genomför just nu olika tester och förbättringar för att göra den manuella katalogiseringen mer tillgänglig för användaren.