fullskärmsbild

Biblioteksstatistiken 2019: Stark e-bokstrend och något fler skolbibliotek

​Den digitala utvecklingen är fortsatt stark på landets bibliotek, enligt Sveriges officiella biblioteksstatistik 2019. Användningen av e-medier ökar, samtidigt som de fysiska lånen har minskat över tid. Skolbiblioteken har blivit något fler jämfört med föregående år.

En tjej i jeansjacka och en kille i keps står vid en bokvagn. Hon håller i en bok och han bläddrar i en serietidning.

Varje år presenterar KB statistik över offentligt finansierade bibliotek i Sverige. Sammanställningen berör bland annat lån, besök och öppettider men även personalresurser och ekonomi.

Årets rapport visar att användningen av de svenska biblioteken är hög, men under förändring. Det görs nu i genomsnitt 8,4 nedladdningar av e-medier per invånare, främst i form av e-böcker eller tidskrifter. Om man enbart räknar e-böcker har nedladdningen ökat med 14 procent sedan 2018.

Den totala utlåningen av fysiska medier (exempelvis tryckta böcker, dvd:er och skivor) har minskat med närmare 7,8 miljoner sedan 2015. Under förra året syntes en liten ökning jämfört med 2018, men den beror främst på att antalet omlån har ökat.

Folkbiblioteken köper in allt färre filmer på fysiska bärare, till förmån för film via streamingtjänster. I 92 kommuner går det att ta del av film via nätet utan att besöka biblioteket.

Utlåning och antal medier på folkbiblioteken

Folkbibliotekens utlåning av e-böcker har ökat med 6 procent sedan föregående år och uppgår nu till 2,4 miljoner lån. E-bokslånen står för 6,5 procent av de totala boklånen (som innefattar tryckta böcker, e-böcker, ljudböcker och talböcker), vilket är en liten ökning jämfört med 2018.

Antalet e-bokstitlar ökar också och är 10 procent fler än under föregående år. Dessutom har antalet filmer som är tillgängliga via streaming ökat med 122 procent. Folkbibliotekens fysiska medier fortsätter dock att minska i antal och har blivit 20 procent färre på 10 år.

Kraftig ökning av meröppet

Meröppet betyder att ett bibliotek är tillgängligt även när ingen personal är på plats. Användarna kommer in i lokalen med hjälp av lånekort och en kod, eller med hjälp av sin mobiltelefon. Antalet timmar meröppet på folkbibliotekens huvudbibliotek har ökat med 28 procent sedan föregående år. Nu finns meröppna bibliotek i nästan hälften av landets kommuner.

Skolbiblioteken blir något fler

Antalet skolbibliotek som är bemannade på minst halvtid har ökat något. Dock saknar fortfarande 34 av landets kommuner antingen ett enskilt halvtidsbemannat skolbibliotek, eller ett integrerat skolbibliotek. Ett integrerat skolbibliotek innebär att verksamheten bedrivs via ett lokalt folkbibliotek.

Färre besök men full aktivitet

Det totala antalet besök till svenska bibliotek har minskat från 81,8 till 81,0 miljoner mellan 2018 och 2019. Samtidigt ökar antalet sökningar i bibliotekens webbkataloger.

Folkbiblioteken står för den största minskningen, med en miljon färre besök under 2019. En förklaring kan vara den ökade användningen av bibliotekens e-resurser. Men minskningen kan också bero på att folkbiblioteken nu finns på platser ute i samhället, bland annat förskolor och idrottshallar, där besöken inte mäts.

Däremot ökade antalet aktivitetstillfällen på folkbiblioteken med 10 procent. Det handlar framför allt om läsfrämjande aktiviteter och it-utbildningar. 57 procent av tillfällena riktades främst till den prioriterade målgruppen barn och unga.

Besöken till universitets- och högskolebibliotek var ungefär lika många som under föregående år. Sedan 2015 har besöken dock minskat från 16,3 miljoner till dagens 12,6 miljoner, trots att antalet studenter har ökat. Precis som när det gäller folkbiblioteken spelar troligtvis den ökade användningen av e-medier roll.

Även på lärosätesbiblioteken görs ett stort arbete med undervisning, exempelvis i informationssökning och källvärdering. Närmare 450 anställda arbetade med sådana aktiviteter under 2019. I undervisningen deltog sammanlagt cirka 166 000 personer, vilket motsvarar ungefär hälften av landets helårsstudenter.

Ökade lån på lärosäten

Antalet nedladdningar och sökningar på universitets- och högskolebibliotekens e-medier ökade med 10 procent under 2019. Då gjordes 129 miljoner sökningar eller nedladdningar. På lärosätesbiblioteken finns i dag 15,7 miljoner e-titlar samt tillgång till olika typer av databaser. Tillgången har minskat, vilket till stor del beror på att lärosätena saknade avtal med det vetenskapliga tidskriftsförlaget Elsevier mellan 2018 och 2019.

Utlån av fysiska medier har ökat med 3 procent sedan 2018. Men antalet fysiska medier blir färre och är nu 25,4 miljoner till antalet – en minskning med tre miljoner från år 2015.

Folkbibliotekspersonal fortbildar sig i digital kompetens

För två år sedan startades projektet Digitalt först med användaren i fokus, som en del i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Ett resultat av projektet är ​lärplattformen Digiteketlänk till annan webbplats, som erbjuder kostnadsfri fortbildning i digital kompetens. Mer än 70 procent av folkbibliotekens personal har registrerat sig på kurser via Digiteket.

Ta del av biblioteksstatistiken

Kontaktinformation

Cecilia Ranemo, statistikansvarig
cecilia.ranemo@kb.se
070-007 36 39