Syftet med kartläggningen är att få en inblick i hur biblioteken samarbetar kring medieförsörjning. Kataloger, webb, medieplaner, transporter och fjärrlån är exempel på områden där folkbiblioteken samarbetar. För skolbiblioteken är skolbibliotekscentraler och skolbibliotekssamordnare viktiga stöd för medieförsörjning och verksamhetsutveckling. Internationella biblioteket och Sveriges depåbibliotek ingår också i översikten.

Några resultat ur rapporten:

Folkbiblioteken

• Det finns 18 samarbeten där flera kommuner deltar i en gemensam katalog och har en gemensam cirkulation av medier. Dessutom finns ytterligare elva samarbeten kring gemensamma webbplatser.
• I den regionala biblioteksverksamheten har den kompletterande medieförsörjningen i stort sett fasats ut.
• Många regionala verksamheter stödjer olika transportlösningar, vilket främjar lån och fjärrlån både inom regionen och över regiongränserna. Man hjälper även till med avtal och upphandlingar kring till exempel e-medier.
• Frågor som rör e-medier, minoritetsspråk och mångspråk är framtidsutmaningar för de regionala verksamheterna.

Skolbiblioteken

• Nästan 60 kommuner har en skolbibliotekssamordnare i någon form. Denna har en viktig roll för elevernas likvärdiga tillgång till skolbiblioteksservice.
• 40 kommuner har en skolbibliotekscentral som stöd för medieförsörjningen till skolbiblioteken.
• Företrädare för skolbiblioteksverksamheter ser många utmaningar: Framför allt bidrar bristen på tydliga nationella krav till ojämlikhet. Något som ytterligare bidrar är otydligheten kring vad ett skolbibliotek förväntas vara.

Kartläggningen är en del i KB:s uppdrag att ha nationell överblick och främja samverkan och utveckling i biblioteksväsendet.

Läs rapporten