En omvälvande tid

Det är 500 år sedan Gustav Eriksson (Vasa) valdes till kung, men firar även Sverige 500-årsjubileum 2023? Nej, Sverige som rike är mycket äldre än så och hade redan existerat i flera hundra år vid Gustav Vasas makttillträde 1523. Kalmarunionen enade de nordiska rikena under en gemensam regent, men länderna hade fortfarande sina egna lagar och förordningar.

Däremot innebar kungavalet i Strängnäs startskottet för en ny epok i Sveriges historia. Det var en omvälvande tid när Kalmarunionen upplöstes, kyrkan reformerades, utbildningssystemet nedmonterades och statsförvaltningen centraliserades. Riket var stort med en östra och en västra rikshalva, och fortfarande katolskt.

Herremötet i Strängnäs

I juni 1523 rasade fortfarande det så kallade befrielsekriget mot Danmark. De föregående åren hade varit dramatiska: under Stockholms blodbad 1520 avrättades flera medlemmar av riksrådet Länk till annan webbplats., en fråga som aktualiserades vid mötet i Strängnäs. En av punkterna på agendan var nämligen att välja nya riksråd. Förhållandet till den viktigaste hansestaden Lübeck var en annan central fråga, eftersom riksföreståndaren Gustav Eriksson hade lånat stora summor av lübeckarna under kriget mot Danmark. Idén om att hålla ett kungaval tycks ha uppstått under själva mötet i Strängnäs, enligt historikern Olle Ferm.

Platsen för valet

Gustav Vasas val till kung var alltså bara en av flera frågor som avhandlades i Strängnäs 1523. Genom en redogörelse från två sändebud från Lübeck Länk till annan webbplats. vet vi att det skedde i två omgångar: först samlades man på kyrkogården utanför domkyrkan och förrättade valet. Därefter hyllades den nyvalde kungen på "det vanliga rådstället". Genom ett omnämnande i riksregistraturen vet vi att detta rådställe var den så kallade Prästgillestugan.

Många har velat likställa Prästgillestugan med biskopshuset Roggeborgen, men sannolikt handlar det i stället om Sankt Eskils prästgillesgård nära domkyrkoberget, en plats som är belagd i flera källor Länk till annan webbplats.. Det var en stor byggnad som var rikt utrustad tack vare flera betydande donationer. Däremot är det troligt att Gustav Vasa hade sitt kvarter hos biskopen i Roggeborgen. Biskopen Magnus Sommar var den viktigaste personen i staden, och riksföreståndaren den viktigaste deltagaren i herremötet.

Rikssalen i Roggeborgen

Sedan 1968 förvaltar KB boksamlingarna från Strängnäs gymnasium (grundat 1626) i Roggeborgen. Här finns också KB:s bokbinderi. Den så kallade Rikssalen i Roggeborgen användes bland annat som bibliotek av gymnasiet, som hade sin verksamhet här i trehundra år. I rummet finns fortfarande en tavla från 1700-talet som nämner att detta var platsen för Gustav Vasas val till kung. Men berättelserna som kopplar ihop Rikssalen med kungavalet är sentida och har uppkommit under 1700-talet. Tavlan låter vi förstås hänga kvar ändå, som ett minne av traditionen kring kungavalet och dess betydelse för skolan.

Rikssalen fick sin nuvarande utsmyckning under sent 1800-tal. Då valde man att hämta inspiration från 1500-talsornament för att ge rummet en anda av Vasatiden. Längs väggarna sitter tänkespråk med visdomsord hämtade från Bibeln, lagtexter och antika författare.

Ett spektakulärt fynd

Roggeborgen är mer än 500 år gammal och full av historia. När huset renoverades på 1960-talet påträffades några 1500-talsbrev under golvet. Det visade sig vara rester av Strängnäsbiskopen Magnus Sommars arkiv. Bland annat påträffades ett brev från Johannes Magnus, Sveriges sista katolske ärkebiskop. Han hade då lämnat Sverige och skrev från Danzig till Magnus Sommar. I brevet uttrycker han sin oro över hemlandets tillstånd, och vill snarast hålla ett möte för att rädda den svenska kyrkan från undergång.

Riksarkivets årsbok Sverige 1523

För att uppmärksamma 500-årsjubileet ger Riksarkivet ut en årsbok på temat Sverige 1523. Länk till annan webbplats. Kungavalet i Strängnäs, aktörerna och betydelsen av 1523 i svensk historia är en viktig del av boken, men tanken har också varit att ge en så mångfacetterad, levande och autentisk lägesbeskrivning som möjligt av kungariket i norr. 24 specialister från olika områden ger en bild av ekonomi, matkultur, språk, sjukdomar och vardagsliv för femhundra år sedan.

Historikern Olle Ferm ger en djuplodande bild av kungavalet i sin artikel "Kungavalet i Strängnäs". I Sverige 1523 kan du också läsa historikern Roger Axelssons artikel "Frälsemannen : Gustav Eriksson (Vasa), hans person, familj och nätverk". Där uppmärksammas en notis i KB-handskriften Rålamb 137, som består av avskrifter av grevinnan Anna Banérs (1585–1656) anteckningar om personer ur Vasaätten. I handskriften finns en aldrig tidigare uppmärksammad anteckning om att Gustav Vasa hade en utomäktenskaplig dotter.

Konung Göstafs dhen förstes oäckta Barn. Han hade en dotter, hon fick sedan en man, then blef af konungen adlad...

Gustav Vasas bibel

Gustav Vasas val till kung och den snart följande reformationen påverkade också språket och boktrycket i Sverige. Redan 1526 trycktes Nya testamentet på svenska, en banbrytande insats som markerar gränsen mellan fornsvenska och nysvenska. 1541 följde sedan hela Bibeln på svenska, den så kallade Gustav Vasas bibel. Den präglades starkt av Luthers tyska bibelöversättning från 1534. Gustav Vasas bibel blev det viktigaste trycket i Sverige under 1500-talet. Bibelöversättningen förde också med sig att svenskan började tränga ut latinet i många sammanhang. Om detta kan man läsa mer i nordisten Ingela Hedströms artikel "Från forn till ny. Svenskan under 1520-talet".

Jubileum i flera former

Den 2 juni kl. 14 presenteras Riksarkivets årsbok Sverige 1523 i Roggebiblioteket. Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, föreläser om sin artikel "Hur religiös var man 1523?" och historikern Olle Ferm samtalar med bokens huvudredaktör Claes Gejrot (Riksarkivet) om händelserna kring kungavalet 1523.

På Filmarkivet kan du ta del av en stumfilm Länk till annan webbplats. som spelades in i Strängnäs vid 400-årsjubileet 1923. Den visar bland annat hur Gustav V anländer till ångbåtsbron i staden och därefter tågar upp till Roggeborgen med ett stort följe.

Hundra år senare, på nationaldagen 2023, blir det åter ett stort jubileumsfirande i Strängnäs. KB ordnar då öppet hus i Roggebiblioteket kl. 14–17. Välkommen att besöka oss då!