I år är det 500 år sedan riksföreståndaren Gustav Eriksson valdes till kung i Strängnäs den 6 juni. Valet innebar slutet för Kalmarunionen och början på en ny epok i Sveriges historia. Jubileet uppmärksammas bland annat av KB och Riksarkivet.

Medeltida handskrifter kan fascinera den nutida betraktaren med konstfulla utsmyckningar. Men också det marginella och till synes obetydliga kan berätta mycket om forna tiders skrivare och läsare. Med dagens digitala teknik kan allt fler ta del av detta unika kulturarv.

Klara Johanson (K. J.) är kanske inte känd för så många idag, men under första halvan av 1900-talet var hon flitigt verksam som litteraturkritiker, författare och journalist.

Traditionen att äta semlor är lika levande idag som förr, men att inmundigandet efterföljs av 40 dagars fasta är inte längre en självklarhet. Bland KB:s handskrifter hittar vi flera ledsagare i fastlagstider – däribland två forna KB-medarbetare.

Astrid Lindgrens arkiv berättar lika mycket om den världsberömda författarinnan som om hennes läsekrets. Den kreativa processen i hennes författarskap är däremot svår att följa eller ens tyda – men snart blir det kanske ändring på det?

Språkforskaren och reseskildraren Jacob Jonas Björnståhl var "fattig, flitig och nyfiken", enligt en samtida levnadsbeskrivning. Med kunskapstörsten som drivkraft tog han sig hela vägen från Näshulta till Konstantinopel.

Vi närmar oss allhelgonahelgen, en tid då många svenskar besöker gravar och tänker lite extra mycket på de som inte längre finns bland oss. Men resten av året är döden ganska frånvarande i vår vardag. Annat var det förr, då döden var en ständig följeslagare genom livet.

Under 94 år ägde Sverige en ö i Karibien. Hur stora avtryck kan en så geografiskt avlägsen svensk koloni ha gjort i det svenska nationalbibliotekets samlingar? Och hur långt sträcker sig arvet efter kolonin?