fullskärmsbild

Roggebiblioteket 50 år

De flesta förknippar nog Kungliga biblioteket med Humlegården i centrala Stockholm. Men KB har också verksamhet på andra håll i landet. Ett exempel är Roggebiblioteket i Strängnäs som blev en del av KB i december 1968.

Roggeborgen i Strängnäs fotograferad från sidan, under en blå himmel med lätta moln.

Roggeborgen i Strängnäs. Foto: KB, Emil Stenback

Intill Strängnäs domkyrka höjer sig Roggeborgen och blickar ut över Mälaren. Byggnaden uppfördes som residens åt biskopen Kort Rogge mot slutet av 1400-talet och har fyllt många syften genom åren. Framför allt hade Strängnäs gymnasium och läroverk sin verksamhet i huset i över 300 år. När skolan flyttade från Roggeborgen på 1930-talet blev den äldre boksamlingen (Strängnäs stifts- och läroverksbibliotek) kvar i en närliggande byggnad. 1968 införlivades samlingen med KB, återfördes till borgen och fick ett nytt namn: Roggebiblioteket.

Roggebiblioteket invigdes den 2 december 1968 i närvaro av Gustaf VI Adolf.

Samlingens ursprung

Strängnäs gymnasium grundades 1626 som Sveriges andra i ordningen. Det första århundradet var skolans bibliotek relativt litet. Från 1667 finns en förteckning över skolans böcker nedpräntad inuti en lagbok. 18 böcker men framför allt musikalier nämns i listan. Musiken var viktig vid gymnasierna och eleverna – djäknarna – förväntades bland annat delta med sång vid gudstjänsterna i domkyrkan.

Latinstudier stod i centrum vid de tidigaste gymnasierna. Teologi var ett annat viktigt ämne, eftersom undervisningens mål var att utbilda framtida präster. Än idag utgör teologi ungefär en tredjedel av Roggebibliotekets böcker.

Förteckning över Strängnäs gymnasiums böcker 1667 på insidan av en bokpärm.

Förteckning över gymnasiets böcker 1667 på insidan av pärmen till "Swerikes rijkes stads lagh" (1617)

Latinsk grammatik från 1500-talet med anteckningar av forna tiders läsare

Spår av forna tiders läsare i Philipp Melanchthons latinska grammatik (1552)

Väggmålning i Roggeborgen föreställande en uggla 

Väggmålning från läroverkstiden

Samlingen växer

Den första riktigt stora bokdonationen kom till Strängnäs gymnasium 1724. Detta år mottog gymnasiet genom testamente en samling böcker från Nyköpingsprosten Josef Thun.

Med tiden växte skolans bibliotek genom inköp och gåvor. Idag består samlingen av 70–80 000 volymer. Bibliotekets guldålder inföll på 1800-talet, när läroverkets bibliotekarie Jonas Otto Pontén under sin nästan fyrtio år långa tjänstgöringstid utökade samlingen betydligt, inte bara med böcker utan också med föremål.

Många böcker i Roggebiblioteket är rikligt försedda med skolpojksklotter. Här ser du Pehr Graffmans klotter i Johan Hübners lärobok i politisk historia, tryckt i Strängnäs 1724.

En skolpojkes klotter i en lärobok. 

Skolpojken Pehr Graffmans klotter Hübners lärobok i politisk historia

Roggebiblioteket blir en del av KB

Skolan flyttade från Roggeborgen 1935. Boksamlingen blev dock kvar på domkyrkoberget i det så kallade Tryckerihuset, där det stått uppställt sedan 1864. Kopplingen till läroverket blev allt svagare och klimatförhållandena var bedrövliga i den kalla, mörka och dragiga byggnaden som fortfarande på 1950-talet saknade elektrisk belysning och i praktiken endast kunde besökas under sommaren. Bibliotekariens dagbok noterar i blyerts den fjärde januari 1927 att bläcket frusit till is: ”Fr.o.m. denna dag bläcket åter fruset!! Hur länge skall detta eländiga tillstånd – år efter år ­– fortfara?”

Handskriven dagboksanteckning av bibliotekarien i Roggebiblioteket den 4 januari 1927

Den frustrerade bibliotekariens dagboksanteckning den 4 januari 1927

”Fr.o.m. denna dag bläcket åter fruset!! Hur länge skall detta eländiga tillstånd – år efter år – fortfara?”

Flera tidningsreportage från bibliotekets sista tid i Tryckerihuset bekräftar bilden. Larmrubriker talar om ”katastrofläge”, ”skamfläck” och ”vanskötsel”. Startskottet för en förändring kom i juni 1953, när riksbibliotekarien Uno Willers begärde en riksutredning om bibliotekets problem och föreslog att Kungliga biblioteket skulle åta sig ansvaret för detsamma. Roggeborgen föreslogs tidigt som ny förvaringsplats.

1968 blev Strängnäs stifts- och läroverksbibliotek formellt en del av Kungliga biblioteket. Under våren och försommaren 1968 flyttades böckerna över från Tryckerihuset till Roggeborgen med dragkärra. Vid inventeringen gjordes flera intressanta fynd, bland annat handskrivna reseanteckningar från forskningsresanden Johan Hedenborglänk till annan webbplats (1787–1865). I närvaro av Gustaf VI Adolf invigdes så Roggeborgen den 2 december 1968 som ny hemvist för boksamlingen, som nu också fått ett nytt namn: Roggebiblioteket.

Reportage om Roggebiblioteket i Platsjournalen 1966.

Roggebiblioteket idag

I Roggebiblioteket finns verk från boktryckarkonstens barndom, medeltida handskrifter, noter, glober, kartor och titlar inom många olika ämnesområden. Efter 1968 växte Roggebibliotekets samlingar ytterligare genom nya donationer. Den sista – och en av de mest praktfulla – är Wrangelska boksamlingen från Säby gård på Aspö i Mälaren. Detta vackra herrgårdsbibliotek består av ungefär 5 000 titlar daterade från 1400- till 2000-tal.

Bokhyllor innehållande Wrangelsamlingen från Säby i Roggebiblioteket

Wrangelsamlingen från Säby på Aspö donerades till Roggebiblioteket 2006. Foto: KB, Emil Stenback

Roggebiblioteket har flera ”syskonbibliotek” runt om i Sverige, framför allt stiftsbiblioteken i Kalmarlänk till annan webbplats, Linköpinglänk till annan webbplats, Skaralänk till annan webbplats, Västeråslänk till annan webbplats och Växjölänk till annan webbplats som har liknande samlingar och ursprung men som idag har kommunal huvudman. Strängnäs utgör som del av KB ett undantag. I Strängnäs finns dessutom det anrika domkyrkobiblioteketlänk till annan webbplats, som har sin placering inne i katedralen och hör till domkyrkoförsamlingen. Med anledning av de båda bibliotekens närhet till varandra och ömsesidiga behov av tillsyn gick Kungliga biblioteket och Strängnäs Domkyrkoförsamling med Aspö samman om en gemensam bibliotekarietjänst 2015.

Interiör från Roggebiblioteket med bokhyllor, jordglob och kortkatalog

Interiör från Roggebiblioteket. Foto: KB, Emil Stenback

Idag besöks Roggebiblioteket av forskare inom ett stort antal ämnesområden. Ungefär en tredjedel av beståndet är registrerat i Libris. Man kan också söka efter titlar i de scannade och OCR-lästa kortkatalogernalänk till annan webbplats.

En annan viktig verksamhet i Roggeborgen är Kungliga bibliotekets bokbinderi. Här förses KB:s nyinkomna böcker och tidskrifter med skyddsomslag, så att de ska tåla att hanteras av låntagare. När du beställer fram en bok på KB i Humlegården, kan den alltså ha varit en vända i Strängnäs först!

Roggebibliotekets 50-årsjubileum 2018 uppmärksammas med festskriften Böckerna i borgen. Ett halvsekel i Roggebiblioteket som kan beställas här.

1328
Den äldsta daterade handskriften i Roggebiblioteket är från 1328.
1500-talet
När Roggeborgen renoverades på 1960-talet hittade man några 1500-talsbrev under golvet.
2 000
I Roggebiblioteket finns 2 000 hyllmeter böcker.