Webbplatsen kb.se använder kakor (cookies).
Läs mer i vår cookiepolicy
I dag är Valfrid Palmgren främst ihågkommen för den betydelse hon haft för utvecklingen av det svenska folkbiblioteksväsendet. Men den filosofie doktorn hade många strängar på sin lyra och blev 1905 historisk som den första kvinnan som anställdes på KB.
Den 2 januari 1878 öppnade det nybyggda Kungliga biblioteket i Humlegården för allmänheten. Vad betraktade våra forna kollegor som "märkvärdigast och egendomligast" och värt att visa upp mellan de hypermoderna gjutjärnskolonnerna?
Den 5 september 1823 föddes Gustaf Edvard Klemming. 200 år senare ser KB:s medarbetare dagligen spåren efter en legendarisk överbibliotekarie, som för evigt etsat sig in i KB:s historia, samlingar och lokaler.
Vid sidan av de lagstadgade pliktleveranserna har KB under alla tider tagit emot gåvor, som kompletterar och berikar våra samlingar. Hur kommer gåvorna in till KB och hur tar vi hand om dem? Följ med på en resa bland krigsbyten, koffertar och karantänsrum!
Under signum U i KB:s handskriftssamling finns kataloger, däribland tidigt skrivna sådana, över KB:s boksamlingar. Följ med på en tidsresa genom krig, slottsbränder och skiftande katalogiseringsprinciper!
Bibliotekariens prydliga bokstäver skvallrar om ämnesindelningen i drottning Kristinas bibliotek på slottet Tre Kronor.
De flesta förknippar nog Kungliga biblioteket med Humlegården i centrala Stockholm. Men KB har också verksamhet på andra håll i landet. Ett exempel är Roggebiblioteket i Strängnäs som blev en del av KB i december 1968.
Klockan två på eftermiddagen den 7 maj 1697 bryter en förödande brand ut på det kungliga slottet Tre kronor. 321 år senare kan vi fortfarande se spår efter lågorna i KB:s samlingar.