fullskärmsbild

Humlegården genom tiderna

Från en exklusiv kunglig trädgård i Stockholms utkant till en central oas för allmänheten. Humlegården, som anlades i Stockholm 1619, är en älskad 400-åring väl värd att uppmärksamma.

En kunglig humlegård

Humlegården var från början – hör och häpna – en humlegård, anlagd av kung Gustav II Adolf. Här odlades dels humle, men även köksväxter och frukt för hovets olika behov. Senare skulle drottning Kristina komma att plantera lindalléer i fransk stil, vilket gjorde parken till ett populärt utflyktsmål för hovet.

 

Parken öppnas för allmänheten

Under 1700-talet blev parken allt mer tillgänglig för allmänheten – här anlades bland annat teaterlokaler, karuseller och ett värdshus. Parken behöll länge en mer lantlig karaktär. Det kan vara svårt att tro i dag, men innan staden tog över och rustade upp parken inför bygget av den nya biblioteksbyggnaden hade Humlegården något av ett tvivelaktigt rykte – omgivningen bestod till stor del av ruckel och området beskrevs som "stenigt och sumpigt". 

 

Detta skulle dock komma att ändras i samband med att planerna för Kungliga bibliotekets nya byggnad gjordes till verklighet.

 

Nu kavlade nämligen Alfred Medin, Stockholms förste stadsträdgårdsmästare, upp ärmarna och omvandlade parken till en offentlig sådan i tysk, romantisk stil med slingrande stigar och träd från alla världens hörn. Detta arbete, i kombination med att Kungliga biblioteket flyttade in i sina nya lokaler 1877, innebar att många av problemen i området nu byggts bort.

 

Och även om bibliotekspersonalen varit skeptisk till att hamna i det som då var utkanten av staden, var den legendariske bibliotekarien Gustaf Klemming mycket nöjd - äntligen hade nationalbiblioteket en värdig, brandsäker byggnad, långt ifrån det "kaos af hyllor, skåp och böcker" som tidigare rådde!

 

Humlegården i KB:s samlingar

Det är också från denna tid många av de bilder du ser här kommer ifrån: från 1800-talet och framåt skildras Humlegården i bilder, målningar och fotografier, som numera är en del av KB:s samlingar.

Träsnitt, sannolikt publicerat i en samtida tidning.
Upphov
Axel Gillis Hafström
År
Sent 1800-tal
Signum
KoB Sv. Uts. Sthlm, Östermalm A.206
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Hitta andra bilder av A. G. Hafström
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Linnémonumentet bakom KB utfördes av Frithiof Kjellberg på uppdrag av Kungliga vetenskapsakademin. Statyn avtäcktes den 13 maj 1885, våren 1886 invigdes planteringen runt monumentet.
Upphov
Carl Adelsköld
År
1880-talet
Signum
KoB Sv. Uts. Stockholm Fc 415
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Rotundan, en paviljong som drottning Ulrika Eleonora lät bygga, användes genom åren bland annat som krog och teater innan den revs 1877.
Upphov
Oscar Leonard Andersson
År
1800-tal
Signum
KoB Kempe 22 (1:15)
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Träsnitt, sannolikt publicerat i en samtida tidning.
Upphov
Carl Gustaf Hellqvist
År
1869
Signum
KoB Sv. Uts. Sthlm Östermalm A. 205
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Se fler bilder av C. G. Hellqvist
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Träsnitt publicerat i Ny Illustrerad tidning 1868. Från det 12:e Lantbruksmötets utställning i Humlegården, som hölls sommaren 1868. Lantbruksmötet samma år var både en trädgårds- och en lantbruksutställning. Aspmans akvarium var en del av utställningen, i den konstgjorda kullen fanns inbyggda akvarier med fiskar.
Upphov
Axel Gustaf Broling
År
1868
Signum
KoB Sv. Uts. Stockholm Östermalm A. 54
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Hitta fler bilder av G. A. Broling
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Träsnitt publicerat i Ny illustrerad tidning 1877. På en av bilderna syns Rotundan, som revs samma år.
Upphov
Carl Edvard Tullberg
År
1877
Signum
KoB Sv. Uts. Sthlm Östermalm A. 55
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Träsnitt publicerat i Svenska familj-journalen 1866. I bakgrunden skymtar Rotundan, som revs 1877.
Upphov
Okänt
År
1866
Signum
KoB Sv. Uts. Stockholm Östermalm A. 53
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Rotundan, en paviljong som drottning Ulrika Eleonora lät bygga, användes genom åren bland annat som krog och teater innan den revs 1877.
Upphov
Okänt
År
1826
Signum
KoB Sv. Uts. Stockholm Östermalm A. 51
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Litografi från 1846. Enligt obekräftade uppgifter är litografin troligen gjord som reklam för Kockums och gjord i Malmö, där Dahlberg bodde vid denna tid. Kockums tillverkade flera karuseller och det är möjligt, men inte helt klarlagt, att det var just karusellen på bilden som skickades till Stockholm och ställdes upp i Humlegården.
Upphov
Carl Conrad Dahlberg
År
1846
Signum
KoB Sv. Uts. Stockholm Östermalm A. 52
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Så här såg det nybyggda Kungliga biblioteket ut efter inflyttningen i Humlegården 1878. På 1920-talet byggdes biblioteket ut med de två flyglar som syns idag.
Upphov
Johnnes Jaeger, kunglig hovfotograf
År
1880-tal
Signum
KoB Sv. Uts. Fc Stockholm 407
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Se fler fotografier av Johannes Jaeger
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Träsnitt, sannolikt publicerat i en samtida tidning.
Upphov
Gustaf Axel Broling
År
1880-tal
Signum
KoB Sv. Uts. Sthlm, Östermalm A. 187
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Hitta fler bilder av G. A. Broling
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Tryckt bild, sannolikt publicerad i en samtida tidning.
Upphov
Claes Frithiof Lindvall
Signum
KoB Sv. Uts. Stockholm, Östermalm A. 188
Hitta i KB:s samlingar
Hitta bilden i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Linnéska samfundet skötte parken från 1830-talet och anlade planteringar och dammar. I beskrivningen ser man att här fanns både eremitboning, bäverdamm samt inhägnad för harar och marsvin.
Upphov
Okänt
År
1837
Signum
KoB 3 f
Hitta i KB:s samlingar
Hitta kartan i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
Litografi från 1869, enligt en påskrift på KB:s ena exemplar ritades förslaget 1868.
Upphov
Knut Forssberg
År
1869
Signum
KoB 3f
Hitta i KB:s samlingar
Hitta kartan i Libris
Bildrättigheter
Bilden är helt fri att använda
KOLLEKTIONEN