KB har i uppgift att redovisa de totala utgifterna för vetenskaplig publicering hos svenska lärosäten.

Uppdraget syftar till att kartlägga och följa finansieringsströmmar i ett publiceringssystem som transformeras till ett digitaliserat, sammanlänkat och öppet vetenskapssystem. Målet med sammanställningen är en större transparens och medvetenhet kring kostnaderna, samt att möjliggöra uppföljning och analys. De lärosäten som ingår är universitet och högskolor med statlig huvudman eller tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Utöver det som redovisas här presenteras även resultatet som en del av KB:s redovisning av uppdraget att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Uppdraget beskrivs i KB:s instruktion Länk till annan webbplats..

Utgifter i svenska kronor per år

819 miljoner kronor

För 2025 uppgick de totala utgifterna för vetenskaplig publicering, exklusive administrativa utgifter, till cirka 819 miljoner kronor. Det är en ökning med cirka 13 miljoner kronor eller 1,6 procent, jämfört med 2024.

I jämförelse med lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå ligger utgifterna på oförändrade nivåer 2025. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) uppgår lärosätenas forskningsintäkter för 2025 till 56,8 miljarder kronor. Det innebär att utgifterna för vetenskaplig publicering motsvarar cirka 1,4 procent, vilket är samma andel som föregående sex år.

Under de senaste sex åren har utgifterna ökat från 709 miljoner kronor 2020 till 819 miljoner kronor 2025, en ökning med cirka 16 procent. Under samma sexårsperiod har antalet öppet tillgängliga artiklar via Bibsamkonsortiets läs- och publiceringsavtal ökat med drygt 60 procent, från cirka 11 000 till cirka 18 000.

Transformativa läs- och publiceringsavtal största utgiftsposten

Transformativa läs- och publiceringsavtal står för 61 procent av lärosätenas utgifter och är därmed den största utgiftsposten. Inom ramen för avtalen har forskare vid svenska lärosäten publicerat cirka 16 500 sakkunniggranskade artiklar omedelbart öppet tillgängligt under 2025.

Syftet med dessa avtal är att styra om betalningar från prenumerationer till öppen publicering. Omställningen går dock långsamt och riskerar att, i stället för att vara en tillfällig övergång, etableras som en permanent modell. För att motverka detta och driva omställningen till öppen tillgång rekommenderar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) att aktivt stödja en övergång till ett publiceringslandskap där prenumerations- och hybridpubliceringsavtal gradvis avskaffas.