Rosenhaneska biblioteket vid Vitterhetsakademiens bibliotek

Den Rosenhaneska boksamlingen donerades till Kungl. Vitterhetsakademien år 1822 och har allt sedan dess utgjort en omhuldad del av bibliotekets samlingar och bevarats som en samlad enhet. Donationen, som bestod av både böcker och planscher, har tillhört historikern och akademiledamoten m.m. Schering Rosenhane d.y. (1754 – 1812). I samlingen ingår material som bevarats inom släkten i generationer. Merparten har dock införskaffats av Rosenhane själv. Samlingarna låter oss därmed i någon mån komma i förbindelse med hans person, och de ger en glimt av en gustaviansk privatmans ideella och intellektuella landskap.

Föredraget bjuder på en liten upptäcktsfärd i samlingarna och visar på hur de tillkommit och använts. Det är samlingen som helhet som står i fokus, men det blir naturligtvis också några nedslag i enskilda böckers historia.

Henning Hansen, fil. dr, bokhistoriker och bibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek

Läskultur och politik bland kvinnorna på Löfstad slott 1750–1850

Hur, varför och vad läste svenska adelskvinnor under 1700- och 1800-talen? Med dessa frågor som utgångspunkter fokuserar Johanna Vernqvists forskning på läspraktiker och intellektuella och politiska intressen hos två kvinnor, Sophie Piper (född von Fersen, 1757–1816) och Emilie De Geer (1782–1828), bosatta vid Löfstad slott under den livliga period kallad upplysningen.

Dessa kvinnor skapade en spännande samling böcker, bestående av olika genrer som reselitteratur, romanser och dramatik. Betydande delar av samlingen är av politisk karaktär, som diskuterar kvinnors rättigheter och roller. Vilka spår av läsning finns i böckerna och vad betyder dessa spår i förhållande till sådant som den internationella debatten om kvinnor under perioden?

Johanna Vernqvist, fil. dr i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet