Petit Trianon – det lilla lustslottet

Under en park i centrala Stockholm förvaras en märkvärdig gåva från en fransk drottning till en svensk kung. Båda gick en våldsam död till mötes. Det gjorde även trädgårdsarkitekten och konstnären bakom en tunn volym, som berättar en historia om blått blod och gröna fingrar.

Målad bild som föreställer en park med ett litet vattenfall och en paviljong. I förgrunden promenerar ett par iförda 17000-talskläder och peruker.

Paviljongen vid Petit Trianon, detalj av Vue du Belvedere. Signum: KoB H. Vol. 35

Stor och liten

I trädgårdarna kring slottet Versailles utanför Paris finns inte bara lustslottet Grand Trianon. I samma park ligger ett mindre lustslott, som följaktligen kallas Petit Trianon. Det lilla lustslottet, ritat av arkitekten Ange-Jacques Gabriel, uppfördes 1762–1768 på uppdrag av Ludvig XV. Petit Trianon var avsett för kungens mätress Madame de Pompadour, som hann avlida innan lustslottet stod färdigt.

Gravyr föreställande en ung man med peruk, spetskrage och rustning i en oval ram. Under bilden texten "Ludovicus XV. Franciae et Navarrae Rex".

Ludvig XV. Signum: KoB Utl. P. 4

Gravyr föreställande en ung kvinna med uppsatt hår avbildad i en oval ram omgiven av blommor. Under bilden texten "Madame de Marquisae de Pompadour".

Madame de Pompadour. Signum: KoB Utl. P. 1

Petit Trianon kom i stället att användas av kungens andra mätress Madame du Barry, men hennes förfogande över lustslottet fick ett abrupt slut. Efter en jakt i april 1774 tillbringade Ludvig XV och Madame du Barry en natt tillsammans i Petit Trianon, varpå kungen insjuknade i smittkoppor som han avled i några veckor senare. När Ludvig XVI tog över tronen efter faderns död gav han Petit Trianon i gåva till sin gemål Marie Antoinette.

Färglagd gravyr föreställande en ung man iförd peruk, krås och ordenstecken avbildad i en oval ram.

Ludvig XVI. Signum: KoB Utl. P 11

Färglagd gravyr föreställande en ung kvinna iförd en stor huvudbonad med plym avbildad i en oval ram.

Marie Antoinette. Signum: KoB Utl. P. 9

Lustslottet kom att bli den nya drottningens privata tillflyktsort, där hon umgicks med sina vänner på behörigt avstånd från hovetiketten. Det var intill Petit Trianon Marie Antoinette så småningom lät uppföra Hameau de la reine, den konstgjorda ”drottningens by” där hon promenerade runt med sina barn och vänner, klädd som en herdinna omgiven av lantgårdsdjur och grönsaksodlingar.

Blodig revolution

Den 16 maj 1780, sju år innan drottningens by uppfördes, visar franska slottsräkenskaper att trädgårdsarkitekten Richard Mique betalade 700 livres till konstnären Claude Louis Châtelet för att han skulle framställa ett album över Petit Trianon. Den framstående landskapsmålaren Châtelet avbildade parken kring lustslottet i minst fem album till innan han lämnade sina kungliga uppdrag och gick över till den revolutionära sidan.

Målad bild som föreställer en park med gräsmattor, träd, buskar och gångstigar omkring ett vattendrag. I förgrunden står ett par i 1700-talskläder och peruker, längre bort syns ett runt tempel med höga pelare.

Vue du Temple, prise du Chateau. Signum: KoB H. Vol. 35

Under den franska revolutionen ingick Châtelet, nu en hårdför revolutionär, som juryman i den tribunal som dömde hans tidigare uppdragsgivare, trädgårdsarkitekten Mique, till döden. Mique giljotinerades i april 1794, tillsammans med sin son, som straff för att ha försökt rädda Marie Antoinette. Knappt ett år senare, i maj 1795, giljotinerades Châtelet tillsammans med 14 andra funktionärer i revolutionsdomstolen i samband med processen mot åklagaren Fouquier-Tinville.

2001 såldes ett album Châtelet målade 1781, det enda kända i privat ägo, på auktion i London. Auktionshuset listade då de andra album som var kända Länk till annan webbplats.:

  • Ett album daterat 1779, gåva till Gustav III, hos KB
  • Ett album daterat 1782, gåva till storhertigparet av Ryssland, hos Pavloska biblioteket i St Petersburg (frontespisen hos Metropolitan museum i New York)
  • Ett album daterat 1786, gåva till Marie Antoinettes svägerska och bror ärkehertig Ferdinand av Östterrike-Este, hos Biblioteca Estense i Modena

Ytterligare ett album av Châtelet sägs ha beställts i samband med Gustav III:s besök i Paris 1784, men det är okänt om det faktiskt existerar och var det i så fall finns idag. Vi vet däremot exakt var albumet daterat 1779 befinner sig!

Handritad volym 35

Den 5 juni 1779 skrev Marie Antoinette ett brev till Gustav III, som finns bevarat i den Gustavianska samlingen hos Uppsala Universitetsbibliotek (signum F.490) Länk till annan webbplats.:

Eftersom baron de Staël har låtit mig förstå att Ers Majestät med intresse skulle se planerna över Lilla trianon är det mig ett stort nöje att låta sända dem till er. Jag önskar att de måtte synas er värda några ögonblicks uppmärksamhet. Då jag erfor nyheten om den svenske kronprinsens födelse var det kvällen före min nedkomst, och jag är rädd att jag inte sedan dess har gett er något vittnesbörd om mitt deltagande i en så intressant händelse…

Den baron de Staël som avses här är med största sannolikhet Erik Magnus Staël von Holstein, attaché vid ambassaden i Paris. I brevet nämns även Gustav III:s son, sedermera Gustav IV Adolf, född den 1 november 1778, och Marie Antoinettes dotter Marie Thérèse, född den 19 december samma år. Båda kungligheterna var alltså nyblivna föräldrar vid tidpunkten för brevväxlingen.

En kopia av brevet är inklistrad på insidan av pärmen i den tunna volymen, som består av endast fem bilder: en planritning över den engelska parken samt fyra vyer i gouache av trädgården, med paviljonger och tempel. Den engelska parken projekterades 1774 av en amatör vid namn greve Caraman men utfördes först 1777, i delvis förändrat skick, av Richard Mique. De bilder vi ser i volymen är därför mer eller mindre fantasifulla, här syns till exempel en ruin som ingick i Caramans planer men aldrig blev uppförd.

Målad bild som föerställer en stor park med höga träd och en stor ruin i sten. I förgrunden promenerar ett par i 1700-talskläder och peruker tillsammans med ett litet barn.

Ruinen som aldrig blev uppförd. Signum: KoB H. vol. 35

Trädgårdskungen

Gustav III är ju framför allt känd som teaterkungen, men han var även verksam som amatörarkitekt och trädgårdsskapare. Något som kanske kan förklara hans enligt Marie Antoinette uttryckliga intresse för ”planerna över Lilla trianon”. Det finns över 200 bevarande ritningar av kungens egen hand, några av dem finns i KB:s bildsamling. Länk till annan webbplats.

Ritning i svart bläck på vitt papper och över placeringen av träd i en allé, med skala i bläck och noteringar i blyerts.

Gustav III:s utkast till trädgårdsalléer vid Drottningholms slott. Signum: KoB H. Ark. ritn. 509

Precis som Ludvig XVI, Marie Antoinette, Richard Mique och Claude Louis Châtelet gick Gustav III en brutal död till mötes. Men i stället för giljotinen miste den svenske kungen som bekant livet efter skottet på en beryktad maskeradbal 1792.

Svartvit gravyr föreställande en ungman iförd peruk, hermelinpäls och ordensband avbildad innanför en oval ram. Under bilden syns det svenska riksvapnet omgivet av två små lejon.

Gustav III. Signum: KoB Sv. P. 16

På utflykt från Humlegården

Handritad volym 35 förvaras i KB:s magasin under en annan känd park: Humlegården, som en gång i tiden var vasakungarnas köksträdgård. På Gustav II Adolfs tid odlades humle här (vilket gav parken dess namn), hans dotter Kristina anlade sedan en barockpark som Karl XII sägs ha lekt i som barn.

Den tunna volymen, bunden i röd marokäng med Gustav III:s vapen på frampärmen, överlämnades 1867 till KB från Drottningholms slottsbibliotek. Här förvaras den sedan dess i KB:s bildsamling, under signum H. vol. 35. Hela volymen är digitaliserad och fritt tillgänglig via Libris Länk till annan webbplats..

Då volymen är skör och finns digitaliserad tas den inte fram för annat än väldigt särskilda forskningsändamål, men sedan ett par månader tillbaka finns det möjlighet att beskåda den på Nationalmuseum. Fram till den 27 augusti visas nämligen den utvikta planen över den engelska parken upp i original på utställningen ”Trädgården : Konst och natur under sex sekler”. Länk till annan webbplats.

Planritning i akvarell över en stor oregelbunden park omgiven av raka alléer.

Plan över den engelska parken. Signum: KoB H. Vol. 35

KB har lånat ut två objekt till utställningen. Utöver den handritade och mer sköra Petit Trianon-volymen kan man på utställningen se en tryckt trädgårdsbok, som även den tillhört Gustav III i Drottningholms slottsbibliotek: Jardins Anglo-Chinois Noveaux jardins à la mode av George-Louis Le Rouge Länk till annan webbplats..

Verket, som gavs ut i tio delar i Paris under åren 1774–1787, bands in i två röda saffianband bundna av hovbokbindaren Christopher Schneidler, som du kan läsa mer om i ett tidigare blogginlägg. Kungen har gjort flera blyertsanteckningar i verket, som verkar ha varit en viktig inspirationskälla. Ett av dessa bokband kan beskådas på Nationalmuseum ända till den 7 januari 2024, men efter sommaren är det dags för Handritad volym 35 att packas ner och återbördas till Humlegården!

Ett platt vitt paket ombundet med vita bomullsband ligger på en transportvagn med hjul.

Handritad volym 35 under transport, väl inslagen av KB:s konservatorer