fullskärmsbild

Tora Dahls dagböcker - från Lidingö till Humlegården

Tora Dahl skrev hela sitt vuxna liv, men debuterade först vid 49 års ålder. Idag är hon framför allt ihågkommen för sin självbiografiska romansvit, men hennes dagböcker har bidragit till oväntade inblickar i den svenska litteraturhistorien.

Kuvert med flera tunna dagböcker

De länge förseglade dagböckerna. Signum: HS L168:9:3.

Från Sveavägen till Humlegården

Tora Dahls och maken Knut Jaenssons samling kom till KB i september 1988. I samband med att Tora Dahl flyttade till äldreboendet Mariekällgården i Södertälje under hösten 1980 överfördes dagböcker, korrespondens och övriga handlingar efter makarna till Tidens förlag i Stockholm. Två år senare gick Tora Dahl bort, 96 år gammal.

Större delen av materialet flyttades senare till ett bankskåp på Sveavägen, där det förvarades tills det så småningom kom till Humlegården och införlivades i KB:s samling med handskrifter och personarkiv Öppnas i nytt fönster.. Samlingen har signum L 168 och är förtecknad i Arken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den består av 44 kapslar som tillsammans upptar fyra hyllmeter. Kapslarna innehåller i huvudsak brev, manuskript, antecknings- och dagböcker samt fotografier.

Hylla med vita och ljusgrå arkivkapslar

Delar av Tora Dahls och Knut Jaenssons samling, Signum: HS L168

Uppväxt, äktenskap och författarskap

Tora Dahl föddes 1886 som utomäktenskaplig dotter till arkitekten Theodor Dahl och bagerskan Emma Nilsdotter. Hon växte upp hos fostermodern Emma Kjärr, men flyttade tillbaka till sin biologiska mamma i samband med att hon skulle börja i flickskola.

Fotografi av en liten flicka stående på en bänk iförd mössa och dubbelknäppt kappa

Tora Dahl i treårsåldern, fotograferad av Gösta Florman. Signum: HS L 168:17:1:1:5

Tora Dahl tog studentexamen 1903. Fem år senare tog hon, som en av de första kvinnorna, kandidatexamen med naturvetenskap som huvudämne vid Stockholms Högskola.

Tora Dahls farfar Gustaf är arkitekten bakom KB-byggnaden i Humlegården.

1914 gifte sig Tora Dahl med författaren och litteraturkritikern Knut Jaensson (1893-1958). Makarnas hem på Parkvägen på Lidingö kom under 1930-talet att bli en samlingsplats för unga modernistiska författare så som till exempel Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren och Artur Lundkvist.

Fotografi av en medelålders kvinna med ljust hår iklädd mörk tröja och en vit skjortkrage.

Tora Dahl i 40-årsåldern avporträtterad av en okänd fotograf. Signum: HS L168:17:1:1:9

Tora Dahl är framför allt förknippad med den självbiografiska genren. Hon började tidigt skriva men det skulle dröja ända tills hon blev 49 år innan hon publicerade sin första bok 1935. Det stora genombrottet kom först 1954, då hon inledde den stora självbiografiska svit som kom att omfatta 18 delar.

Makarnas hem kom under 1930-talet att bli en samlingsplats för unga modernistiska författare så som till exempel Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren och Artur Lundkvist.

I svitens första del Fosterbarn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan vi läsa om hur Tora Dahls alter ego Gunborg Haag föds till föräldrar som är trolovade men aldrig gifter sig. Gunborg placeras i fosterhem hos Sofia Stolt, en ogift och strängt religiös men kärleksfull kvinna. En karaktär som baserades på Tora Dahls fostermor Emma Kjärr.

Fotografi av en äldre kvinna med glasögon och håret i knut

Fostermodern Emma Kjärr, i romanerna kallad Sofia Stolt. Signum: HS L168:17:4:2:1

På baksidan av detta fotografi av sin fostermor har Tora Dahl skrivit med bläck: "Mamma "Stolt" (Kjärr) 1895 ungefär å jag tyckte att hon var så vacker".


"Jag lät inte slå ner mig av det han hade sagt. Jag hade för många idéer, uppslag, fantasier, som levde kvar hos mig och inte ville låta sig jagas bort."

Trots den sena debuten hann Tora Dahl hann skriva 29 böcker. Hennes make var dock föga imponerad av hennes litterära gärning:

”- Ä det nån som ska skriva i den här familjen, så ä det jag och inte du. Du har inte litterär begåvning för två öre, sa Knut, en gång.

Jag sa inget. Jag hittade inget att säga. Jag är inte snabb i repliken, jag har aldrig varit det.

Men jag lät inte slå ner mig av det han hade sagt. Jag hade för många idéer, uppslag, fantasier, som levde kvar hos mig och inte ville låta sig jagas bort.” (ur Vägvisare)

En oväntad upptäckt

Några av Tora Dahls dagböcker behandlade tiden i Lidingövillan på Parkvägen. De var förseglade och fick inte öppnas förrän 1994. Dagböckerna och dess innehåll väckte dock ingen större uppståndelse förrän våren 2020.

Författaren och kritikern Jesper Högström beställde då fram dagböckerna från KB:s magasin i färd med att göra research för en biografi över Gunnar Ekelöf. Det han hittade ledde till att Ekelöf-biografin fick vänta. Istället blev det boken Jag vill skriva sant: Tora Dahl och poeterna på Parkvägen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Några av Tora Dahls dagböcker var förseglade och fick inte öppnas förrän 1994.

I KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB den 9 mars Öppnas i nytt fönster. kommer Jesper Högström berätta mer om sitt fynd och arbetet med boken – välkommen!