fullskärmsbild

Svenska farsoter

I dessa tider kan det vara lämpligt att ta en titt i KB:s samlingar och inhämta kunskap om farsoter från det förflutna. Allt för att få lite perspektiv.

Grynigt och svartvitt fotografi av kvinnor med hattar, kappor och kjolar som kommer gående.

Rödakorssystrar i Stockholm 1918.

Covid-19 har drabbat oss och hela världen med full kraft, även åtgärderna är kraftfulla. Hur ser det då ut historiskt med epidemier i Sverige, är detta unikt eller har historien en förmåga att upprepa sig själv? Följ med på en resa i tiden till tidigare plågoris som härjat vårt land, såväl mildare som betydligt farligare sjukdomar. En resa med KB:s egen tidsmaskin, de digitaliserade dagstidningarna. Vi börjar med 1700-talet och pesten.

Pestens tid 1710–13

År 1710 drabbade katastrofen det krigshärjade svenska riket. Skeppet "Stäkesund" från Pernau undgick karantän och kunde utan åtgärd från myndigheterna sprida sin dödliga last. När man till sist började agera var det alldeles för sent, Stockholm blev en enda stor smitthärd. Det beräknas att ungefär 40 % (över 20 000 personer) av stadens befolkning avled under denna tid. Sjukdomen spred sig sedan vidare i landet medan regering och adel flydde till säkrare platser. Hovet till Sala, Bergskollegium till Falun, Svea hovrätt till Västerås och rådet till Arboga. Stränga regler gällde vid dessa städer. I Sala fick exempelvis ingen främling vistas inom tre mils radie från staden. Vanligt folk flydde till de ställen man kunde. I Uppsala spärrades staden av med militär och universitetet stängde.

Lumppapper med illustration av postryttare, text i frakturstil, gotiska bokstäver. Text: Stockholmske posttidender.

Pesten gör sitt intåg

Pesten fortsatte ändå att sprida sig, särskilt städerna längs vattenvägarna drabbades hårt. I Norrköping konstaterades det 1711 att halva befolkningen dött, landskapet Blekinge hade liknande dödssiffror. Men det fanns städer som klarade sig. Till dem hörde Nyköping och det berodde kanske på landshövding Hans Clercks agerande. Han beordrade fyra veckors karantän för alla som besökt smittodrabbade platser. Inga döda fick fraktas till kyrkogården. Gästabud, gravöl, begravningsfester och sockengång förbjöds också.

Lumppapper med text i frakturstil, gotiska bokstäver. Text: Hans kongl. maj:ts wår allernådigste konungs wi samtel. härwarande råd, giörom.

Kunglig förordning om pesten, ett försök att hejda sjukdomen.

I pestens spår kunde man på sina håll rapportera om nedslående beteenden från vissa människor. Jönköpings provinsialläkare berättade följande:

"Folket är till den grad argt att man söker med flit smitta ner hvarandra och förtryter att somliga går fria!"

Norge genomförde en avspärrning av gränsen mot Sverige och undgick i stort att drabbas av farsoten. Stränga regler gällde om att skjuta alla svenskar som försökte korsa gränsen. 1713 var den sista svenska pestepidemin över. Sjukdomen bryter fortfarande ut i vissa delar av världen men kan oftast behandlas med antibiotika.

Lumppapper med text i frakturstil Text: Nyköpings-Bladet

Dödssiffrorna stiger i kolerans Sverige

Koleran

1834 kom koleran till landet. Tidigare hade den bara funnits i Indien med omnejd, men på 1800-talet ändrades allt. Långsamt och obevekligt började bakterien spridas innan den så småningom kom till Europa 1830 och senare till Sverige. Året Sverige för första gången drabbades beräknar man att så många som 1,5 miljoner människor på kontinenten fick sätta livet till. Även på den tiden höll tidningarna räkning över antalet offer som ni ser på sidan från Nyköpingsbladet i september 1834.

Redan 1831 hade planer gjorts upp i Sverige för hur sjukdomen skulle bekämpas och tillfälliga epidemisjukhus organiseras. Det finns ett flertal kungliga förordningar från den här tiden där koleran avhandlas. Genom karantän försökte man med sin tids kunskap stänga in farsoten, allt efter erfarenheter från forna tiders pestbekämpning. Vissa orter i landet drabbades hårt medan andra klarade sig i stort sett oskadda. 12 634 svenskar avled i kolera. Sjukdomens nyckfullhet visas av att i Stockholm dog 4,3 % av befolkningen, i Göteborg 8 % medan en stad som Jönköping hade så höga dödstal som 14,5 %. I Jönköpings stadsdel Båtmansbacken dog nästan alla invånare.

Lumppapper med text i frakturstil, gotiska bokstäver. Text: om hwad iakttagas bör i händelse farsoten cholera.

Kunglig förordning om åtgärder mot koleran.

Värt att nämnas är att det även på den tiden florerade rykten, från Stockholm spreds exempelvis ett som hävdade att läkarna på stadens kolerasjukhus blandade gift i patienternas medicin. Nu fanns ändå inte så många behandlingsalternativ inom läkarkåren förutom åderlåtning, opiumdroppar och starkt kaffe utan grädde. Sjukdomen sprids mest via smittat vatten men även mat. Om de drabbade inte får rätt vård dör ungefär hälften, vid behandling färre än 1%. 

Dödens gods

Under kolerans år 1834 utspelade sig ett drama på godset Qvisberg nära Vadstena, där sekreterare Ahrengren styrde över ungefär 50 underlydande. Godset drabbades hårt av sjukdomen och Ahrengren anklagades för att medvetet ha vanskött de anställda som insjuknat, han svek helt enkelt sin husbondeplikt. Många ska ha dött när de lades i en utkyld byggnad utan annat skydd än smutsig halm över sig. Det hela togs till rättegång 1835 – en rättegång som Ahrengren gick segrande ur även om klander mot hans omvårdnad skymtar fram i domen. Händelsen lever kvar i tidningarna och denna lilla skrift som finns digitaliseradlänk till annan webbplats.

Lumppapper med text i frakturstil, gotiska bokstäver. Text: Bihang till Linköpings-Bladet.

Rättegången mot Ahrengren

Koleran återkom till landet 10 gånger under 1800-talet, men besegrades undan för undan av bättre avloppssystem och hygien. Idag är sjukdomen tack och lov utrotad i Sverige. Vi går vidare från bakterier till virus och bekantar oss med influensan.

Ryska snuvan

Visst låter namnet ganska harmlöst och nästan lite gulligt? Namnet ljuger, det var en allvarlig influensapandemi som varade mellan 1889 och 1892 och som beräknas ha krävt ungefär en miljon människoliv i världen. Den gick under namnet "ryska sjukan" och med stavningen "ryska snufvan".

Från Vaxholm finns de första svenska sjukdomsfallen dokumenterade i november 1889, och precis som namnet antyder så kom influensan hit från just Ryssland. Sankt Petersburg var den första europeiska stad där smittan kunde konstateras. De tidigaste spåren innan dess är från Uzbekistan i maj samma år.

Gulnat papper med texten: Influensan i Sverige 1889–1890.

Rapport över ryska snuvan.

Snuvan räknas som den första moderna influensapandemin och föregicks av många år utan allvarligare smittor. I "Svenska Läkaresällskapets Nya Handlingar" 1890 hävdas att kunskaperna om sjukdomen fallit i glömska bland läkarna eftersom inga allvarligare utbrott skett sedan 1830-talet.

Gulnat tidningsklipp med texten: Den ryska sjukan.

En ögonblicksbild från ryska snuvans Sverige.

Ungefär 60 % av befolkningen beräknas ha insjuknat i ryska snuvan. Dödligheten låg på under 1 % men med ett så stort antal smittade blev dödsfallen ändå relativt många. Här ser ni ett tidningsklipp från december 1889 där symptomen beskrivs: "En pinande huvudvärk, med tyst snufva (utan nysning) och ett illamående i hela kroppen". Där framgår också att bland annat brandkåren decimerats betänkligt av sjukdomen, och att både butiker och skolor drabbats av "ryssen i näsan" som artikelförfattaren uttrycker det.

Lite längre ner ser ni siffror ur tidskriften Hygiea om antalet insjuknade, influensan ligger på överlägsen första plats gentemot andra sjukdomar. Frågan är om några smittade följde dagstidningen Helsingens förslag om att använda mjölkkask (mjölk med brännvin) som motgift mot influensan. Möjligen fungerade det botemedlet mot åkomman Delirium tremens, också nämnt på sidan från Hygiea.

Gulnat tidningsklipp med texten: Ryska snufvan har nu hittat väg.

Motgiftet mot ryska snuvan?

"Några påstå att 'mjölkkask' skall vara ett bra motgift".
Gulnat papper med texten: Uppgift om sjukdomstillståndet under veckan.

Veckostatistik över sjukdomsfall.

I min kollega Malin Joakimsons inlägg Pest och kole­ra i kartans värld kan ni se epidemikartor från ryska snuvans dagar och även kolerautbrottet i Uppsala 1857. Stockholms stadsläkare Klas Linroth sammanställde rapporter om snuvan som läkare över hela landet skickat in och kunde konstatera att dödligheten var 250 % högre än normalt under pandemins höjdpunkt. Mycket berodde på bakomliggande sjukdomar som tuberkulos, sådant som idag bekämpas med antibiotika. I Hygiea ses sambandet mellan svår influensa och tuberkulos tydligt bland de beskrivna fallen. 1892 hade influensan ebbat ut och svenskarna kunde dra en lättnadens suck i 26 år.

Spanska sjukan

1918–20 var det dags för nästa influensapandemi. I första världskrigets efterdyningar kom spanska sjukan till Sverige – en sjukdom som skulle döda över 35 000 svenskar och globalt skörda mellan 20 och 50 miljoner människoliv. Fler än själva kriget gjort. En tredjedel av världens befolkning beräknas ha insjuknat. Förmodligen rör det sig om det mest smittsamma influensavirus som någonsin drabbat människan, vilket är en delförklaring till de höga dödstalen. Dödligheten var också i övrigt mycket högre än vid en vanlig influensa. Att man i Sverige valde att ha en stor militärmanöver 1918 gjorde inte saken bättre, 45 000 soldater smittades och 820 dog som en följd av detta. Ni ser här en artikel om det från oktober 1918.

Gulnat tidningsklipp med text: Spanska sjukan vid armén: 34 000 sjuka, 444 avlidna.

Spanska sjukans dödlighet och smittsamhet framgår tydligt i artiklar från senare delen av 1918.

I början sågs dock ingen större anledning till oro som ni kan se i tidningsklippet nedan från juli månad. Notera att man vid den här tiden ändå bestämt sig för att ställa in internationella sportevenemang.

Gulnat tidningsklipp med text: Inte så farligt med spanska sjukan.

Ännu ingen anledning till oro.

Sjukan kom i tre vågor, först en ganska mild under mars/april men sedan i en mycket dödligare återkomst från och med augusti. Tredje vågen i början av 1919 var också dödlig men inte i närheten av den föregående. 1920 förekom endast enstaka fall. Här ser ni att man i januari 1919 andats ut efter den andra vågens avmattning och redan börjat summera sjukdomens förlopp. Det ovanliga med denna smitta var att dödligheten uppträdde som högst i åldrarna 20–40 och inte som i vanliga fall bland de allra äldsta och yngsta. Mer än 99 % av de döda var yngre än 65 år. Många dödsfall kunde dock troligen ha undvikits om det funnits antibiotika tillgängligt. Influensan orsakade nämligen ofta bakteriella infektioner som blev dödsorsaken för ett stort antal patienter. I modern tid måste spanska sjukan ses som den absolut värsta påfrestningen någonsin för svensk sjukvård.

Gulnat tidningsklipp med två grafer och texten: Spanska sjukans insteg, utbredning och återtåg

En förhastad summering innan tredje vågen av spanska sjukan slog till

1918 utkom en broschyr om spanska sjukanlänk till annan webbplats och hur man bäst skyddade sig, som går att läsa digitalt. Många av råden känns aktuella än idag. Bland annat får hygien och handtvätt mycket utrymme samt avsnitten om vad som bör stängas ner i samhället (skolor, teatrar, biografer m.m.) för att undvika smittspridning. Även en broschyr som undersökt sjuka arbetare på bruket i Sandvikenlänk till annan webbplats för att se om tidigare sjukdom i ryska snuvan gett någon immunitet finns att läsa digitalt.

Sjukdomen är omskriven i tidningarna. I många dödsannonser från den tiden går det också att se just spanska sjukan som dödsorsak. En mer udda annons jag hittade var denna från 1919. Om problemet med håravfall efter tillfrisknandet var stort är något oklart. Varningsklockorna borde dock ha dånat med en öronbedövande styrka.

Gulnat tidningsklipp med texten: Spanska sjukan!

Ingen humbug?

Spanska sjukan visade på nödvändigheten av att ha ett skyddande vaccin. 1931 kunde man äntligen hitta influensaviruset i grisar och 1933 i människor, något som möjliggjorde odling av viruset i hönsägg och så småningom framställning av själva vaccinet. Det luriga med influensan är att den ganska snabbt kan ändra egenskaper, vilket gör att man till vaccinet behöver ha de virusstammar som cirkulerar samma år.

Svartvitt tidningsfotografi på sjuksal med många sängar och patienter.

168 stycken influensasmittade soldater på F21 i Luleå år 1957.

Asiaten

1957 slog pandemin asiaten till, en influensa som uppstått i Kina under maj månad och sedan spridits över hela världen. Virusstammen avvek stort från tidigare stammar och väckte därför oro. Var något liknande som spanska sjukan här igen? I augusti rapporterades de första svenska fallen hos scouter som varit på läger i Storbritannien, och även hos personer som deltagit på en sovjetisk musikfestival. Men det dröjde ända till oktober innan influensan spritt sig ohejdat i landet. Över 1,1 miljoner svenskar beräknas ha insjuknat. Turligt nog inte med särskilt stor dödlighet – 0,25 % enligt senare uppskattningar. I tidningsklippet här ser ni influensans intåg och råd mot smittan. Observera mannen på bilden som inför influensavirus i ett hönsägg för att kunna ta fram vaccin.

Gulnad tidningssida med texten: Åtta råd mot asiaten.

Asiaten slår till.

Att människor som inte jobbade inom sjukvården använde munskydd för att undvika virussmitta förekom uppenbarligen även 1957. Här en bild från Österrike under oktober månad.

Gulnat tidningsklipp med bild på mamma och bebis med munskydd. Text: Asiaten härjar också i Österrike.

Munskydd mot smittan 1957.

I tidningarna ser man att kollektivtrafiken påverkades när personal blev sjuka. Pensionerade lärare fick rycka in till skolorna och på de överbelagda sjukhusen blev situationen ansträngd när läkare och sjuksköterskor insjuknade. Bland annat Karolinska sjukhuset fick minska sitt intag av patienter under en tid. Vaccinering förekom men riktades specifikt till vårdpersonal och riskgrupper eftersom tillgången var ganska dålig. Även statsminister Tage Erlander drabbades av asiaten, i hans dagboksanteckningar från april 1958 kan man följa sjukdomen. Erlander arbetade dock på så gott han kunde ändå. Tidpunkten att bli sjuk passade sällsynt dåligt med viktiga omröstningar om pensionerna samt ett stundande nyval till andra kammaren i juni. 1958 ebbade sjukdomen ut efter att ungefär 2 miljoner människor i världen dött.

Pandemier fram till idag

Ytterligare två pandemier kom efter asiaten, först Hongkonginfluensan 1968–70 och så H1N1 (svininfluensan) 2009. Men nu med covid-19 prövas samhället och världen på ett sätt som inte setts på 100 år.

Den som tittar närmare på influensapandemierna och utbrotten av pest och kolera förstår ändå vilken tur vi har som lever i modern tid. Sjukvården kan åstadkomma så mycket nu som den inte kunde då. Förr fanns ofta inte så mycket att göra när någon blivit sjuk, bara att vänta och se om patienten överlevde. Antibiotikan, som började användas på människor 1941, ger oss en stor chans att överleva virussjukdomarnas efterföljande bakterieinfektioner. Och även en uppfinning som respiratorn – den kom 1950 som en utveckling av järnlungan – ger helt andra möjligheter till vård i vår tid, en möjlighet tidigare generationer saknade.

Vi lever kanske inte i de bästa av tider, men står ändå mycket bättre rustade mot sjukdomar nu än förr.