Pest och kolera i kartans värld
Just nu ser vi nästan dagligen kartor som visar hur influensan sprids över världen. I forskning om epidemier är just kartan ett viktigt redskap. Men det var inte förrän i mitten av 1800-talet som man började använda kartor för att visa sjukdomsfall och dra slutsatser om smittspridning.
London 1854 – koleran härjar
1854 rasade ett kolerautbrott i London där fler än 600 personer dog. Idag vet vi att kolera orsakas av en bakterie som sprids via vatten, men vid tiden som epidemin pågick kände man inte till bakterier och många vetenskapsmän ansåg att kolerasmittan var luftburen.
Mitt i epidemin verkade läkaren John Snow och han trodde mer på teorin om smittat vatten som orsak till kolera. När epidemin bröt ut försökte han kartlägga var människor som insjuknat bodde och var de fick sitt dricksvatten.
När Snow skulle publicera sina rön ritade han en karta som visar var de sjuka bodde. Man såg då tydligt att flest insjuknade i området kring vattenpumpen.
Detalj av John Snows karta. Vattenpumpen som Snow misstänkte spred smittan finns mitt i bilden. (Källa: Wikimedia commons)
Trots sin kartläggning lyckades dr Snow inte övertyga myndigheterna. Den officiella förklaringen till epidemin var även åren efteråt att smittan skett via luften. Idag betraktas John Snow som grundare av den moderna epidemiologin, alltså läran om sjukdomsförlopps demografi. Det finns mycket mer att läsa om John Snow och hans karta.
Länk till annan webbplats.
I KB:s samlingar ser man hur metoden med kartläggning av sjukdomsspridning kom att användas också i Sverige.
Var femtonde invånare dog – Uppsala 1857
En av de äldsta epidemikartorna som finns på KB visar kolerans offer i Uppsala 1857. Koleraepidemin i Uppsala orsakade över 500 dödsfall i en stad som då hade runt 8000 invånare. På kartan markeras insjuknade och döda personer med en svart prick, medan insjuknade och tillfrisknade fått en röd prick.
Del av karta som visar kolerafall i Uppsala 1857. (KoB 11 a)
Ryska snuvan sprider sig
Runt nyår 1889–1890 spreds sig en influensaepidemi över Sverige. Influensan kom i Europa först till Sankt Petersburg och fick därför namnet ”ryska snuvan”. I hela världen beräknas cirka 1 miljon människor ha dött.
På kartan kan man följa när influensan nådde olika platser. Svart fyrkant markerar starten i november i Stockholm och Vaxholm. Övriga symboler är röda eller gröna.
Ju mer ifylld röd ruta, desto tidigare kom smittan. Grön färg används för orter dit smittan nådde efter nyår. De flesta gröna rutorna finns på mindre orter, framför allt i norra Sveriges inland dit smittan nådde sist.
Karta över influensaspridningen i Sverige (KoB 11 a)
Om man zoomar in lite ser man hur smittan snabbt sprids utmed järnvägslinjerna (svarta linjer på kartan). Orter längre från Stockholm vid järnvägsnätet nåddes oftast av influensan tidigare jämfört med orter som låg närmre smittspridningens centrum men inte hade järnvägsförbindelse.
Detalj ur Karta över influensans utbredning som visar Mellansverige. (KoB 11 a)
Tuberkulosens offer i Stockholm
Över centrala Stockholm finns denna talande karta över antalet avlidna i TBC under 1800-talets sista fyra år. Kartan ger en tydlig bild av de stora dödstalen den fruktade sjukdomen orsakade. Bättre bostäder, pastörisering av mjölk, antibiotika och vaccination ledde till att antalet insjuknade i Sverige idag är litet.
Detalj ur karta över centrala Stockholm. (KoB 11 a)
Studerar man kartan noga kan man se att vissa hus och kvarter drabbats mer än andra. I en detaljerad vy över Gamla stan syns många fall bland de trånga gränderna. Kungliga slottet har inga prickar alls och på Riddarholmen finns bara ett – i dåvarande riksdagshuset.
Detalj över Gamla stan röda prickar markerar varje dödsfall i tbc (KoB 11 a)
Också kor blir sjuka
Inte bara sjukdomar hos människor kan kartläggas. Här en karta över mul- och klövsjukans utbredning i södra Sverige 1924–1925. Varje prick motsvarar en smittad gård. Som synes var sydvästra delen av Skåne hårt drabbad, men Linderödsåsen och Söderåsen som går tvärs över Skåne har verkat som barriärer och norrut är spridningen, i alla fall vid denna tidpunkt, mindre.
Koncentrationen av mul- och klövsjuka i södra Skåne syns tydligt (KoB 11 a)
Trots rubriken för den här bloggen så finns det inga kartor över pestens härjningar i KB:s kartsamling. Men kartor över spridningen av kolera i Sverige 1855, scharlakansfeber i Helsingborg 1900 eller nervfeber i Norrtälje 1914 finns att tillgå för den intresserade.