Projekten syftar till att öka tillgängligheten till universitetsbibliotekens äldre samlingar genom att automatiskt lägga in beståndsuppgifter från de tryckta katalogerna i Libris. Totalt beräknas ungefär en miljon beståndsuppgifter finnas i de tre katalogerna. På grund av den stora mängden har det inte varit möjligt att lägga in informationen manuellt i Libris. Genom att använda ny teknik och moderna men etablerade verktyg är det möjligt att skapa storskaliga och automatiserade arbetsflöden för AI-baserad transkribering och segmentering, maskinell extrahering av metadata samt automatiskt skapande av information i Libris genom API:er.

Syftet med projekten är också att utveckla metoder och bygga kompetens för att kunna använda liknande arbetssätt för bibliotekens övriga tryckta kataloger.

Vad händer under 2026?

• Maskinell matchning mot befintliga poster i Libris och kvalitetskontroller av matchningsresultaten har pågått under hösten 2025. Under våren 2026 tas nästa steg och maskinellt skapade beståndsposter läggs på matchade bibliografiska poster. Arbetet kommer att ske stegvis, med fortsatta kvalitetskontroller.
• För material som i nuläget inte finns beskrivet i Libris och där det inte finns några befintliga poster att matcha mot, så undersöks och utvärderas möjligheterna att maskinellt berika Libris med nya bibliografiska poster. Här kan det till exempel bli aktuellt med matchning mot poster i utländska kataloger och efterföljande import till Libris.
• Biblioteken har gemensamma avstämningar sinsemellan och med KB för att samordning.
• Kommunikation och erfarenhetsutbyte med andra bibliotek är en viktig del för projekten, och arbetet presenteras under året i olika relevanta sammanhang.
  

Vilka aktörer berörs?

• Universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund och Uppsala samt KB.
  

De sex biblioteken avser att verka för gemensamma strategier, standarder och finansiering för att uppnå detta. En samordnad storskalig digitalisering skulle utgöra en viktig resurs för svensk forskning.

Dagens pliktlagstiftning prioriterar insamling av analogt material framför digitala motsvarigheter. Om exempelvis en bok eller tidskrift ges ut både i fysisk form och som e-bok eller e-tidskrift ska endast de fysiska utgåvorna lämnas som pliktexemplar.

Vad händer under 2026?

• I KB:s budgetunderlag 2025-2027 föreslår KB att regeringen fattar beslut om lagstiftning för insamling av digitala förlagor. Syftet med insamling av digitala förlagor är bland annat att minska behovet av framtida digitalisering av det svenska trycket.

Vilka aktörer berörs?

• KB tillsammans med universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Bakgrunden till förändringen är att förutsättningarna för kommunerna att själva förvärva den litteratur som låntagarna önskar har förändrats på ett positivt sätt. Samtidigt har lånecentralsverksamheten under ett par år inte varit ekonomiskt hållbar. Det finns även anledning att förtydliga vad det statliga stödet till kompletterande medieförsörjning innebär. KB ser framförallt också behov av att förenkla för biblioteken och erbjuda en kontaktyta för alla frågor om kompletterande medieförsörjning.

Vad händer under 2026?

• Den 28 januari i år tog riksbibliotekarie Karin Grönvall beslut om att den mångspråkiga lånecentralen (MLC) ska föras samman med Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC).
• För folkbiblioteken kommer servicen som idag erbjuds via MLC och SDLC att fungera ungefär som vanligt fram till årsskiftet 2026/2027. I samband med själva flytten, under våren 2027, kommer tillgången till MLC:s bestånd och delar av SDLC:s bestånd under en period begränsas för att preliminärt vara fullt tillgängligt igen hösten 2027
• Under året arbetar KB och verksamheterna med de praktiska detaljerna kring flytten. Mer information om hur biblioteken ska hantera lån och förfrågningar om medier med mera kommer i början av hösten 2026.
  

Vilka aktörer berörs?

• De biblioteksverksamheter som nyttjar nuvarande depåbibliotek och lånecentraler.
• De verksamheter som idag tillhandahåller depåbibliotek och lånecentraler på uppdrag av KB.
  

Samarbetet omfattar både drift av ett gemensamt system och upphandling av kompletterande komponenter som sökfunktionalitet. Hittills har 22 organisationer anslutit sig genom att underteckna en avsiktsförklaring, och tre bibliotek deltar i ett pilotprojekt.
Arbetet leds av projektledning inom Sunet och dokumenteras löpande på projektets wikisida Länk till annan webbplats..

Vad händer under 2026?

• Installation av testmiljöer vid pilotbiblioteken.
• Produktionssättning av systemet vid pilotbiblioteken.
• Upphandling av sökfunktionalitet.
• Integration av sökfunktion i den gemensamma systemmiljön.
  

Vilka aktörer berörs?

• Lärosätesbibliotek
• Specialbibliotek
  

Inom regeringsuppdraget om stärkt samverkan gjorde KB en analys av nationella digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper som visar att bättre samordning och samverkan behövs för att tjänsterna ska göra större nytta för biblioteken och deras användare.

Det finns idag flera olika nationella digitala tjänster riktade till folkbibliotek som finansieras, drivs och utvecklas på olika sätt. Det är inte långsiktigt hållbart att tjänster som till viss del liknar varandra har olika tekniska och organisatoriska upplägg.

Uppdraget syftar till att öka likvärdigheten inom det allmänna biblioteksväsendet. I uppdraget står att det ingår att se över och konsolidera nuvarande nationella digitala boktjänster för prioriterade målgrupper (nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska). KB ska särskilt ta i beaktande den fortsatta utvecklingen av den digitala bibliotekstjänsten Legimus Länk till annan webbplats. som tillhandahålls av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) för personer som har en syn- eller annan läsnedsättning.

Läs mer om uppdraget

Vad händer under 2026?

• KB genomför tillsammans med MTM en konsolidering Bläddra och Världens bibliotek baserad på den tekniska plattform MTM använder för Legimus.
• KB utreder inom regeringsuppdraget att verka för en gemensam standard för folkbibliotekens utlån av digitala böcker vilka krav som finns på en teknisk plattform, liksom på en förvaltningsorganisation och på de avtal som behöver skrivas med förlag eller andra innehållsleverantörer. Detta underlag, liksom en redogörelse för uppdraget och den rekommenderade vägen framåt, slutredovisas till regeringen den 1 december.
• Sveriges kommuner och regioner har initierat en process inom Handslaget för välfärdsutveckling genom digitalisering Länk till annan webbplats., som förutsatt att kommunerna är positiva kan leda till en kommungemensam organisation för utlån av digitala böcker.
  

Vilka aktörer berörs?

• Främst folkbibliotek
• KB
• Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
  

KB gör detta genom att ta fram principer för medieförsörjning och en nationell målbild för bibliotekens system och digitala tjänster. Tydligare mål, principer och ansvarsfördelning underlättar långsiktig verksamhetsplanering och arbete på strategisk nivå för samtliga aktörer inom det allmänna biblioteksväsendet.

Vad händer under 2026?

• Under 2026 beslutas och kommuniceras de principer som ligger till grund för KB:s stöd till bibliotekens medieförsörjning. KB tar också fram medieförsörjningsplaner för de tjänster myndigheten finansierar som stöd till det allmänna biblioteksväsendet (Bläddra, Världens bibliotek, den nationella lånecentralsverksamheten) samt en målbild för bibliotekens digitala tjänster baserade på de dialoger som hållits inom regeringsuppdraget om stärkt samverkan.
• KB genomför under 2026 en översyn av villkoren för fjärrlånekompensation. Hur fjärrlånekompensationen kan användas beskrivs i KB:s myndighetsinstruktion och de villkor som gäller idag beslutades av KB 2015.
  

Vilka aktörer berörs?

• Hela det allmänna biblioteksväsendet
• KB ansvarar för att hålla principerna för den nationella medieförsörjningen uppdaterad.
  

Genom samarbetet ska enskilda bibliotek kunna gallra material som inte längre ryms i de egna samlingarna samtidigt som det säkerställs att ett visst antal exemplar av en titel alltid sparas någonstans i Sverige och är tillgängligt för lån. Samverkan leds av en grupp som representerar de deltagande biblioteken och samordnas av KB.

Vad händer under 2026?

• Under 2026 kommer alla bibliotek att kunna gå med i SPS genom att skriva på en överenskommelse.
• Samverkansgruppen som ska leda samarbetet tillsätts i början av året. Gruppen kommer att fungera som dialogforum för relaterade frågor inom samlingsförvaltning och medieförsörjning.
  

Vilka aktörer berörs?

Samarbetet vänder sig till alla typer av bibliotek.

KB publicerar också i enlighet med myndighetsinstruktionen en rapport med en samlad kartläggning, analys och bedömning av det nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, samt en redovisning av de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för universitet och högskolor.

Vad händer under 2026?

• Bibsamkonsortiet låter sin handlingsplan vara vägledande i förhandlingar med vetenskapliga förlag.
• KB gör insatser tillsammans med forskningsfinansiärer, universitet och högskolor för att främja utvecklingen av diamant öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.
• KB kommer att samverka med lärosäten och statliga forskningsfinansiärer för att åstadkomma en omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering.

Vilka aktörer berörs?

• I första hand deltagande organisationer i Bibsamkonsortiet och de statliga forskningsfinansiärerna.
• KB ansvarar för att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, just nu med ett särskilt fokus på öppen tillgång till vetenskapliga böcker och diamant öppen tillgång.

Tillgänglighetsdirektivet som i huvudsak trädde i kraft den 1 juli 2025 och Myndigheten för tillgängliga mediers (MTM) nya produktionsriktlinjer för Legimus innebär att myndigheten inte längre kommer att producera anpassad media om en universellt utformad e-bok finns att köpa på marknaden. Detta kommer att påverka studenter, lärosäten och bibliotek. Frågan hänger tätt ihop med utvecklingen och tillgången till svenska och utländska e-böcker. Svenska läromedelsföretag står inför stora utmaningar till följd av minskad försäljning av kurslitteratur.

Det finns ett behov av att samla kunskap och att identifiera hinder och möjligheter. SUHF:s expertgrupp för lärosätesbibliotek har därför utsett en arbetsgrupp som ska fungera som ett kunskapsnav och möjliggöra nationell samordning i frågan. I arbetsgruppen finns företrädare för lärosätesbibliotek och från KB.

Vad händer under 2026?

• Arbetsgruppen kommer att identifiera kärnfrågor, inklusive budget och policyfrågor som uppstått till följd av tillgänglighetsdirektivet och MTM:s nya uppdrag och beskriva vad det innebär för olika lärosäten.
  
• I dialog med MTM verka för att det finns en definition av vad som utgör en tillgänglig e-bok, utifrån tekniska krav, användarvänlighet och åtkomst.
  
• Ta fram ett underlag som sammanfattar det nya läget för anpassad kurslitteratur och de nya krav och utmaningar det innebär för lärosätena.
  

Vilka aktörer berörs?

• Lärosätesbiblioteken

Libris består av många olika system, Libris söktjänst, Libris fjärrlån och Libris katalogisering m.fl. KB ansvarar för drift och utveckling, men samarbetet präglas av medinflytande och deltagande. Libris utvecklas kontinuerligt. Du kan följa den löpande utvecklingen och läsa mera om vad det innebär för biblioteken på kb.se: Libris Utveckling.

Vad händer under 2026?

• Lansera en ny söktjänst som ersätter de tidigare söktjänsterna för Libris, Swepub och Uppsök.
• Besluta om en standardiserad modell för utbyte av data mellan Libris och lokala bibliotekssystem och påbörja införandet.
• Övergång till katalogiseringsregler enligt Official RDA.
• Föreslå lösning för inläsning av folkbibliotekens resterande bestånd i Libris.
• Grundutbildning i Libris och katalogisering för nya katalogisatörer på anslutna Librisbibliotek hålls under april 2026.
• Två tematräffar kring Libris som en nationell katalog hålls 22 oktober och 12 november 2026.

Vilka aktörer berörs?

• I första hand deltagande organisationer i Librissamarbetet
• KB ansvarar för att drift och utveckling av Libris.
  

Överenskommelsen gäller 2025-2027. De tre myndigheterna ser dessa verksamheter som viktiga för att nå folkbibliotekspersonal med sina respektive kompetensstärkande uppdrag.

Vad händer under 2026?

• Myndigheterna fortsätter utveckla sin samverkan kring Digiteket som en infrastruktur för folkbibliotekens kompetensutveckling.
  
• Myndigheterna ska genomlysa Digitekets tekniska infrastruktur för att kunna fatta strategiska beslut kring Digitekets fortsatta utveckling.
  

Vilka aktörer berörs?

• Regional biblioteksverksamhet, folkbibliotek samt de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna.
  
• Biblioteken i Malmö ansvarar för drift och utveckling av Digiteket. KB, Kulturrådet och MTM driver strategiska frågor som bidrar till att utveckla och befästa Digiteket som en infrastruktur för folkbibliotekens kompetensutveckling.
  

Samhällets förändring innebär att behoven och önskemålen kring den officiella statistikens innehåll kontinuerligt utvecklas. Nya informationsbehov tillkommer medan andra förlorar sin relevans. För att möta dessa behov krävs en statistikproduktion som är flexibel, effektiv och säker, där manuella moment minimeras och produktionen kan anpassas till olika datakällor och informationsbehov.

Vad händer under 2026?

• KB genomför en översyn av statistikproduktion och statistikbehov för sjukhus/patientbibliotek och lärosätesbibliotek i enlighet med SCB:s statistikproduktionsprocess.
  
• KB gör en förstudie som analyserar om, varför och hur ett nationellt register över bibliotek bör etableras. KB saknar idag ett fullständigt och uppdaterat biblioteksregister, vilket medför betydande ineffektivitet i statistikarbetet.
  

Vilka aktörer berörs?

• Översynen under 2026 berör sjukhus / patientbibliotek och lärosätesbibliotek.