Klot med olika funktioner

Att KB har en gigantisk boksamling är ingen nyhet. Möjligen känner du även till att vi har stora samlingar av exempelvis audiovisuellt material, handskrifter, vardagstryck, kartor, vykort och personarkiv. Men visste du att KB också har ett åttiotal glober? Några kan du skåda om du besöker Specialläsesalen och bläddrar bland kortkatalogerna. En annan är synlig på ett bord i Säbylundrummet för dig som forskar på Roggebiblioteket. Men de allra flesta finns i KB:s underjordiska magasin.

Glober finns främst i två olika utföranden, som jordglober och himmelsglober. Inom navigering har jord- och himmelsglober tidigare använts tillsammans för att visa relationen mellan stjärnhimlen och positionen på jorden. Även om vi numera kanske mest förknippar glober med prydnadsföremål var de länge viktiga för navigation och uträkning av en breddgrads soltimmar, samt som pedagogiska verktyg för att visa förhållandena mellan kontinenterna och relationerna mellan vattenmassor och land.

Vetenskapliga instrument, som glober, och naturalia har länge funnits i bibliotekssamlingar. I tidigmodern tid var de vanliga inslag i biblioteksrummet, som ett sätt att kontextualisera kunskapen som fanns på hyllorna, i böckerna och manuskripten. Glober har dessutom länge fyllt en viktig funktion tack vare den sfäriska avbildningen av jorden och himlen. Platta kartor i all ära, men med sin tvådimensionella avbildning av jorden ger de en mer förvrängd representation av den.

Att placera glober på bibliotekshyllorna kunde vara mer än en uppvisning av ett vackert föremål. Historiskt sett har glober utgjort tecken på makt, rikedom och kunskap. Förutom att vara dekorativa exempel på utsökt hantverk är äldre glober i sig själva utmärkta historiska källor som tydligt visar hur man uppfattade världen när de skapades. Ett konkret exempel ser vi nedan, där Nordvästpassagen och Grönlands nordligaste landmassa saknas vid Arktis.

Globtillverkning i Uppsala

Fjorton av KB:s äldre glober är framställda i den svenska globtillverkaren Anders Åkermans (1721–1778) verkstad. Åkerman utnämndes 1758 till gravör hos Kungliga vetenskapliga akademien i Uppsala. Redan samma år utnämndes han även till globmakare av Kosmografiska sällskapet i Uppsala.

Dessförinnan hade Sverige inte haft någon inhemsk globtillverkning. Efter Åkermans död tog hans elev Fredrik Akrel (1748–1804) över globverkstaden. Globtillverkningen i Uppsala fortsatte fram till 1860-talet, med glober framställda av Erik Åkerland (1754–1835), Johan Hofgren (1778–1832) och Carl Fredrik Akrell (1779–1868).

Tillverkningen av glober i Uppsala fyllde såväl praktiska som politiska syften under en tid då det endast fanns ett fåtal glober i Sverige. På 1700-talet framställdes glober oftast av papier-maché, vilket gjorde dem sköra, dyra och besvärliga att importera. Det ofta otympliga formatet, med undantag för de allra minsta fickgloberna, gjorde dem kostsamma att skeppa hem till Sverige och globerna kunde lätt skadas under transporten.

Sverige hade under denna period gjort försök att utveckla sin inhemska kartografi – det vill säga framställning av kartor. Det lilla landet i norr var en viktig aktör när det gällde att introducera vetenskapliga metoder inom kartografin och på så vis bidra till att göra den till en vetenskap. Att tillverka egna glober i landet var ett led i detta arbete.

Världen i din hand

Glober har också symboliska betydelser, det hade de inte minst under den tidsperiod då Åkermans verkstad grundades. Inom konsten har glober ofta använts som symboler för makt, rikedom och kunskap i porträtt eller genrebilder. Sverige hade visserligen lämnat stormaktstiden bakom sig, men för de bättre bemedlade liksom för vetenskapsmännen var globerna viktiga statusmarkörer. Med en tjusig glob i hyllan på godset eller en liten glob i rockfickan, signalerade man för vänner och bekanta: ”Kolla vad jag har råd med – och visst är jag kunnig och bildad också!”

KB:s glober är inte bara äldre, historiska skönheter som visar prov på skickligt hantverk som överlevt sekler. De tar sig också uttryck i vardagliga föremål som sparbössor, badbollar och lampor. En sparbössa i globformat kan ge intryck av att du med pengar har möjlighet att resa jorden runt. Med en badboll har du hela världen i dina händer. Glober ger oss också en tydlig visualisering av vårt hem i universum.

Att KB också har samlat in och bevarat sådana glober visar på bredden i våra samlingar och vad som är värt att bevara för framtida generationer. Det är svårt att förutspå vad forskare i framtiden kommer att vara intresserade av och vem vet, KB:s globsparbössor blir kanske lika uppseendeväckande om 250 år som Anders Åkermans hantverksmässiga glober är för oss idag?