fullskärmsbild

Löpse­deln – tidens spegel

Löpsedeln är ett fruset ögonblick i tiden, den speglar det dagsaktuella läget och håller kvar de händelser som just då ansågs viktiga. Följ med på en historisk resa bland några av KB:s digitaliserade löpsedlar.

Vita bokstäver på röd bakgrund. Text: Stockholmstidningen.

Man vill gärna tro att KB har allt och mycket har vi, men dessvärre inte ett komplett bestånd av löpsedlar. Det blev lag på att just det materialet skulle skickas in till oss först 1979, och med tanke på att löpsedeln föddes under 1800-talet är det mycket vi gått miste om. En del hävdar att August Sohlman redan någon gång under sin tid på Aftonbladet 1852–74 introducerade den moderna löpsedeln för dagstidningar till världen. I så fall finns inget kvar, den äldsta bevarade förefaller vara från Aftonbladet den 22 november 1892 och återfinns i Riksarkivet. Där finns även en löpsedel från 1890, men titeln "Smått och godt" fanns bara en vecka och får räknas mer som tidskrift än dagstidning.

KB har ändå en del äldre löpsedlar som kommit in genom åren. Den äldsta, från 1897, hör till Stockholms Dagblad. Möjligen kan någon äldre löpsedel fortfarande gömma sig i samlingarna, men det är inte så troligt. Andra exempel är Svenska Dagbladet, där vi har löpsedlar från och med 1910 och Dagens Nyheter där den första är från 1925. Men ingen tidning har ett komplett bestånd av löpsedlar.

De fysiska exemplaren förvaras i Statens Biblioteksdepå i Bålsta, där också alla dagstidningar från och med 1851 finns bevarade. Digitaliserade löpsedlar innan 2014 är tyvärr ovanliga men vi har från Stockholmstidningen 1898–1915 och Fäderneslandet 1901–06. Inte heller där är beståndet komplett. Dagens Nyheters löpsedlar finns digitaliserade från 1993 och framåt.

Sliten blå löpsedel. Text: Stockholms Dagblad Morgon- och Aftontidning.

I Bålsta finns den här kapseln med Kungliga bibliotekets äldsta löpsedlar

Men nu tänkte jag med hjälp av Stockholmstidningens digitaliserade material gå långt tillbaka i tiden och göra nedslag i det som absolut inte är färskt och aktuellt. Det blir en ihågkommen och två mer glömda nyheter från det förflutnas gömmor.

Striden om accessionskatalogen

Vi börjar med en för mig som bibliotekarie trygg löpsedel där "öfverbibliotekarien" – titeln riksbibliotekarie började inte användas förrän 1910 – nämns. För övrigt är det alldeles för sällan man ser sådana löpsedlar nuförtiden.

Gul löpsedel med svart text. Text: Kammarkollegium och öfverbibliotekarien. Övriga rubriker handlar bland annat om en fransk strejk, ett mål mot en rektor och om följetongen "Grefveslottets hemlighet".

Den episka kampen mellan överbibliotekarien och Kammarkollegium

Året är 1900 och när man läser artikeln framträder en strid om vem som ska betala för att accessionskatalogen samlats i tioårsregister. Vad är då accessionskatalogen eller AK som den också kallades? En mycket bra fråga. Från 1887 förtecknades alla inköp av utländsk litteratur som forskningsbiblioteken gjort i AK. Detta efter mycket arbete av Elof Tegnér och den framtida riksbibliotekarien Erik Wilhelm Dahlgren. På så sätt kunde mindre bibliotek se vilka verk som fanns på annat ställe, så de inte skulle behöva köpa in dyra och sällan lånade verk till sina samlingar. Även ur katalogiseringssynpunkt var detta mycket bra, nu behövde boken bara katalogiseras en gång. 

Så småningom blev AK en aning snårig att hitta i och därför infördes tioårsregistret som gav en större överblick över verken. Här uppstår dock bråk om finansieringen vilket syns på löpsedeln. Överbibliotekarien Snoilsky blev nämligen av kammarrätten dömd till att betala summan 7233 kronor och 34 öre – samma belopp som tryckningen av registret kostat år 1898, och i dagens penningvärde ungefär 440 000 kronor – till statskassan. Den här summan varierar en smula i olika tidningars rapportering men bara med några få kronor och ören. Överbibliotekarien ger sig inte och får så småningom rätt som ni kan se i artikeln här från Aftonbladet 12 maj. Och tur var väl det, för så småningom utvecklas AK till det som idag är den nationella biblioteksdatabasen Libris.

Vitt tidningsklipp med svart text. Text: Anmärkningen mot k. bibliotekets räkenskaper.

Kungliga biblioteket avgår med segern. Ur Aftonbladet 1900-05-12

Gå gärna in i Librislänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, sök material och sänd en tacksamhetens tanke till Tegnér, Dahlgren, Snoilsky och alla de andra. Men efter att ha gjort det fortsätter vi raskt vidare till nästa löpsedel.

Gul löpsedel med svart text: Text: Den senast funna Andreé-bojen. Övriga rubriker handlar bland annat om vem som ska bli den nye "öfverståthållaren" samt om följetongen "Sådd och skörd".

Spår av expeditionen som försvann

Andrée och Örnen

I september 1900 levde fortfarande minnet av den expedition som så mystiskt försvunnit tre år tidigare, Salomon August Andrées luftfärd till Nordpolen tillsammans med Nils Strindberg och Knut Frænkel. Ni ser det här på löpsedeln. I ytterligare 30 år skulle försvinnandet fortsätta att vara ett mysterium, men den 5 augusti 1930 går besättningsmän från skeppet Ålesund i land på den gudsförgätna ön Vitön. Där hittas resterna av expeditionens sista läger tillsammans med tre kroppar. Även fotografier och en dagbok finns bland det som så småningom fraktas tillbaka till Sverige av Ålesund och ett annat fartyg vid namn M/K Isbjørn. Än idag vet man inte helt säkert vad de tre dog av, men deras kvarlevor vilar på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Från den misslyckade men i högsta grad ihågkomna expeditionen långt uppe i norr, går vi vidare Frankrike och något som 1911 skakade om landet. En spännande men bortbleknad händelse, vad sägs om champagnekravaller och upprorsstämning?

Löpsedel från Stockholmstidningen. Text: Vinkriget i Frankrike. Ett senatsbeslut gjuter olja på elden. Övriga rubriker lyder till exempel "Högerns skumraskagitation" och "En sparbanksbok åt hjarve förskolebarn".

Alkoholen som rör upp heta känslor

Champagnekravallerna

Den 12 april 1911 utbröt ett stort kaos när långvariga spänningar mellan vinodlare och champagneproducenter exploderade. Lokala vinodlare drabbades av att utländska druvor köptes in till produktionen av champagne, odlarna led dessutom av problem med dåliga skördar och vinlusen. Kravallerna utlöstes av en infekterad fråga om vilka distrikt som fick räknas till champagnedistriktet. Regeringen försökte kompromissa för att tillfredsställa odlarna i Aube och departementet Marne samt delar av departementet Aisne. Det gick inte bra.

Svart tidningstext mot vit bakgrund. Text: Vinkriget i Frankrike. Ett senatsbeslut gjuter olja på elden.

Champagnekravallerna utbryter. Ur Stockholmstidningen 1911-04-13

"Våldsam jäsning bland Marne-vinodlarna"

Ja, så lyder en fyndig rubrik i Stockholmstidningen den 13 april 1911. Vad som händer är att tusentals odlare från Marne ger sig ut på en enda lång skövling, där de plundrar och totalförstör ett antal champagnefirmor i trakten. Beskrivningar finns av hur marken täcks av glas från de krossade flaskorna och champagne forsar på gatorna. Kvinnor kastar sig framför militärens hästar för att hindra deras framryckning, människor misshandlas och hem plundras. Byn Aÿ bränns ner till grunden av den uppretade folkmassan.

En stor militär insats krävs för att återställa ordningen och i tidningarna dras det paralleller till inbördeskrig. Men situationen lugnar ner sig och 1927 får även Aube räknas till champagnedistriktet. Slutet gott, allting gott.

Där slutar även vår framfart bland Stockholmstidningens löpsedlar för denna gång. Från den otacksamt bortglömda kampen för accessionskatalogen till Örnen som försvann men ändå lämnade många spår efter sig. Och så sist men inte minst den vällagrade löpsedeln om champagnekravallerna. Snart kommer ytterligare ett inlägg utifrån Stockholmstidningens gamla löpsedlar, så håll ögonen öppna.

Hitta objekten i våra samlingar