fullskärmsbild

Den pacifistiske soldaten

Soldat, pacifist, översättare, läkare och författare. Följ Anders Pedersson Kempes märkliga öde under det svenska 1600-talet. Ja, och så pratar vi om hans älskade gran.

Bokupplsag med text i frakturstil, gotiska bokstäver: Perspicillum Bellicum.

Perspicillum Bellicum – Krigsperspektiv, en pacifistisk stridsskrift.

Anders Pedersson Kempe

Kempe kom till världen 1622 i stormaktstidens Sverige, en tid när landet nästan ständigt befann sig i krig. Man brukar säga att den här perioden inleds 1611 och tar slut 1721, året då Sverige besegras av Ryssland. Men vi backar till början av 1600-talet och denne pojkes födelse, en pojke som skulle komma att ingå i den svenska armén. Fast militär ära är inte det som Kempe blivit ihågkommen för, nej tvärtom får man säga. Men vi kommer till det så småningom.

Målning med man på häst och med värja i förgrunden, längre bort ses soldater ta sig fram över isen.

Karl X Gustav tågar över Bält. Bild: Johan Philip Lemke

En annan person som föds detta nådens år 1622, alldeles i början av trettioåriga kriget, är den blivande kung Karl X Gustav. Till skillnad från Kempe är han inte någon ämnad att hålla fredens fana högt. Två krigare under samma tid som kommer följa olika vägar i livet. Även den kände dramatikern Molière ser dagens ljus samma år i Frankrike. Några mycket olika livsöden under ett stormigt 1600-tal och en påminnelse om att ödets lotter faller olika. Den ene ärad krigarkung, den andre upphöjd dramatiker och den tredje radikalpacifist helt i otakt med sin tid.

Frösö skans

Men vad vet vi då om Kempes barndomstid? Ja, vi vet i princip ingenting alls från det att Kempe – troligen – föds i Västergötland fram till dess att hans militära karriär inleds. Det vi vet är att han senast 1646 anländer som artilleriofficer till Frösö skans - beläget vid Storsjön i Jämtland - där överste Matthias Drakenstierna för befälet. De båda kommer väl överens och Kempe börjar arbeta i sin överordnades laboratorium, denne är nämligen en hängiven alkemist vid sidan av att vara militär. Översten väcker Kempes intresse för medicin, något som i förlängningen också leder till skrivandet av en märklig bok vi ska få anledning att återkomma till.

Alkemisten

Överste Matthias Drakenstierna föds år 1598 men har då efternamnet Franke – han adlas först 1651 – och är en man med häftigt humör. Ett humör som ofta orsakar konflikter med överordnade och år 1644 till och med renderar honom en dödsdom. Översten benådas dock och hamnar 1646 som kommendant på Frösö skans, samma år han och Kempe lär känna varandra. Drakenstiernas intresse för alkemi gör att han inreder ett laboratorium på officersbostället Galhammar och låter vännen Kempe ansvara för det under sex år. Tiden i laboratoriumet ska visa sig bli mycket betydelsefull för vår blivande pacifist.

Titelsida på lumppapper med text i frakturstil: Via philosophica Ad Veram. Längre ner namnteckning av Carl Gustaf Tessin

Exemplar av Drakenstiernas skrift som en gång tillhört Carl Gustaf Tessin

Den anonyma och digitaliserade skriften "Via philosophica ad veram, veræ medicinæ universalis materiam. Der philosophische Weg zu der wahren Materia warhafftiger universal Medicin"länk till annan webbplats anses vara författad av Drakenstierna. Skriften finns endast kvar i ett fåtal exemplar, två av dem i KB:s samlingar. I huvudsak handlar den om universalmediciner och tillverkning av guld, influenserna i texten kan härledas till alkemister som Paracelsus och Geber. Den gode Drakenstierna hamnar i många juridiska konflikter och fråntas till slut sitt befäl över skansen 1654. Den 16 mars år 1670 avlider vår stridbare överste och alkemist som gjort ett så stort intryck på Kempe.

Titelsida på gult lumppaper med text i frakturstil, gotiska bokstäver: Perspicillum bellicum.

En stridsskrift för pacifismen

Paul Felgenhauer

Ja, tillbaka då till Kempe som alltmer kom att ifrågasätta sitt militäriska yrke och kriget som sådant. Vad var det då som åstadkom denna radikala förändring? Jo, inflytandet från den kontroversielle Paul Felgenhauer (1593–1677). Som sonen till en evangelisk präst och dessutom själv teologisk student var det inte mycket som talade för att hans livsöde skulle bli som det faktiskt blev. Felgenhauers åsikter utvecklades nämligen i en för sin tid radikal riktning. Bland annat kom han att ta avstånd från den lutherska kyrkan, ansåg att religion inte kunde organiseras, vägrade erkänna Jesus som messias, ifrågasatte treenigheten, misstrodde stat och överhet samtidigt som han vägleddes av en pacifistisk hållning. Kriget som sådant var för honom fullständigt orättfärdigt, och allt detta uttryckte han från och med år 1620 i skrifter som kom att röra upp starka känslor.

Felgenhauer skrev många böcker, minst 46 stycken och förmodligen ännu fler. "Perspicillum Bellicum"länk till annan webbplats som finns digitaliserad kom ut på tyska 1652, här i den svenska översättningen från 1664. Skriften är ett klart ställningstagande för pacifismen. Vem tror ni hade översatt den? Alldeles riktigt, Kempe. Även "Probatorium theologicum" som ifrågasätter treenigheten översatte han samma år. På grund av den upprördhet hans åsikter väckte kom Felgenhauer att ständigt befinna sig i rörelse. Ändå verkar han ha klarat sig tämligen väl bortsett från en kortvarig fängelsevistelse 1657. Efter 1660 ger han inte ut fler skrifter. Kempe däremot, som influerats av Felgenhauer, översätter och ger ut de tidigare nämnda verken 1664. Kempes åsikter i diskussioner med prästerskapet gör omgivningen uppmärksam på hans hädiska tankegångar. Han anklagas för kätteri i Härnösand 1663 men lyckas i förhören parera anklagelserna, det är dock uppenbart att snaran börjar dras åt.

Gult lumppapper med text i frakturstil, gotiska bokstäver: Det första kapitel. Om krig.

Första kapitlet i "Perspillicum bellicum"

Från krig till läkekonst

Kempe begär avsked från den svenska armén där han avancerat till löjtnant, och bosätter sig i Amsterdam. I staden låter han trycka Felgenhauers böcker för att skeppa över dem till Sverige, något som inte är helt lätt. Laster beslagtas och bränns på bål. Kempe fortsätter göra sig obekväm, tvingas bort från Amsterdam och flyttar till Trondheim. Där verkar Kempe som läkare och även tillverkare av mediciner i sitt eget laboratorium. Ha nu den sistnämnda informationen i åtanke för det får en viss betydelse längre fram.

Farliga idéer

De idéer Kempe sprider ska visa sig få ödesdigra konsekvenser för åtminstone en person. I Gävle 1671 avrättas den 19-årige studenten Johannes Olai Rahm som läst och påverkats av Kempes skrifter. Denne kallar i en diskussion Jesus för horunge och Maria en hora, ordval som på den tiden inte var att rekommendera. Kanske är han berusad vid tillfället, straffet blir i alla fall halshuggning och att kroppen efteråt ska brännas. Detta trots att stackars Johannes ber om ursäkt och gör avbön, en ovanligt hård påföljd även för denna tid. Jämför gärna med Johan Henrich Schönheit som 35 år senare avrättades i Sverige då han VÄGRAT göra avbön, läs det blogginlägget här.

Denne kallar i en diskussion Jesus för horunge och Maria en hora, ordval som på den tiden inte var att rekommendera
Titelsida på gult lumppapper med text i frakturstil, gotiska bokstäver: Den anatomerade graanen.

Granen botar allt

Den anatomerade Graanen

Kempe fortsätter att sprida sina radikala åsikter även i Norge och får alltmer myndigheternas ögon på sig. Han gör resor över gränsen till Sverige men grips, sitter i arrest under sju veckor, släpps mot borgen och smiter tillbaka till Norge. 1672 stängs han av från nattvarden och utvisas så småningom. Den nya hemorten blir 1674 Hamburg. Självklart slår Kempe inte av på takten där heller utan ger ut ännu fler skrifter, detta samtidigt som han fortsätter sin läkargärning och tillverkning av mediciner. 1675 publiceras det märkliga verket "Den anatomerade Graanen", där olika delar av granen pekas ut som universalmedicin till i stort sett alla tänkbara åkommor. Ingredienserna barr, kottar och kåda används för att bekämpa sjukdomar som tarmvred, sten i blåsan och kikhosta.

I förordet till boken skriver Kempe att han 1658 drabbats av sjukdom men uppmanats av sin hustru att inte gå till läkaren. Han skriver nämligen "Läkiaren och Patienten ofta hielpas kan, den ene til Bordet den andre till Jorden". Med andra ord så får läkaren sitt levebröd och patienten den eviga vilan. Alltså hellre granen istället för läkaren.

Den som vill kan själv läsa alla recept som finns i den digitaliserade bokenlänk till annan webbplats och kanske få sig några tips till livs. I förordet tackar han Drakenstierna för alla kunskaper denne gett honom "då kom mig wäl till måtta de chymiska handgrepp jag hoos min förste commendant, Edle och Wälborne Matthias Drakenstierna / hwars siäl med flere Christ trognas den högste Gudh ewinnerliga frögde / sedt och på Minnet lagt hade". Notera att han på titelbladet kallar sig "Wästgiöte" apropå födelseplats och uppväxt.

Gult lumppapper med text i frakturstil, gotiska bokstäver: Om alla tings skapelse och bestånd.

Första kapitlet i "Den anatomerade Graanen"

Kempe fortsätter sitt liv i Hamburg som läkare och författare, och ger bland annat ut böckerna "Die Sprachen des Paradises"länk till annan webbplats och "Israels erfreuliche Botschafft". Den sistnämnda boken en vision där troende ur alla religioner under ledning av judarna samlas i ett nytt Jerusalem. Ett riktigt paradis skapas där människorna lever i fred med varandra och naturen, även djuren sluter fred med varandra. 1684 blir Kempe stadsläkare i Buxtehude även om han mestadels verkar ha vistats i Hamburg.

"Läkiaren och Patienten ofta hielpas kan, den ene til Bordet den andre till Jorden"

Slutet

Det har blivit dags för slutakten, året är 1688 och platsen Hamburg. I samma stad som Kempe bor Manoel Teixeira, en judisk man som var en av drottning Kristinas förtrogna i exilen och agerade som en sorts finansminister åt henne. Hon gästade till och med hans hem mellan åren 1661 och 1662.

Som ni förstår en man att räkna med på sin tid. Dennes status och härkomst var troligen också orsaken till att Kempe beslöt sig för att dedicera den ovan nämnda boken "Israels erfreuliche Botschafft" till honom. Det föll inte särskilt väl ut, Teixeira var föga road av vare sig bokens budskap eller att bli associerad med en känd bråkmakare. Han vände sig till senaten i Hamburg och fick Kempe utvisad. Ännu en gång rycktes vår huvudperson upp från sin tillvaro. Den här gången förpassad till Altona där han också avlider 1689 efter ett händelserikt liv.

För er som undrar kan jag avslöja att han överlevde sina årsbarn kungen och dramatikern med många år. Karl X Gustav dog 1660 medan Molière avled 1673, Kempe skulle säkert sagt att granen gav honom ett längre liv. Ja, kanske var han något på spåren i "Den anatomerade Graanen", till exempel så utvinns cancermedicinen taxol (paclitaxel) sedan 1993 ur idegranen. Nu i våra dagar är Kempe ett i stort sett bortglömt men mycket intressant människoöde som lämnat sina spår i KB:s samlingar.