KB:s arbete med öppen vetenskap
Genom olika uppdrag och inititativ arbetar KB för att främja utvecklingen mot öppen vetenskap.
Inom öppen vetenskap finns flera områden där KB har en roll. Utöver uppdraget att främja och samordna öppen tillgång till vetenskapliga publikationer har KB även haft flera regeringsuppdrag inom andra områden.
Nationella riktlinjer för öppen vetenskap
KB har på uppdrag av regeringen tagit fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Riktlinjerna ska vara ett stöd och en vägledning för de aktörer i Sverige som har en viktig roll i omställningen till öppen vetenskap.
Den 15 januari 2024 redovisade KB regeringsuppdraget att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. I uppdraget ingick att identifiera gemensamma mål och prioriteringar, kartlägga rollfördelning och ansvarsområden samt definiera behov av stöd och vägledning.
Under arbetet med riktlinjerna förde KB dialog med och inhämtade kunskap och underlag från Vetenskapsrådet, universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och organisationer. Bland annat inrättades en referensgrupp för att fördjupa och förankra uppdraget.
Riktlinjerna ska bidra till en bättre samordning mellan de aktörer som har ett övergripande ansvar för omställningen till öppen vetenskap. I det ingår exempelvis kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men också samarbete kring uppföljning och uppdatering av riktlinjerna.
Målgruppen är universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, samt andra myndigheter och organisationer som bedriver eller finansierar forskning.
Riktlinjerna utgör en länk mellan internationella rekommendationer och det arbete som pågår på nationell nivå. Det tydliggörs att det framför allt är lärosäten och forskningsfinansiärer som behöver utveckla policyer, infrastruktur och vägledning för att ge forskare stöd att praktisera öppen vetenskap.
Öppen tillgång till publikationer
KB har i uppdrag att främja och samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Målet är att publikationerna ska finnas fritt tillgängliga via internet med en öppen licens, så att alla kan läsa, återanvända och sprida forskningsresultaten vidare.
KB har sedan 2006 arbetat med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Från 2017 fick KB:s årliga regeringsuppdrag att samordna det nationella arbetet med öppen tillgång. Sedan 2022 är det en del av KB:s instruktion.
Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap
KB har i uppdrag att samordna öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och är därför medlem i ett antal organisationer som tillhandahåller öppna infrastrukturer och tjänster.
arXiv
En öppen plattform för forskningsartiklar inom fysik, matematik, datavetenskap och andra områden. Artiklarna är inte alltid granskade.
Confederation of Open Access Repositories (COAR)
Ett globalt nätverk som arbetar för att förbättra och samordna öppna repositorier.
COUNTER
Utvecklar standarder för att mäta användning av elektroniska resurser, som artiklar och böcker.
CrossRef
Tillhandahåller DOI (Digital Object Identifier) för att länka och identifiera forskningspublikationer.
Directory of Open Access Books (DOAB)
En databas/katalog över öppet tillgängliga akademiska/vetenskapliga böcker.
Directory of Open Access Journals (DOAJ)
En databas/katalog över öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter.
Kriterium
En svensk plattform för kvalitetsgranskning och publicering av öppet tillgängliga vetenskapliga böcker.
MIT Press
Ett akademiskt förlag som publicerar öppet tillgängliga böcker och tidskrifter inom flera vetenskapliga områden.
Online Library of Open Access Books (OAPEN)
Stödjer öppen tillgång till akademiska böcker och driver en plattform för detta.
Open Access Scholarly Publishers Association (OASPA)
En organisation som främjar öppen tillgång och stödjer förlag som ger ut öppet tillgängliga publikationer.
OA Switchboard
En kommunikationsplattform som kopplar samman forskningsfinansiärer, förlag och institutioner.
Open Book Collective
Arbetar för att stödja och finansiera öppen tillgång till böcker.
Open Library of Humanities
Publicerar öppet tillgängliga humanistiska tidskrifter utan avgifter för författare.
Open Policy Finder (tidigare Sherpa/Romeo)
Tillhandahåller information om vetenskapliga förlags policyer för öppen tillgång.
ORCID
Tillhandahåller unika identifierare för forskare för att koppla deras arbete och publikationer.
Peer Community In
Ett nätverk för öppen och transparent granskning av forskningsartiklar.
Public Knowledge Project (PKP)
Utvecklar programvara för att stödja öppen tillgång, som Open Journal Systems och Open Monograph Press.
Redalyc/AmeliCA
Främjar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Latinamerika.
SciPost
En plattform för öppen vetenskaplig publicering och granskning.
SPARC Europe
Arbetar för att främja öppen tillgång och öppna data i Europa.
Öppna lärresurser
Inom ramen för ett regeringsuppdrag har KB genomfört en utredning om användningen av öppna lärresurser i Sverige, med inriktning på det allmänna biblioteksväsendet.
Undersökningen visar bland annat att öppna lärresurser endast används i begränsad omfattning, även om användningen på universitet och högskolor har ökat något de senaste åren. Utifrån en internationell jämförelse är fenomenet inte prioriterat och det saknas kunskap om vilka möjligheter öppna lärresurser erbjuder.
Med finansiering från KB:s dåvarande program för OpenAccess.se bedrevs under åren 2008 till 2011 olika projekt med syfte att öka användning av öppna lärresurser. I ett samarbetsprojekt mellan flera lärosäten kartlades existerande digitala lärresurser och bruket av sådana vid fem svenska lärosäten.
Allmänhetens delaktighet i forskningen
Inom ramen för ett regeringsuppdrag har KB genom enkäter och intervjuer undersökt hur svenska bibliotek arbetar för att engagera användarna i forskning.
Föreningen Vetenskap & Allmänhet
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har också genomfört en kunskapsöversikt av medborgarforskning i Sverige och på utländska bibliotek.
KB:s kartläggning visar hur svenska bibliotek kan bidra till att involvera sina användare och en större del av allmänheten i forskning och vetenskap. Bibliotek finns över hela landet, når samtliga åldersgrupper och människor med olika utbildningsgrad såväl i städer som på landsbygden. På så sätt kan de främja medborgerlig delaktighet och stärka bibliotekens ställning som samhällsinstitution.