Alla de 20 regionala biblioteksplaner som är aktuella under 2025 har lästs och analyserats av KB. Nu finns biblioteksplanerna beskrivna i en ny rapport, Regionala biblioteksplaner 2025: en översikt av innehåll och tendenser Länk till annan webbplats.. Undersökningen visar tydliga skillnader mellan planerna, men också likheter och mönster. Tre huvudtyper av biblioteksplaner kan urskiljas:

• Planer som omfattar all regional biblioteksverksamhet.
• Planer som omfattar endast regional biblioteksutveckling.
• Planer som fokuserar i huvudsak på folkbiblioteksutveckling.

KB har uppdrag i bibliotekslagen om att följa upp de kommunala och regionala biblioteksplanerna och rapporten är en del av det arbetet. Bibliotekslagen säger också att regionerna, precis som kommunerna, ska ta fram biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Rapporten gör en tematisk genomgång av de regionala biblioteksplanernas innehåll, utifrån ämnesområden som tagits fram genom dialog och genom KB:s nationella överblick.

Samverkan central arbetsform – men syns inte alltid tydligt i planerna

Rapporten visar att de regionala biblioteksplanerna beskriver samverkan som en central arbetsform. Men trots att många regioner driver eller stödjer kommunövergripande samarbeten syns inte dessa samarbeten så tydligt i planerna. De flesta planer har även skrivningar om sjukhusbibliotek och folkhögskolebibliotek, men det varierar i vilken grad dessa bibliotekstyper tar utrymme i texten.

Bibliotekens roll för demokrati betonas

Bibliotekens roll för demokrati betonas i planerna, som mötesplatser för yttrandefrihet, aktörer mot desinformation och verktyg för delaktighet. Många regionala planer lyfter upp bibliotekens roll i kris och höjd beredskap, men däremot beskrivs inte tydliga roller och uppdrag inom det civila försvaret för de regionala biblioteken.

Prioriterade grupper nämns i varierande omfattning

Alla regionala biblioteksplaner uppmärksammar verksamhet för barn och unga, medan andra lagstadgade prioriterade grupper, som personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska, omnämns i varierande omfattning. Rapporten diskuterar också att det saknas sammanhållen statistik som beskriver de regionala biblioteksverksamheterna.