Spikar med trådar emellan.

Inspiration i arbetet

Vägledningen visar hur processen fram till en färdig biblioteksplan kan se ut. Den ger också exempel på hur bibliotekslagen kan påverka innehållet i biblioteksplanerna.

Foto
Maja Atterstig, Kungliga biblioteket
Bildrättigheter
Bilden är fri att använda om fotografens namn anges

Vägledning

Denna webbaserade vägledning är tänkt som stöd och inspiration till dig som leder arbetet med att utarbeta en kommunal biblioteksplan.

Vägledningen visar hur processen fram till en färdig biblioteksplan kan se ut. Den ger också exempel på hur bibliotekslagen kan påverka innehållet i biblioteksplanerna.

Biblioteksplanen och lagen

Bibliotekslagen är en viktig utgångspunkt för biblioteksplanen. Läs mer om lagarna som påverkar planen här.

Vad är en biblioteksplan?

Vad är då en biblioteksplan, vad tänker sig lagstiftaren att den kan innehålla och hur kan den användas?

  • En kommunal biblioteksplan är en separat handling, som omfattar all biblioteksverksamhet som kommunen bedriver. Det vill säga folkbibliotek, skolbibliotek och eventuell biblioteksverksamhet i andra kommunala institutioner.
  • Från den 1 juli 2025 kan kommunen, enligt skollagen, välja att anta en separat plan för kommunens skolbiblioteksverksamhet. Skolbiblioteken ingår i så fall inte i den kommungemensamma planen.
  • Biblioteksplanen ska vara kopplad till bibliotekslagen. En skolbiblioteksplan bör utöver bibliotekslagen vara kopplad till skollagen.
  • Det ska gå att följa upp biblioteksplanen.

Vidare bör biblioteksplanen övergripande beskriva:

  • samarbeten med andra bibliotek, inom och utom kommunen
  • prioriteringar i verksamheten, på ett sätt som är lätt för människor att förstå
  • förflyttningar som biblioteksverksamheten ska göra under perioden
  • hur invånarna kan påverka biblioteksverksamheten
  • visionen för folkbibliotekets roll i lokalsamhället och för invånarna
  • skolbibliotekens roll som en del av skolans pedagogiska verksamhet
  • hur den förhåller sig till andra styrdokument på olika nivåer och till flera lagar som berör bibliotekens verksamhet.

En biblioteksplan för skolverksamheten ska, enligt skollagen, beskriva:

  • hur ändamålet med skolbiblioteket ska uppnås.

Om skolans huvudman tillhandahåller skolbiblioteksverksamheten på en annan plats än på den egna skolenheten, ska särskilda skäl anges för detta i biblioteksplanen.

Ett politiskt beslutat styrdokument

Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som av kommunens tjänstepersoner bryts ner i konkret verksamhet. Planen beskriver den lokala bibliotekspolitiken.

Biblioteksplanen har ofta en beslutad giltighetstid. En ny biblioteksplan behöver antas av politiken, när en tidigare plan löper ut. På så vis kommer kommunens biblioteksverksamhet upp på den politiska dagordningen med jämna mellanrum, något som lagstiftaren önskat främja.

En biblioteksplan behövs bland annat också för att kommunen ska kunna söka vissa statliga stöd, exempelvis inköpsstöd för folk- och skolbibliotek.

Läs mer


Arbetsprocessen

Vägledningen bryter ned arbetsprocessen och guidar fram till en färdig biblioteksplan. Avsnitten innehåller kortfattade texter med frågor som leder vidare och länkar till information som kan ge ytterligare råd. Det konkreta arbetet ser olika ut i olika kommuner, beroende på bland annat resurser, organisation och politik. Använd de delar av stödet som är till nytta för just er.

Omvärldsbevakning

En biblioteksplan behöver förhålla sig till omvärldens utmaningar. Den behöver också ta hänsyn till styrdokument som finns på regional, nationell och internationell nivå. Ibland kan också en teoretisk ram behövas, för att skapa struktur.

Delaktighet och förankring

Legitimitet för biblioteksplanen skapas genom delaktighetsprocesser, som involverar både invånare, politiker och tjänstepersoner.

Uppföljning, lärande och kommunikation

Processen att ta fram en biblioteksplan har en början och ett slut, från att uppdraget formuleras till dess att planen beslutas i kommunfullmäktige. Att arbeta i den antagna planens riktning kan däremot beskrivas som en cyklisk process, där innehållet bryts ner i mål och följs upp regelbundet.

Lagstiftaren har i förarbetena till bibliotekslagen angett att biblioteksplaner ska gå att följa upp. I bibliotekslagen står också att den myndighet som regeringen utser, ska följa upp hur biblioteksplanerna har utformats och hur de används, tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna. KB är den myndighet som regeringen har utsett för detta.

Uppföljningen sker alltså både på lokal nivå, i kommunens kvalitetsarbete, och på en övergripande nationell nivå.