Vaccin är ordet som just nu inte går att undvika om ni inte stänger in er i en avlägsen grotta och murar igen ingången. Världens befolkningar vaccineras för fullt mot covid-19, men vägen dit har varit lång. Vi inleder med några ord av läkaren Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld, om smittkopporna från hans samtid och vårt förflutna:

Variolisation och vaccination

Redan på 1000-talet förekom variolisation i Asien. Metoden gick ut på att sekret eller var från smittkoppor rispades in i huden för att ge immunitet. Ett par procent av de varioliserade dog när sjukdom utlöstes, men det kan jämföras med den värsta formen av smittkoppor variola major med en dödlighet på 30–50 %. Variola minor hette den lindrigare varianten. Den varioliserade blev dock smittsam och kunde infektera de utan immunitet.

Redan 1774 upptäcker den engelske bonden Benjamin Jesty att de mjölkerskor som fått kokoppor verkar vara immuna mot smittkopporna. Han ympar då in kokoppor på sin familj som blir immuna. Ovetande om Jestys upptäckt får läkaren Edward Jenner 1786 höra en mjölkerska berätta om sin immunitet mot smittkoppor, något hon tror beror på genomgångna kokoppor. 1796 börjar Jenner använda metoden på ett systematiskt sätt som också blir vaccinationens födelse, ordet vaccin kommer från det latinska "vacca" som betyder ko.

Protester och vaccinkrig

Metoden får fäste och minskar smittkoppornas härjningar, men ibland vänder opinionen och i Leicester England bryter stora gatuprotester mot obligatorisk vaccinering ut 1885. Några år senare drabbas staden av ett stort smittkoppsutbrott då vaccinationsgraden är låg.

Här kan ni läsa hans skrift Til allmänheten om kokoppor, et säkert förwaringsmedel emot menniskokoppor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från 1801.

Vaccineringen i Sverige

Hur gick då vaccineringen till? Jo, om det inte fanns smittämne att ta direkt från kon så togs det från människor, eller från arm alternativt humaniserad lymfa som det också uttrycktes. Människor agerade vaccinationsdepåer. Från glas betyder att man sparade smittämnet i glasbehållare och vaccinerade därifrån. Huden rispades och så fördes vätska från kokoppan in i såret. Om ingen koppa utvecklats efter en vecka gjordes proceduren om igen. Efter läkning återstod ett ärr som tydligt visade att vaccineringen gjorts. I vuxen ålder måste ny vaccination utföras även för den som gått igenom proceduren som barn. Skyddet började avta redan efter 3–5 år.

1804 utkommer en föreskrift där landshövdingen utser ympningsansvariga, ofta klockare och barnmorskor. 1810 får dock bara läkare – med vissa undantag – vaccinera allmänheten. I själva verket fortsätter klockare och barnmorskor ändå sitt värv, så sent som 1884 nämns de i Handbok för vaccinatörer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Melander

Adolf Fredrik Melander är läkare till yrket och även pionjär för vegetarianismen i Sverige. 1871 ger han ut sin vegetariska kokbok Anwisning att i enlighet med naturmedicinens grunder af vegetabiliska näringsämnen bereda välsmakliga och helsosamma maträtter i mångfaldiga former. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Melander utmärker sig inte bara för sin tro på naturens kraft mot smittkopporna, utan även för insatser mot självbefläckelsen bland de unga. Bland annat står han som översättare för Rådgifvare för ungdom med särskildt afseende å sjelfbefläckelse Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

1915 åtalas Saxon och döms till böter på 800 kronor efter att i Såningsmannen ha uppmuntrat en orolig pappa att inte vaccinera sin son. Dessutom får denne förslag om lämpliga strategier för att undvika vaccinet.

Andra motståndare och så förespråkarna

Det kommer ut en mängd skrifter i vaccinationsfrågan, både för och emot. Emot står personer som riksdagsmannen Per Adam Siljeström, författaren Elna Tenow, överläkaren Israel Holmgren samt homeopaterna Olof Teodor Axell och Hjalmar Helleday. Mothugg kommer från bland andra läkaren och hydroterapeuten Georg Dovertie, barnläkaren Isak Jundell, Alrik Törnblom och läkaren Klas Mauritz Linroth. Den sistnämnde samma person som 1884 tar odling av ympämne på kalvar till Sverige, också kallat animal lymfa. Med detta försvinner behovet av en mänsklig vaccinbehållare.

En ny lag om vaccinering mot smittkopporna träder i kraft 1917. Motståndarna mobiliserar mot ändringen, bland annat i Vaccinationsgranskaren 1913–1925, och när den går i graven fortsätter kampen med Folkhälsans vän 1925–1935. Ett annat och tidigare exempel på en vaccinkritisk tidskrift är Elna Tenows Fylgia som ges ut av Samfundet för befrämjande av ett naturenligt levnadssätt 1895–1897. Samfundet blir senare en del av Saxons Svenska vegetariska föreningen.

Längre tillbaka hände det att sjukdomar överfördes med vaccination arm-till-arm. Dessutom kunde instrumenten vara smutsiga eller snitten bli för djupa. I Tyskland slutade en försöksvaccinering mot syfilis 1892 med att några av försökspersonerna fick sjukdomen. Och 1930 inträffade i samma land en stor skandal när 251 spädbarn vaccinerades mot tuberkulos, 77 dog och 131 blev svårt sjuka. Så rädslan var inte tagen ur luften då misstag faktiskt begicks, men risken uppvägdes av alla liv som räddades. Nya tekniker utvecklades för vaccintillverkning. Bruket av kalvar försvann och ersattes av hönsägg.

Smittkoppsvaccinet banar väg för andra vacciner. 1885 utvecklar Louis Pasteur ett mot rabies som följs av andra mot otrevliga sjukdomar som polio, difteri, gula febern, tuberkulos, stelkramp, influensa och hepatit B för att nämna några.

Igår och idag

I vaccinkritiska äldre publikationer känns tongångar och argument igen, med tankar om vaccinet som något onaturligt och skadligt och att sjukdomar i grunden stärker kroppen. Vetenskap väger lätt mot känsloargument, en sund livsstil bestående av hälsosam mat och motion räcker för att hålla sig frisk. Fokus är givetvis också på vaccinationsskador, både verkliga och inbillade.

Ni som vill veta mer om vad som skrivits för och emot vaccinationer i det svenska förflutna, kan konsultera den digitaliserade bibliografin Förteckning öfver svenska skrifter angående smittkoppor, inokulation och vaccination upprättad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.från 1896. KB:s gamle riksbibliotekarie Erik Wilhelm Dahlgren står som författare. Läs också gärna skrifterna nedan från både motståndare och förespråkare.