fullskärmsbild

Virus och vacci­n

Virus var länge förbannelsen vi inte kunde skydda oss mot. Med vaccinet kom hoppet, men även skrifter och debatt. Vad finns det då för spår av detta i KB:s samlingar?

Tavla där pojke i mitten får armen rispad av sittande läkare till höger medan en kvinna till vänster håller i honom.

Jenners första vaccination 1796. Från Wellcome Collection

Vaccin är ordet som just nu inte går att undvika om ni inte stänger in er i en avlägsen grotta och murar igen ingången. Världens befolkningar vaccineras för fullt mot covid-19, men vägen dit har varit lång. Vi inleder med några ord av läkaren Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld, om smittkopporna från hans samtid och vårt förflutna:

Hela kroppen från hufvud till fötter är betäckt med otaliga sammanflytande koppor och bränner som eld. Ansiktet är fasligen uppsvullit och vanstäldt : ögonen äro beröfvade ljuset, näsan luften ; det tillsvullnade, rosslande svalget törstar efter vatten och kan ej svälja ner det ; lungorna andas en rutten stank ; ur ögonnästen flyta tårar och var...

Variolisation och vaccination

Redan på 1000-talet förekom variolisation i Asien. Metoden gick ut på att sekret eller var från smittkoppor rispades in i huden för att ge immunitet. Ett par procent av de varioliserade dog när sjukdom utlöstes, men det kan jämföras med den värsta formen av smittkoppor variola major med en dödlighet på 30–50 %. Variola minor hette den lindrigare varianten. Den varioliserade blev dock smittsam och kunde infektera de utan immunitet.

Frakturstil på lumppapper. Text: Inoculatio variolarium.

Beskrivning av variolisationen

Under tidigt 1700-tal kom metoden till Europa. På svenska utkom 1737 skriften Inoculatio variolarum eller Kort beskrifning om sättet at ympa koppor på menniskiorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där proceduren beskrivs av läkaren Herman Diedrich Spöring. Den första varioliseringen i svenska riket dröjde dock ända till 1754. Från 1783 finns den kungliga förordningen Bön, För Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Wid Kopp-Ympningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster bevarad inför den blivande Gustav IV Adolfs variolisering – en påminnelse om farorna som fanns.

Men snart kom en säkrare metod.

Frakturstil på lumppapper. Text: Bön, För Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Wid Kopp-Ympningen.

En bön för kronprinsen

Redan 1774 upptäcker den engelske bonden Benjamin Jesty att de mjölkerskor som fått kokoppor verkar vara immuna mot smittkopporna. Han ympar då in kokoppor på sin familj som blir immuna. Ovetande om Jestys upptäckt får läkaren Edward Jenner 1786 höra en mjölkerska berätta om sin immunitet mot smittkoppor, något hon tror beror på genomgångna kokoppor. 1796 börjar Jenner använda metoden på ett systematiskt sätt som också blir vaccinationens födelse, ordet vaccin kommer från det latinska "vacca" som betyder ko.

Gulnat tidningsklipp. Text: Mot vaccinationstvånget har ett stort möte i Leicester.

Brittiska oroligheter. Ur Upsala 1885-03-31

Protester och vaccinkrig

Metoden får fäste och minskar smittkoppornas härjningar, men ibland vänder opinionen och i Leicester England bryter stora gatuprotester mot obligatorisk vaccinering ut 1885. Några år senare drabbas staden av ett stort smittkoppsutbrott då vaccinationsgraden är låg.

Gulnat tidningsklipp. Text: Också en revolutionsorsak.

Vaccinkriget utbryter i Brasilien. Ur Svenska Dagbladet 1904-11-15.

I november 1904 skakas Rio de Janeiro av uppror efter att en vaccinationslag antagits. Stridigheterna varar i en hel vecka. De brasilianska myndigheterna tvingas skrinlägga planerna på obligatorisk vaccinering och staden drabbas senare av stora smittkoppsutbrott. Ett extremt exempel på vaccinationsmotståndets konsekvenser.

Men hur var det i Sverige då? Jo, efter Jenners vaccineringar i England 1796 tar läkaren Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld – som ni stiftade bekantskap med i inledningen – med sig idéerna till Skåne 1801. Han kämpar hårt för att sprida vaccinationen i Sverige och belönas 1813 för sitt arbete med vaccinationsmedaljen i guld.

Frakturstil på lumppapper. Text: Til allmänheten om kokoppor.

Munck af Rosenschölds skrift

Vaccineringen i Sverige

Hur gick då vaccineringen till? Jo, om det inte fanns smittämne att ta direkt från kon så togs det från människor, eller från arm alternativt humaniserad lymfa som det också uttrycktes. Människor agerade vaccinationsdepåer. Från glas betyder att man sparade smittämnet i glasbehållare och vaccinerade därifrån. Huden rispades och så fördes vätska från kokoppan in i såret. Om ingen koppa utvecklats efter en vecka gjordes proceduren om igen. Efter läkning återstod ett ärr som tydligt visade att vaccineringen gjorts. I vuxen ålder måste ny vaccination utföras även för den som gått igenom proceduren som barn. Skyddet började avta redan efter 3–5 år.

Frakturstil på lumppapper. Text: Kongl. Collegii Medici Kungörelse.

Förordning om vaccination från 1810

1804 utkommer en föreskrift där landshövdingen utser ympningsansvariga, ofta klockare och barnmorskor. 1810 får dock bara läkare – med vissa undantag – vaccinera allmänheten. I själva verket fortsätter klockare och barnmorskor ändå sitt värv, så sent som 1884 nämns de i Handbok för vaccinatörerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Med Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente För Vaccinationen i Riketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 1816 blir vaccination obligatorisk. År 1853 måste vaccination eller genomgången sjukdom bevisas för att antas till allmänna skolor, prästen antecknar i husförhörslängden när vaccinet getts. Vaccinansvariga ska kontrollera när nya ympningar behövs, systemet stramas åt och ger effekt när smittkopporna pressas tillbaka.

Men det finns skeptiker som hellre chansar med sjukdom. Vi ska stifta bekantskap med två av dessa personer.

Frakturstil på lumppapper. Text: Vaccinationen i riket.

Skärpta bestämmelser

Melander

Adolf Fredrik Melander är läkare till yrket och även pionjär för vegetarianismen i Sverige. 1871 ger han ut sin vegetariska kokbok Anwisning att i enlighet med naturmedicinens grunder af vegetabiliska näringsämnen bereda välsmakliga och helsosamma maträtter i mångfaldiga former.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gulnat tidningsklipp. Text: Sjukligheten i hufvudstaden.

Smittkopporna härjar i Stockholm. Ur Aftonbladet 1874-07-11

Men den 11 september 1874 berättas det i Aftonbladet om ett framträdande året innan då Melander argumenterat mot vaccinet och pratat om naturens egen reningsprocess. Resonemanget finns med i hans broschyr Smittkoppor och andra utslagsfebrarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster – ju kraftigare utslag desto bättre rening. Ja, kanske om man med rening menar att folk ska dö eller få livslånga men av en sjukdom de kunde ha skyddats mot.

I oktober 1873 drabbas den undervaccinerade huvudstaden av ett stort och långvarigt utbrott som möjliggörs av rädslan för vaccinet. Rykten sprids om att vaccinationen i sig orsakar sjukdomen. Melander får svar på tal av kollegan Alrik Törnblom i Om nyttan af vaccination och revaccination : genmäle på hrr Siljeströms och Melanders skrifter i fråganlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Melander utmärker sig inte bara för sin tro på naturens kraft mot smittkopporna, utan även för insatser mot självbefläckelsen bland de unga. Bland annat står han som översättare för Rådgifvare för ungdom med särskildt afseende å sjelfbefläckelselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Saxon

En annan tidig svensk vegetarian – han grundar Svenska vegetariska föreningen 1903 – som står på barrikaderna mot vaccinet är den fascinerande Johan Lindström Saxon. Han blir redaktör för en rad olika dagstidningar och tidskrifter. Med tidskriften Såningsmannen bygger han så småningom upp en framgångsrik förlagsverksamhet och dessutom en villa med det passande namnet Vegeta. Han kämpar för fred, miljö, en hälsosam livsstil (utan kött, alkohol och tobak) och hembygdsforskning. Saxon blir trots – eller kanske tack vare det – närmast folkkär i vårt avlånga land. Men vaccinet bekämpar han helhjärtat.

Titelsida. Text: Vaccinationen som sjukdoms- och dödsorsak.

Saxons inlägg i debatten

Vaccinera ej dina barn och tillåt ej, att de behandlas med serum. Båda delarne ha gjort förskräckligt mycket ont och äro endast värdiga medeltidens värste kuckelmakare.

1915 åtalas Saxon och döms till böter på 800 kronor efter att i Såningsmannen ha uppmuntrat en orolig pappa att inte vaccinera sin son. Dessutom får denne förslag om lämpliga strategier för att undvika vaccinet.

Gulnat tidningsklipp. Text: Redaktör Saxon fick böta.

Ur Sölvesborgstidningen 1915-12-31

Andra motståndare och så förespråkarna

Det kommer ut en mängd skrifter i vaccinationsfrågan, både för och emot. Emot står personer som riksdagsmannen Per Adam Siljeström, författaren Elna Tenow, överläkaren Israel Holmgren samt homeopaterna Olof Teodor Axell och Hjalmar Helleday. Mothugg kommer från bland andra läkaren och hydroterapeuten Georg Dovertie, barnläkaren Isak Jundell, Alrik Törnblom och läkaren Klas Mauritz Linroth. Den sistnämnde samma person som 1884 tar odling av ympämne på kalvar till Sverige, också kallat animal lymfa. Med detta försvinner behovet av en mänsklig vaccinbehållare.

Marmorerad titelsida. Text: Vaccinationstvånget.

Vaccinationsmotståndaren Helleday

En ny lag om vaccinering mot smittkopporna träder i kraft 1917. Motståndarna mobiliserar mot ändringen, bland annat i Vaccinationsgranskaren 1913–1925, och när den går i graven fortsätter kampen med Folkhälsans vän 1925–1935. Ett annat och tidigare exempel på en vaccinkritisk tidskrift är Elna Tenows Fylgia som ges ut av Samfundet för befrämjande av ett naturenligt levnadssätt 1895–1897. Samfundet blir senare en del av Saxons Svenska vegetariska föreningen.

Gulnat tidningsklipp. Text: Kungörelse.

Smittkoppor i Malmö. Ur Trelleborgstidningen 1932-02-01

Bakslag

Vaccinationsopinionen svänger fram och tillbaka. Med sjukdomsutbrott i färskt minne stiger vaccinationsgraden för att sedan sjunka när smittan minskar. Men vi ska komma ihåg att vaccineringen var mer riskfylld förr än nu. I Malmö 1932 uppstod till exempel komplikationer i samband med massvaccinering under pågående smittkoppsutbrott. Ett stort antal biverkningar och några dödsfall, som kan ha berott på ett för starkt virus eller en för hög halt av bakterier.

Längre tillbaka hände det att sjukdomar överfördes med vaccination arm-till-arm. Dessutom kunde instrumenten vara smutsiga eller snitten bli för djupa. I Tyskland slutade en försöksvaccinering mot syfilis 1892 med att några av försökspersonerna fick sjukdomen. Och 1930 inträffade i samma land en stor skandal när 251 spädbarn vaccinerades mot tuberkulos, 77 dog och 131 blev svårt sjuka. Så rädslan var inte tagen ur luften då misstag faktiskt begicks, men risken uppvägdes av alla liv som räddades. Nya tekniker utvecklades för vaccintillverkning. Bruket av kalvar försvann och ersattes av hönsägg.

Otrevliga sjukdomar

Bara under 1700-talet beräknas runt 60 miljoner ha dött av smittkopporna. Blindhet och dövhet var en vanlig konsekvens av sjukdomen, förutom vanställande ärr. Den kunde också ge hjärnskador. Sista utbrottet i Sverige kom 1963. På några få veckor vaccineras ungefär en halv miljon människor. 1976 upphör den obligatoriska smittkoppsvaccineringen. 1978 sker världens sista dödsfall i sjukdomen efter slarv med hanteringen av viruset på ett laboratorium i Birmingham. Idag finns kopporna bara kvar för forskning på laboratorierna i amerikanska Atlanta och ryska Koltsovo. 1980 betraktas sjukdomen som utrotad.

Förstasida på tidning. Text: Epidemi-larm! 2 nya fall idag av smittkoppor i Stockholm.

Smittkoppornas sista utbrott i Sverige. Ur Aftonbladet 1963-05-15

Smittkoppsvaccinet banar väg för andra vacciner. 1885 utvecklar Louis Pasteur ett mot rabies som följs av andra mot otrevliga sjukdomar som polio, difteri, gula febern, tuberkulos, stelkramp, influensa och hepatit B för att nämna några.

Broschyromslag med bild på ett gråtande småbarn i gula kläder som jagas av en äldre flicka i hatt och klänning. Text: Vaccinationen en villfarelse.

Vaccinationskritik från det förflutna (1905)

Igår och idag

I vaccinkritiska äldre publikationer känns tongångar och argument igen, med tankar om vaccinet som något onaturligt och skadligt och att sjukdomar i grunden stärker kroppen. Vetenskap väger lätt mot känsloargument, en sund livsstil bestående av hälsosam mat och motion räcker för att hålla sig frisk. Fokus är givetvis också på vaccinationsskador, både verkliga och inbillade.

Gulnat tidningsklipp. Text: Nu 11 drabbade av smittkoppor.

Socialdemokraten Hjalmar Mehr vaccineras mot de fruktade smittkopporna. Ur Expressen 1963-05-17

Ni som vill veta mer om vad som skrivits för och emot vaccinationer i det svenska förflutna, kan konsultera den digitaliserade bibliografin Förteckning öfver svenska skrifter angående smittkoppor, inokulation och vaccination upprättad länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterfrån 1896. KB:s gamle riksbibliotekarie Erik Wilhelm Dahlgren står som författare. Läs också gärna skrifterna nedan från både motståndare och förespråkare.

Hitta objekten i våra samlingar