fullskärmsbild

Grattis Jenny Lind 200 år

Den svenska näktergalen Jenny Lind föddes den 6 oktober 1820, vilket idag är exakt 200 år sedan. Hon var en av sin tids mest hyllade operasångerskor, som flitigt turnerade runt Europa och USA.

I mitten av bilden står Jenny Lind och sjunger och på var sida om henne sitter två manliga sångare. Bakom dem syns dirigenten och hela orkestern.

Konsert med Jenny Lind i Exter Hall i London 1855 ur The Illustrated London News. Signum: KoB Sn 114

Bara under de senaste åren har det, för att fira hennes 200-årsjubileum, kommit två nya biografier. Den första, med titeln "Jenny Lind: The story of the swedish nightingale", kom 2015 och i svensk översättning 2020 och är skriven av hennes barnbarnsbarnbarn Sarah Jenny Dunsmure. Den andra, med titeln "Näktergalen: en biografi över Jenny Lind", kom i år och är skriven av Ingela Tägil, filosofie doktor i musikvetenskap .

Det finns även material om Jenny Lind i KB:s specialsamlingar. Exempelvis kan man hitta reportage och notiser i tidningar och tidskrifter. Det finns textaffischer i affischsamlingen och flera musiktryck med Jenny-Lind-anknytning. Det finns också ett stort antal tryck och fotografier i bildsamlingen.

Material om Jenny Lind finns i många olika samlingar på KB.

Även i KB:s handskriftssamling finns Jenny Lind-material. Det första Jenny Lind-materialet inkom år 1912 och det senaste så sent som 2007, som en del av Birgit Nilssons samling. Utöver Jenny Linds brevsamling och personarkiv, finns även brev från henne till olika personer i den så kallade autografsamlingen.

Sex bandkapslar fyllda med material ur Jenny Linds personarkiv, placerade i hylla i KB:s underjordiska magasin.

Delar av Jenny Linds efterlämnade papper. Signum HS L 39

De tidiga åren

I KB:s bildsamling finns en mängd porträtt och rollporträtt av Jenny Lind. Här ser vi en teckning föreställande sångerskan gjord av konstnären Maria Röhl 1838. Det är troligen ett av de tidigaste porträtten av Jenny Lind då hon endast är 18 år gammal. Samma år debuterade hon på Kungl. Teatern i sin första huvudroll som Agathe i den romantiska operan Friskytten. Maria Röhl gjorde ytterligare ett porträtt av Jenny Lind 1843. Båda porträtten finns fritt tillgängliga i Libris.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bystporträtt i blyerts föreställande Jenny Lind iklädd klänning med vida ärmar, med håret i en knut i bak och med korkskruvslockar runt öronen.

Maria Röhls blyertsporträtt av Jenny Lind från 1838. Signum KoB R. 75:1

Nedan ser vi en textaffisch som gör reklam för två föreställningar som visades den 8 mars 1838, varav den andra är just Friskytten där Jenny Lind medverkade som Agatha. I affischen syns hennes namn som M:ell J. Lind.

Affischen informerar om att "Spectaklet" börjar klockan halv 7 och slutas omkring klockan 10.

Textaffisch från Kungl. Theatern 1838 som annonserar att två skådespel visas. Signum: Vardagstryck, Affischsamlingen, Teater

Redan under denna tid skrev Jenny Lind många brev och de var ofta långa och tättskrivna, med en handstil som för dagens läsare kan te sig svårläst. Man kan tänka sig att hon, i takt med sin ökande berömmelse, får skriva allt fler brev och att handstilen därför utvecklades i en alltmer driven riktning. Många av dessa brev hittar man idag i Jenny Linds brevsamling, personarkivet Jenny Linds efterlämnade papper och i Autografsamlingen i KB:s handskriftssamling.

”Misstyck ej att jag tager mig friheten erbjuda dig ett par billetter till qvällen…”

I Autografsamlingen finns exempelvis brev från Jenny Lind till en för oss okänd – men för Jenny Lind välkänd – person som föräras ett par biljetter med orden: ”Misstyck ej att jag tager mig friheten erbjuda dig ett par billetter till qvällen…”.

Här finns också ett brev där hon i maj 1841 skriver till en ”Christina” om en beställning av en hatt i rotting till ”Fru Lindblad”. Brevet skrevs under den tid Jenny Lind bodde i kompositören och musikläraren A. F. Lindblads och hans hustrus hushåll.

Två brev och en rosa operabiljett.

Brev från Jenny Lind beträffande operabiljetter respektive rottinghatt. Ca 1841. Signum HS Autografsamlingen, Lind

Breven i Jenny Linds personarkiv består av familjebrev och brev till och från Jenny Lind. De är från såväl kungligheter som kända personer och ”vanligt” folk. Dessutom finns det brev till och från maken Otto Goldschmidt, samt brev mellan andra.

Här ser vi ett exempel från 1843 på ett av de många brev som hon skrev till förmyndaren, hovrättsrådet Henrik Mathias Munthe. Det är ett bra exempel på hennes svårlästa handstil. Att baksidans text dessutom blöder igenom gör det inte mer lätt att tyda.

Ett brev med handskriven text i bläck.

Brev från Jenny Lind till förmyndaren Henrik Mathias Munthe 1843. Signum HS Ep. L 15:1

Jenny Linds storhetstid sammanföll med att litografin hade sin glansperiod, cirka 1820–1860. Därför finns en stor samling vackra litografier av Jenny Lind på KB. Här ser ni två exempel på litografiska porträtt. 

Halvfigursporträtt av Jenny Lind iklädd klänning med spetskrage. På en kvist framför henne sitter en näktergal.

Porträtt föreställande Jenny Lind av litografen John Cardon. Signum Sv. P. 11

Porträtt av Jenny Lind i helfigur iklädd en romantisk volangklänning dekorerad med rosa rosor. I handen håller hon ett notblad.

Porträtt föreställande Jenny Lind iklädd volangklänning. Litografi av John Brandard. Signum: Sv. P. 54

Det första är ett känt porträtt av operasångerskan gjort av litografen John Cardon på 1840-talet, efter en målning av konstnären Olof Södermark. Längst ner till höger om själva porträttet syns en liten näktergal, vilket är en referens till det smeknamn Jenny Lind fått – ”Den svenska näktergalen”.

En liten näktergal sitter på en kvist aldeles nära Jenny Linds händer.

Detaljbild av näktergalen i Cardons porträtt av Jenny Lind. Signum: KoB Sv. P. 11

Det andra porträttet visar Jenny Lind stående iklädd en romantisk volangklänning dekorerad med rosa rosor. I handen håller hon vad vi kan anta är ett notblad. Litografin är gjord av den engelska litografen John Brandard, som var känd för sina litografier från balett- och operavärlden. Delar av denna litografi är vackert handkolorerad.

Jenny Lind-febern

Under 1840-talet uppträder Jenny Lind i hela Europa, till exempel i Tyskland, Österrike, Danmark och Storbritannien. Hon medverkar i många kända och framgångsrika föreställningar, som Friskytten, Norma, Sömngångerskan, Figaros bröllop, Hugenotterna och Trollflöjten. Hennes popularitet visste inga gränser och resulterade i den så kallade Jenny Lind-febern.

Jenny Linds popularitet nådde nya höjder under slutet av 1840-talet när den så kallade Jenny Lind-febern bröt ut.

Bilden nedan är en satirisk litografi av Fritz von Dardel som skildrar just detta "vansinne". Här ser vi kalabaliken som utspelade sig på Gustav Adolfs torg i samband Jenny Linds sista säsong på operan i Stockholm. På fasaden syns en skylt med texten "Jenny Lind, Reg-Dotter" (Regementets dotter). Kön är full av människor som slåss, brottas och klättrar på varandra, en avsvimmad man bärs iväg av två kamrater. Längst bak i kön står en soldat som håller en biljett bakom ryggen och i en pratbubbla säger "Om inte Löjtnanten hade befallt mig var i queuen, skulle jag väl vid det här laget vara i têten".

Satirisk skildring av kalabaliken på Gustav Adolfs torg i samband Jenny Linds sista säsong på operan i Stockholm. Kön är full av människor som slåss, brottas och klättrar på varandra, en avsvimmad man bärs iväg av två kamrater.

Queue utanför Operahuset den 3 December 1847. Konstnär: Fritz von Dardel. Signum: KoB Sv. HP. O. I A. 6

Jenny Linds framgångar avspeglar sig också i den mängd av rollporträtt som finns av henne. Nedan ser vi fyra vackra litografiska exempel ur KB:s porträttsamlingar från några av hennes mest kända roller.

1842 gjorde hon stor succé i Stockholm som Norma i den tragiska operan med samma namn. Hon spelade även samma roll två år senare i Tyskland. 1843 uppträdde hon som Amina i den italienska operan Sömngångerskan (La sonnambula) med musik av Vincenzo Bellini.

Jenny Lind som prästinnan Norma iklädd klänning, mantel och med en lagerkrans på huvudet.

Jenny Lind som Norma i Norma 1842. Litografi av Johan Henric Strömer. Signum KoB Sv. P. 78

Jenny Lind som Amina iklädd vit klänning, med händerna på hjärtat och håret utslaget.

Jenny Lind som Amina i Sömngångerskan 1843. Litografi av Thomas Herbert Maguire. Signum: KoB Sv. P. 93

1845 uppträdde hon i Stockholm som marketenterskan Marie i den italienska operan Regementets dotter (La fille du régiment) med musik av Gaetano Donizetti.

Jenny Lind som Marie iklädd röd och blå regementesklänning. Bakom henne syns uppvaktande militärer.

Jenny Lind som Marie i Regementets dotter 1845. Litograf: John Brandard. Signum: KoB Sv. P. 81

I det sista exemplet ser vi Jenny Lind som den änglalika Alice i kamp mot den onde Bertram, spelad av Josef Staudigl, i Giacomo Meyerbeers opera Robert de Diable. Bilden är gjord i England 1847 av litografen Fr. Michélis. Jenny Lind sjöng och spelade denna roll flera gånger. När den sattes upp i Sverige för första gången 1839 kallades operan för Robert af Normandie, vilket syns i textaffischen nedan.

I skuggan av ett högt kors syns en förskräckt Alice, vars arm hålls i ett fast grepp av den onde Bertram.

Jenny Lind som Alice i Robert le Diable 1847. Litograf: Fr. Michélis. Signum: KoB Sv. P. 102

Affisch med rollista över medverkande i en opera.

Textaffisch från Kongl. Theatern med reklam för operan Robert af Normandie. Signum: Vardagstryck, affischsamlingen, Teater

Mellan 1846 och 1849 besökte och uppträdde Jenny Lind flera gånger i England, bland annat på Her Majesty's Theatre i London och på Buckingham Palace.

”Salonen var öfverfylld i hvarje del till en sådan trängsel, att man nästan icke kunde röra armarna.”

I Autografsamlingen finns ett antal handskrivna blad med från engelska översatta recensioner ur ”The Times”. Här behandlas Jenny Linds rollprestationer på Her Majesty’s Theatre vid Haymarket i London, under maj och juni år 1848.

Av recensionerna kan man bara slå fast att Jenny Lind verkar ha haft en enorm arbetskapacitet i och med att hon förmådde hålla flera roller aktuella samtidigt. Den 5:e maj uppträdde hon i "La Sonnambula" (Sömngångerskan), den 12:e maj var det så dags för ”La figlia del reggimento” (Regementets dotter). Vidare gavs ” Lucia di Lammermoor ” den 26:e maj och två veckor senare, den 9:e juni, spelade hon i ”L'elisir d'amore” (Kärleksdrycken).

I slutet av en recension konstaterades att ”Salonen var öfverfylld i hvarje del till en sådan trängsel, att man nästan icke kunde röra armarna.”

Ett litet uttdrag från en i bläck handskriven recesion.

”Salonen var öfverfylld i hvarje del…” Från en av recensionerna ur The Times. 1848. Signum HS Autografsamlingen, Lind

Även i KB:s tryckta musiksamling finns spår av Jenny Lind och hennes framträdanden i England. Nedan ser vi ett musiktryck över de svenska sånger Jenny Lind sjöng på en privat musiksoaré för den engelska drottningen på Buckingham Palace. I noterna finns både den svenska och engelska lyriken.

Titelblad till ett musiktryck.

The Swedish melodies as sung by Mad:lle Jenny Lind. Signum: Musiktryck F. Sv. S. Saml.

Notblad till sången "Allt under himmelens fäste" med både engelska och svensk text.

Notblad ur The Swedish melodie. Signum: Musiktryck F. Sv. S. saml.

Från denna tidsperiod finns också brev i Jenny Linds personarkiv från såväl Oskar I och Oskar II, som från drottning Victoria av Storbritannien. Nedan syns de handskrivna breven från Oskar II och Drottning Victoria.

Två handskrivna brev ligger ovanpå maskinskrivna skyddsomslag och den tillhörande kapseln.

Brev från Oskar II respektive drottning Victoria. 1848. Signum HS L 39:2a

Turnéer, familjeliv och varjehanda

1849 meddelade Jenny Lind att hon permanent drog sig tillbaka från operan. Istället beslutade hon sig för att mellan 1850 och 1852 turnera som konsertsångerska i USA tillsammans med den amerikanska showmanen P-T. Barnum. Hon gjorde under dessa år många bejublade konserter runt om i landet.

I slutet av USA-turnén gifte sig Jenny Lind med den tyska pianisten, tonsättaren och dirigenten Otto Goldschmidt. I maj 1852 återvände paret till Europa och bosatte sig först i Dresden i Tyskland och från 1855 i Worcestershire i England.

I KB:s bildsamling finns ett flertal fotografier av Jenny Lind från 1850-talets mitt och framåt.

Här ser vi ett foto av henne tillsammans med sonen, Otto Werner, taget av den engelska fotograffirman W. & D. Downey någon gång mellan 1856 och 1858. Otto Werner var Jenny Linds äldsta son i äktenskapet med Otto Goldschmidt.

Mellan 1854 och 1859 turnerade Jenny Lind som konsertsångerska i Tyskland, Holland och Storbritannien. Efter 1859 drog hon sig tillbaka och ägnade sig främst åt familjen, välgörenhet och var under några år också sånglärare vid Royal College of Music.

Jenny Lind sitter på en rottingsoffa tillsammans med en liten pojke.

Jenny Lind och hennes son Walter Otto. Foto: W. & D. Downey. Signum: KoB Fa 3

De två fotografierna nedan är tagna i olika fotostudior i England, med största sannolikhet på 1860-70-talet. I det första ser vi Jenny Lind posera i en underbar, tvärrandig klänning, medan hon i det andra sitter ner iklädd en spetsklänning med fransar. På nedre delen av detta foto finns också hennes autograf: Jenny Lind-Goldschmidt.

Jenny Lind står lutad mot ett bord med böger hand under hakan och vänster hand i sidan.

Porträtt föreställande Jenny Lind stående i tvärrandig klänning. Foto: Mr & Mrs Murray. Signum: KoB Fa 2

Jenny Lind sittande på stol iklädd klänning med virkad spets, rosetter och fransar.

Porträtt föreställande Jenny Lind. Foto: W. & D. Downey. Signum: KoB Fa 7

En lapp med hennes autograf upptäcktes också i en bok, Memoir of Jenny Lind (tryckt i London, 1847), som inköptes i London år 1950 och fogades till KB:s trycksamling. Lappen påträffades inne i boken och är daterad ”Gloucester 28th Nov. 1848”. Den överfördes så småningom till Autografsamlingen i KB:s handskriftssamling.

En lapp med signaturen Jenny Lind från 1848

Jenny Linds autograf, 1848. Signum HS Autografsamlingen, Lind

Spår av Jenny Lind kan i handskriftssamlingen också hittas i andra arkivbildares samlingar. I arkitekten Ernst Jacobssons efterlämnade papper finns till exempel torkade blommor, vilka ska ha plockats av Jenny Lind. Tyvärr framgår inte i vilket sammanhang de har kommit i dennes ägo.

I ett uppvikt papper ligger torkade blad och en blomma. På pappret står med blått bläck: Jenny Goldschmidt

Torkad blomma plockad av Jenny Lind 1867. Signum HS L 197:7

En sökning på Jenny Lind som personnamn i webbkatalogen Arken genererar ett flertal träffar – såväl samtida Jenny Lind-material, som senare inkommet material om Jenny Lind. Till exempel en uppsats om Jenny Lind av författaren Lotten Dahlgren och radiomanuskript av Nils-Olof Franzén, Agaton Sax skapare. Samme Franzén har också skrivit artikeln om Jenny Lind i Svenskt biografiskt lexikonlänk till annan webbplats.

Författaren Selma Lagerlöf har också tillägnat sångerskan en dikt i poesiboken ”Från park och veranda", från 1878. Hela poesiboken finns digitalt tillgänglig på Litteraturbanken.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Lagerlöfs beundran för Jenny Lind avspeglas i orden: För henne smälter hårda hjertan ut. Hon är den fromma, tåliga Alice som drifver mörkrets makter bort från banan. För henne ega skumma ögon kvar de tårar, som dem flytt i forna dar, då regementets dotter kyste fanan”.

En sida med en handskriven dikt i fyra strofer med titeln Jenny Lind

Dikt tillägnad Jenny Lind av Selma Lagerlöf. Signum HS L 1:330

Inlägget är skrivet av Ann-Charlotte Knochenhauer och Marlene Eriksson