Frufri­da­gendet blev snur­rigt i karu­sel­len

Under 1950-talet fick Lennart Hyland svenskarna att stanna upp, släppa allt och tillsammans leka och ta del av galna upptåg i det populära radioprogrammet Karusellen.

Snoddas Nordgren är gäst hos Lennart Hyland i Karusellen 1952. Inspelningen skedde i Karlaplansstudion på Östermalm.Pressens bild. 

Snoddas Nordgren är gäst hos Lennart Hyland i Karusellen 1952. Inspelningen skedde i Karlaplansstudion på Östermalm. Foto: Pressens bild.

Några exempel på Hylands utmaningar och uppmaningar:

  • Han fick män att samlas i Humlegården i Stockholm för att byta julklappsslipsar med varandra.
  • Två personer skulle tävla om vem som kunde leva snålast under en vecka.
  • Ett gift par fick resa runt med tåg i Sverige för att jaga vårlök.
  • En kvinna fick vara flygvärdinna på ett flyg till Paris.

Det var inte brist på fantasi och tokigheter under programmens gång.

Hyland gör comeback

Men när Hyland efter en tids paus, på grund av stress, kom tillbaka till Karusellen 1954 gjorde han ett comeback-program som hette duga. Han hade mage att föreslå att mannen för en dag, den 24 januari, skulle ta över hushållsarbetet i hemmet så att frun kunde ha en fri dag att göra precis det hon ville. Dagen skulle komma att kallas Frufridagen.

Detta proklamerade han två veckor innan den tilltänkta dagen och diskussionerna blev heta. Hur i hela friden kunde en sådan sak ens föreslås? Vad skulle hända med de idrottsevenemang och matcher som skulle spelas den dagen, om männen istället skulle byta blöjor och koka potatis? Producenten för programmet anklagades för att använda sig av diktatoriska metoder.

Man sitter omgiven av hushållsartiklar och läser i en kokbok. Han kliar sig i huvudet och ser förvirrad ut.

Skämtsam skildring av Frufridagen. Foto: Lindberg Foto.

Povel Ramel skrev om sin sång Titta det snöar till Titta jag diskar och framförde den dagen innan Frufridagen i Karusellen. I samma program får männen även en genomgång i hur man lagar en köttfärslimpa som nybörjare. Journalfilm spelades in för att instruera män i hur man diskar rent (inte utan att påpeka hur synd det var om männen). Tidigare hade en man inte befattat sig med dessa uppgifter, så instruktioner var på sin plats.

Frufridagen utnyttjades av vissa företag som såg en ypperlig chans till att använda dagen som en kommersiell kampanj. Om mannen köpte deras hushållsapparater, skulle dagen gå så mycket lättare. Även kvinnor erbjöds halva priset på tågbiljetter så de kunde nyttja dagen till max.

Hyland svarar på kritiken

Inte kunde Lennart Hyland ana vilka reaktioner det skulle bli. Han säger i programmet den 23 januari att det var menat som en lek, att männen skulle ställa sig i köket med glimten i ögat. Han kunde inte förstå alla de arga insändarna till tidningarna och förfäran av tanken på en man som tar sig an kvinnogöra.

På så vis påminner Frufridagen en hel del om dagens klimat i de sociala medier som vi lever i. Samma starka reaktioner över något som vi inte är bekväma med, som präglas av arga meningar och hårda jargonger. Det Hyland fick utstå när han föreslog ett normativt överskridande är något som idag blivit vardag i vår samhällsdebatt. Det bildas två läger: ett för och ett emot.

Till sist kom då Frufridagen, den 24 januari, och enligt samtida berättelser var det en hel del män som ställde upp och tog ansvar för delar av hushållsarbetet. Enligt Aftonbladet hade vissa till och med tyckt det var spännande att få lista ut hur man lagade en ätbar middag. Ingen rapporterades ha avlidit.

Frufridagen på KB

I KB:s samlingar i Svensk mediedatabas finns det radioinslag, journalfilm och samhällsprogram på tv med Frufridagen som tema. I våra dagstidningar kan man läsa insändare, recept, reklam och artiklar om denna uppmärksammade dag.

De stackars männen stod förstås inte helt ensamma i de här: i filmen nedan kan du se hur de kunde ta del av instruktioner i diskning, tillsammans med en betryggande påminnelse om att det "snart är den 25:e igen".