Vad är pliktleverans?
Tack vare lagarna om pliktexemplar kan KB samla in nästan allt som ges ut i Sverige. På så sätt stärks forskningen och alla medborgares rätt till kunskap.
Med KB:s tryckta material går det att bygga två Mount Everest. Och det skulle krävas 800 år för att ta del av hela vår samling av ljud och rörlig bild. Största delen av materialet är så kallade pliktexemplar, som varje vecka flödar in till oss från företag, organisationer och privatpersoner. Enligt lagen ska KB få in allt som ges ut i Sverige – böcker, tidskrifter, reklamblad, film, musik, spel och mycket mer.
Mycket av det som går att låna på KB är pliktexemplar. När materialet har nått biblioteket katalogiseras det av personalen och är sedan möjligt att söka fram i våra tjänster. Gå till guide som hjälper dig att hitta i KB:s samlingar.
Ska du pliktleverera?
Du som på något sätt ger ut material kan omfattas av pliktlagarna. Använd vår guide för att se vad som ska pliktlevereras.
Guider för pliktleverans
Från censur till kulturskatt
Den första pliktlagstiftningen kom år 1661. Då var den ett censurinstrument, ett sätt för statsmakten att kontrollera skrifter innan de spreds till medborgarna. Numera stödjer lagen om pliktexemplar KB:s arbete med att samla in Sveriges kulturskatt. Utan pliktleverans hade KB inte varit den rika källa till kunskap som biblioteket är idag.
Pliktleverans för allas rätt till kunskap
Tryckerier, producenter, utgivare och distributörer är skyldiga att lämna pliktexemplar av sitt material till KB. Här kan du läsa mer om vem som är pliktleverantör och vilka lagar som styr leveranserna.
Vem ska pliktleverera och vad ska de leverera?
- Svenska tryckerier/kopieringsföretag – och i vissa fall utgivare – ska bland annat skicka in tryckta böcker, tidskrifter, affischer, föreningstryck, kataloger, rapporter, dagstidningar och löpsedlar.
- Svenska förlag och utgivare ska bland annat skicka in skolboksprogram och annat material kombinerat av tryck och audiovisuella medier, tryckta böcker, tidskrifter, affischer och kataloger. Detta gäller när produktionen skett utomlands eller utgivningen består av kombination av tryck, audiovisuella medier eller elektroniskt material.
- Den som ger ut musikinspelningar och ljudböcker i Sverige ska skicka in ett exemplar av sitt material, om upplagan överstiger 50 exemplar.
- Den som ger ut film eller video i Sverige ska skicka in ett exemplar av sitt material, om upplagan överstiger 5 exemplar
- När det gäller importerad musik, ljudinspelningar och video med svensk anknytning är den svenska distributören skyldig att leverera till KB.
- Den som yrkesmässigt ger ut elektroniskt material och har svensk verksamhetsadress ska leverera sitt webbunika material. Den som har automatiskt grundlagsskydd för sin elektroniska utgivning ska också leverera.
- Svenska myndigheter under regeringen samt kommunala myndigheter ska leverera både sin analoga och elektroniska utgivning
Två lagar om pliktexemplar
- Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument gäller för tryckt material samt radio- och tv-sändningar, musik, film och multimedier som är avsedda för spridning till allmänheten.
- Lag (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material gäller till exempel musikinspelningar, video, webbunika tidskrifts- och dagstidningsartiklar, samt e-böcker och myndighetspublikationer.
Sveriges pliktbibliotek
Utöver KB finns ytterligare sex svenska så kallade pliktbibliotek – universitetsbiblioteken i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Förutom till KB måste leverantörerna även skicka det här till pliktbiblioteken:
- Tryckt material
- Kombinerat material (till exempel en skrift som ges ut tillsammans med en dvd-skiva)
- Elektroniska dokument med text och icke-rörlig bild
Plikten genom historien
Den första lagen om leverans av allmänt spritt material stiftas. Från 1949 gäller den även för utlandstryckt material med svensk utgivare.
År 1979 börjar lagen gälla för film, musik, radio, tv och multimedier. Från 1995 gäller den även datorspel och interaktiva medier.
E-pliktslagen införs, vilket ger KB möjlighet att samla in elektroniskt material. År 2015 träder lagen i full kraft.