fullskärmsbild

Distansarbete och andra jobbsnackisar

Från gruvliga klädstölder till reglerad hemindustri. Våra samlingar nyanserar bilden av 2020 års hetaste arbetslivsfråga, distansarbetet.

Foto av detalj av sida med svart tryck i frakturstil.

Du skall icke stjäla gruvdrängarnas kläder! Kunglig förordning från 1728

För den som är lycklig att ha hälsa och arbete kvar i covid-19-krisens spår är arbetsplatsens belägenhet en fråga som upptar mycket tid och energi. En del av befolkningen har möjlighet att arbeta hemifrån på distans. På gott och på ont. Å ena sidan vittnar distansarbetarna om mer ro, koncentration och effektiva möten. Å andra sidan om ensamhet, tristess och dålig ergonomi.

Kan vi få lite perspektiv på coronatillvaron genom en titt på gångna tiders jobbsnackisar? Vi bjuder på tre nedslag i KB:s boksamlingar: för 300, 200 och 100 år sedan.

Gick ned i gruvan — kläderna försvann

Att vara gruvdräng vid Falu gruva på 1700-talet, var säkerligen ett hårt, farligt och smutsigt arbete. Men gruvarbetarens bekymmer stannade inte nere i gruvan. Föreställ dig att du sliter i gruvan en hel arbetsdag och när du kommer upp igen har någon stulit dina kläder! År 1728 var detta problem så stort och allvarligt att en kunglig förordning utfärdades:

Om deras straff, som bortstiäla och snatta Grufwedrängarnes och andras Kläder, dem de lägga ifrån sig under deras arbete och syslors förättande både nedre, uti och ofwan dagen wid Fahlu Grufwa

I förordningen jämställs klädsnatterierna med stöld av redskap vid gruvan. Straffet förstärks i kolsvart frakturtryck: ris- eller spöslitande. Tjuven fick alltså som straff ta emot slag med ris eller spö. Du hittar många kungliga förordningar om arbetsvillkor och annat i våra samlingar.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsbesparing — en brännvinsbrännande fråga

Tänk om det fanns ett sätt att spara både ved, tid och arbete. Och det på en väldigt angelägen syssla. Detta var vad Johan Magnus Bergman satte fingret på i sin sammanställning av nya och viktiga förbättringar i brännvinsbränningen, i en imponerande faktaspäckad liten broschyr från 1831. Förbättringarna gällde brännvinsbrännande med både säd och potatis. Dessutom utlovades ett bättre brännvin.

Kritiken mot brännandet ger författaren inte mycket för, det är ju supandet som är problemet:

Underligt att man ej velat förbjuda elddon, emedan dessa frambringa elden, ett långt förfärligare element än brännvin

Enligt Bergman fanns det vid tiden 160 000 brännvinspannor i Sverige. Det är uppenbart genom Bergmans förteckning, att många uppfinningar gjordes för att optimera brännandet och minimera de många arbetsmomenten. Bland dessa innovationer kan nämnas Potät-bråkan, en knivförsedd tunna som både skar och ångkokade potatisen inför själva bränningsprocessen.

Foto av tabell tryckt i svart med exempel på hemindustriella hantverk och utövare.

Tabellen visar olika yrkesgrenar inom hemindustrin, till exempel beklädnadsindustri och textilindustri

När industrin var placerad i hemmet

Dagens distansarbetare sitter nog mest framför datorn, men det fanns en tid då människor utförde hantverksarbete i sina hem. 1920 kom ett betänkande med lagförslag om detta så kallade hemindustriella arbete. I lagförslaget reglerades förhållandena för de människor som utförde hantverks- eller industriellt arbete i hemmet. Lagförslaget hade föregåtts av en kartläggning av Socialstyrelsen avseende hemindustrins omfattning, arbetarnas ekonomiska och sociala villkor samt arbetarskydd.

Hemindustri, en decentraliserad industriell stordrift, i vilken arbetsgivaren, förläggaren (se förlagssystem), lägger ut arbete som utförs i hemmen. (Källa: Nationalencyklopedin)

Redovisningen är noggrann och systematisk, ofta i tabellform. Bland exemplen finns hemindustrin silverpolering. I betänkandet beskrivs hur tillgången på arbetet i denna kategori hade ökat under krigsåren. Ett av de största företagen sysselsatte 105 hemarbetande silverpolererskor år 1915. Fyra år senare var siffran uppe i 170 i Stockholm samt 25 i landsorten. Mellan åren 1913 och 1919 höjdes lönen för putsning av ett dussin matskedar från 1,50 till 3,00 kr. Läs mer om kvinnors villkor i den svenska hemindustrin.länk till annan webbplats

Distansarbete i vår tid

I våra samlingar finns ett hundratal arbeten om distansarbetelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. De visar att det i flera decennier gjorts studier kring alla möjliga aspekter av distansarbete: internationella förhållanden, telecommuting, framtidsarbete, lagom distansarbete, arbete i bostadsområdet, flextid, arbetsmiljö, satellitkontor, distansvård och verktyg.

Det återstår att se om coronaåret 2020 blir en vändpunkt i vår syn på denna arbetsform!