Svenska affischer som frimärken

- affischkonst Europa 2003

Posten bad Kungl. biblioteket att föreslå ett antal affischer som frimärksmotiv. 2003 släppte Posten fyra frimärken till utrikesportot med affischer som motiv.

Olympiadaffischen i Stockholm 1912 av Olle Hjortzberg är den enda affisch som tidigare haft äran att figurera som frimärke. KB föreslog ett urval av svenska affischer som frimärksmotiv. Postenfrimärken valde ut fyra till frimärkesmotiven och ytterligare en affisch som fick illustrera foldern. På frimärkspremiären den 29 november 2002 presenterades motiven vid en pressvisning i Centralposthuset. Owe Gustafsson, som är upphovsman till Skansens affisch Levande lantbruk menar att ett sätt att få reda på om en affisch är bra eller inte är att se den i frimärksstorlek.

Olympiska spelen Stockholm 1912. Olle Hjortzberg 1911 ©Olle Hjortzberg 1911

Affischens utveckling

Affischens historia i Sverige och utomlands hänger ihop med vilka behov och möjligheter man haft att sprida information. Trycktekniken och möjligheten till massproducering av affischer gjorde att man i större utsträckning kunde nå ut till allmänheten via kungörelser och tillkännagivanden. Snart trycktes även anslag som informerade om teaterföreställningar. Affischen började även utnyttjas till reklam och på 1800-talet började den användas för politisk och social agitation.

Affischen som informationskanal

De tidiga affischerna kännetecknas av att texten upptog hela affischens yta. När man en bit in på 1800-talet började använda illustrationer förändrades affischens karaktär. Möjligheten att kombinera text och bild gjorde affischen mer attraktiv och iögonfallande. Samtidigt blev affischen både informerande och manipulativ. Affischen måste vara i blickfånget och snabbt göra intryck.

En affischs effektivitet

En effektiv affisch kombinerar olika stilmedel och använder beprövade retoriska grepp. Affischens budskap skall vara aktuellt och blir därför starkt knuten till sin tid. Värderingar, trender och viktigare händelser uttrycks på tidstypiskt sätt. Affischen är självklar för att återskapa miljöer från förr. När affischen inte längre är aktuell blir den dekoration och värderas då högre.

Svenska affischtecknare

Vid slutet av 1800-talet kom svenska konstnärer att verka som affischtecknare. Några namn är: Nils Kreuger, Arthur Sjögren, Richard Bergh, Olle Hjortzberg och Ragnar Östberg. Inspirationen kom från kontinenten. Affischens status blev högre med tiden, men de flesta svenska affischer skapades fortfarande av mer eller mindre anonyma reklamtecknare. Detta gäller även för nutida affischer.

Olika stilar

En svensk affischstil kan skönjas från och med 1910-talet och märks särskilt hos Wilhelm Kåge och Einar Nerman. 1900-talet bjöd på många nya impulser från målarkonsten. Kubismen och surrealismen inspirerade affischkonstnärerna. Bauhausrörelsens experiment med ytor, fotomontage och typografi var direkt tillämpbara. Att inom formgivning och grafisk design våga berätta visuellt och använda olika stilmedel har varit en utmaning i modernismens tidevarv. I Sverige kom genombrottet med funktionalismen 1930 och först på 1950-talet övergavs dessa ideal. De senaste decennierna har nya uttrycksmedel satt vår tids prägel på affischens karaktär och liksom tidigare blir den en spegel av sin tid.

Frimärksförlagor: Anders Beckman, Georg Magnusson, Owe Gustafson och Carina Länk. Typografi: Olöf Baldursdottir. Frimärkena har tryckts i offset hos Posten Frimärken.

Aerotransport. Anders Beckman 1932 ©Anders Beckman 1932

Dansrestaurang. George Magnusson 1930 ©George Magnusson 1930

Levande lantbruk, Skansen. Owe Gustafsson 1984 ©Owe Gustafsson 1984

 Biologiska museet. Carina Länk 1993 ©Carina Länk 1993

Samlarbladet, som typograferats av Olöf Baldursdottir, visar en affisch av copyright: Einar Nerman/BUS 2002 från 1916. Ronny Joyansson var en internationellt känd dansös och pedagog. Hon grundade Svenska Danspedagogförbundet 1939.

Ronny Johansson ©Einar Nerman 1916

Senast uppdaterad: 2016-02-15
Innehållsansvar: Catarina Nordling, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges nationalbibliotek