Selma Lagerlöfs samling

Selma Lagerlöfs samling på Kungl. biblioteket (KB) har ett ungefärligt omfång på 70 hyllmeter och har successivt byggts på genom donationer och inköp. Den består bland annat av brev, manuskript, tryck, pressklipp och fotografier.

Selma Lagerlöf omkring 1900
Selma Lagerlöf omkring 1900

Testamenteras till KB

Det första lagerlöfmaterialet inkom till KB i oktober 1927 och innehöll brev och anteckningar rörande tillkomsten av Nils Holgerssons underbara resa. Ytterligare manuskript och korrektur till samma bok förvärvades året därpå. Den övervägande delen av Selma Lagerlöfs samling utgörs av en deposition från Mårbackastiftelsen. I sitt testamente från 1933 (under punkt IX) stipulerade Selma Lagerlöf att

…manuskripten och breven deponeras i Kungliga Biblioteket i Stockholm, att breven förseglas med villkor att de icke få öppnas förrän femtio (50) år efter min död och att brev, som härröra från då levande personer, allt fortfarande icke få hållas tillgängliga för allmänheten och forskare, förrän brevskrivaren avlidit, samt att manuskripten och breven icke få överlåtas.
För den händelse att Mårbackastiftelsen skulle upphöra, bestämde Selma Lagerlöf att depositionen skulle övergå i KB:s ägo.

Breven till Sophie Elkan

De dominerande dokumentkategorierna är manuskript och brev, där brevsviten i huvudsak består av mottagna brev. En enskild persons efterlämnade papper innehåller i regel inte några egna brev eftersom dessa ju finns hos de olika adressaterna. Det speciella för Lagerlöfs samling är emellertid, att det vid sidan av de mottagna breven, även finns brev som hon själv har skrivit. Anledningen är att Selma Lagerlöf efter det att Sophie Elkan avlidit 1921, återfick de drygt 2 000 brev som hon skickat till väninnan. Dessa brev förvaras i Sophie Elkans samling, L 84.

Samlingen ordnas upp

I april 1940, ungefär en månad efter Selma Lagerlöfs död, blev dåvarande andre bibliotekarien (sedermera 1:e bibliotekarie och chef för KB:s Handskriftsavdelning) Nils Afzelius ombedd av advokat Eva Andén, att ordna upp Selma Lagerlöfs efterlämnade litterära kvarlåtenskap – ett material som fanns på Mårbacka och i Falun. Afzelius var på långt håll släkt med Selma Lagerlöf och kom att ha en avgörande betydelse för arbetet med samlingen. Redan under Selma Lagerlöfs livstid hade han varit henne behjälplig med att ordna hennes pressklippssamling.

Mårbacka under kriget

Afzelius vistades en månad på Mårbacka under försommaren 1940 – en tid han utnyttjade för att något så när komma igenom alla papper. Han beskriver arbetet med uppordningen på ett dramatiskt sätt:

Det var under den hemska tid, när både tågens och Mårbackabibliotekets fönster var täckta med mörkläggningspapper, när kanondundret hördes dit från norska gränsen och när Sverige väntade på sin tur att överfallas. Det var en lycka att under en sådan tid få kasta sig i arbete till långt in på nätterna. Överallt vällde det fram nya buntar, nya askar, nya lårar med brev, som måste sorteras, nya manuskript. Mer än 20 lårar gick åt att förvara allt detta i.

Läs mer

 Selma Lagerlöfs samling i Kungl. biblioteket, text till utställningskatalog av Ann-Charlotte Knochenhauer
Senast uppdaterad: 2012-05-14
Innehållsansvar: Ann-Charlotte Knochenhauer, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Ur samlingen

Samlingen har ett omfån på ca 70 hyllmeter
Samlingen har ett omfång på ca 70 hyllmeter.

Nils Afzelius anteckningar i Handskriftsavdelningens dagbok, 1950.
Nils Afzelius anteckningar i Handskriftsavdelningens dagbok, 1950.

Fragment av manuskriptet till Nils Holgerssons underbara resa
Fragment av manuskriptet till Nils Holgerssons underbara resa, som hittades på rivningstomten till Lagerlöfgården i Falun.

Selma Lagerlöf porträtterad av Henry B. Goodwin, 1916 (bilden är beskuren).
Selma Lagerlöf porträtterad av Henry B. Goodwin, 1916 (bilden är beskuren).

Detalj av brev från ett barn till Selma Lagerlöf, 1932.
Detalj av brev från ett barn till Selma Lagerlöf, 1932.

Sveriges nationalbibliotek