Birgittaautografer

A 65

Enligt sin levnadsteckning skrev Birgitta ned sina uppenbarelser på svenska och lät därefter någon av sina båda biktfäder översätta dem till latin.

Text ur handskriften, utsnitt
Enne persona syntis vakande oc eg sofande…
Birgittas vision om ett samtal mellan två röster.

Så gick det till när hon var frisk. När hon var sjuk, dikterade hon uppenbarelserna för en av biktfäderna, som översatte dem till latin och dikterade dem för en skrivare.

I Kungl. bibliotekets samling finns bevarat ett unikt vittnesmål om texternas tillkomsthistoria. Det är tre pappersblad - ett enkelblad och två hopsydda blad - som innehåller Birgittas egenhändiga utkast till två uppenbarelser. På ett enkelblad finns en uppenbarelse som Birgitta hade i Rom år 1367, i vilken hon framlade sitt reformationsprogram. Den återfinns i en starkt sammandragen latinsk bearbetning i bok IV av hennes Revelationes. I den svenska återöversättningen av Uppenbarelserna är den däremot ordagrant återgiven.

På de två hopsydda bladen finns partier ur bok VIII med jungfru Marias råd och varningar angående konung Magnus Eriksson. Denna uppenbarelse förekommer inte i versionen på latin.

Papperet för det dubbla bladet har daterats med hjälp av vattenstämplar till 1340-1390, enkelbladets till 1350-1370.

Skriften är bleknad men läsbar. Handstilen, som har daterats till 1300-talets senare del, har livligt diskuterats och kallats för vaxtavlestil, och man har menat att den var en nybörjarstil. Senare forskning har dock framhållit att bokstävernas uppbyggnad av jämförelsevis tunna linjer, utan växling i bredden, beror på att Birgittas skrivredskap har varit en penna med smalskuren spets. Detta vittnar om att hon var otränad i att skriva med bredpenna, det professionella skrivredskapet. Hon var däremot van vid att skriva på vaxtavla med skrivspets av järn eller brons, kallad griffel, vilket var vardagens skrivredskap. Således föredrog hon en smal pennspets när hon skrev på papper.

Närbild på texten med korrigeringar
Birgittas vision med de fyra männen, med ändringar och rättelser. Utsnitt.

I autograferna (de egenhändiga texterna) finns många felskrivningar och ändringar som understryker deras karaktär av utkast. Birgittas språk innehåller en del latinska låneord och en del ovanliga inhemska uttryck.

Birgittaautograferna var i Vadstena klosters ägo. Efter klostrets upplösning hamnade de så småningom i Antikvitetsarkivet för att därifrån efter en mellanlandning i Vitterhetsakademiens arkiv, komma till Kungl. biblioteket 1854.

Två handskrivna textrader ur handskriften
Sancta birgitta scref thæssa ordh mz sinne eghne Hand som røre pawan oc cardenales. (1400-tals anteckning gjord i Vadstena kloster )

Senast uppdaterad: 2015-12-15
Innehållsansvar: Patrik Granholm, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterad information

Hela handskriften i World Digital Library

Sveriges nationalbibliotek