Projektbeskrivning

Delprojekt 2 - från betaversion till produktionsrelease

1 juni 2007 lanserades en beta-version inom projektet ’Nytt LIBRIS (webbsök). I och med beta-releasen uppnådde vi målet i Delprojekt 1. Den här projektplanen tar vid där delprojekt 1 slutade. Syftet med det här projektet är att gå från en beta-version till en produktionsrelease som kan ersätta den nuvarande LIBRIS-tjänsten.

Beta-versionen har gett oss möjligheter att prova om våra utvecklingsidéer fungerar. Det har också gjort det möjligt att bjuda in användarna i utvecklingsarbetet. Dels finns det en fungerande tjänst åtkomlig för alla med uppmaning att ge återkoppling till oss i projektet. Vad är bra? Vad kan förbättras? Förstår man funktioner, gränssnitt och terminologi? En väg att göra det är via det diskussionsforum som finns i anknytning till tjänsten och som har gett oss en hel del respons.

Dessutom ger beta-versionen möjligheter att explicit testa systemet på ett urval av användare i en ”live-situation”. Testmålgrupperna är forskare, studenter och bibliotekarier. Vi genomför ”laboratorieliknande” tester där användarna får uppgift att på olika sätt angripa systemet där vi filmar och studerar förståelsen och hur testpersonen väljer att lösa uppgiften. Vi kommer också att arbeta med observationer på studenter och personal i en mer naturlig miljö – på en högskola där de är verksamma. Testerna följs upp med intervjuer där vi kan ta del av testpersonens tankar och upplevelse av systemet. Intervjuerna ger också möjlighet att fånga upp användarnas behov och synpunkter på vad som skulle vara ett bra system för dem.

Våra egna erfarenheter av utvecklingsarbetet, teknikval och arbetssätt kan nu utvärderas och tas till vara i det fortsatta arbetet.

Bakgrund, syfte och projektets mål

Utvecklingen inom webbtjänstområdet har varit enorm de senaste åren. Mycket har hänt med de tjänster som erbjuds i webbmiljö och mycket har hänt inom området hur en användare interagerar med webben och vad hon förväntar sig få tillbaka när hon använder en webbtjänst. Dessa mönster avspeglar sig också på vad användaren förväntar sig när hon möter biblioteksvärldens informationstjänster.

Samma mönster uppträder såväl i Sverige som internationellt; användandet av bibliotekskataloger minskar liksom antalet biblioteksbesök. Biblioteken är inte längre centrum i informationsuniversat; söktjänster som Google och kommersiella aktörer som Amazon har till stor del påverkat vad användaren förväntar sig av en informationssökningsresurs.

• Användaren tar hellre det material som är lättillgängligt än att leta efter kvalitativt bättre material. Ofta föredrar man att få materialet direkt i digital form; om inte ska man tydligt förstå hur man ska få tag i materialet.
• Användaren förväntar sig att få utvärderingsstöd när de letar information
• Den nya användaren är ”self sufficient” – vill klara sig själva utan att behöva fråga biblioteken.
• Användaren är gärna delaktig – om hon får ut något av det!

Hur ska biblioteken och användaren mötas igen? Hur ska en informationsresurs som LIBRIS webbsök utformas för att bli ett enkelt och värdefullt instrument i informationssökningsprocessen? Vad behövs för att möta den nutida användarens behov och förväntningar? Samtidigt är det viktigt att behålla kvalitetsaspekttänkandet i vårt särskilda samordningsansvar för informationsförsörjning för högre utbildning och forskning.

Vi behöver dessutom ha en genomtänkt systemarkitektur som är tillräckligt flexibel och skalbar för framtida större system-önskemål. Det kan röra sig om olika former av LIBRIS som lokalt (låne)system, göra webbsök till en paraplytjänst för sökning från flera källor än LIBRIS katalogbas eller att skapa en större personlig area med en mängd möjligheter i anknytning till webbsökstjänsten.

Syftet med projektet är att erbjuda en ny version av LIBRIS webbsök som såväl tekniskt som användarmässigt syftar till att möta nutida behov samt ha en plattform som ger en teknisk öppenhet för framtida önskemål.

Projektets mål

Projektets mål är att lansera en ny version av LIBRIS webbsök vid årskiftet 2007/2008. Projektets mål kan delas upp i 2 delmål.

Delmål 1

Lansering av en betaversion den 31 maj 2007. Betaversionen kommer att finnas parallellt med nuvarande version och syftar till att vi under sommaren 2007 kan få återkoppling från användarna. Vad fungerar? Vad måste vi förbättra?

Delmål 2

Lansering av en produktionsrelease av nya LIBRIS vid årskiftet 2007/2008.

Tema och inriktning

Med beskriven bakgrund i ryggen har projektet diskuterat vilka visioner vi vill bära med oss under arbetets gång. Tema…

T – Tilltalande tillgänglighet

• Tillgänglighet ”för alla”. Tillgänglighetsplan ska finnas och följas.
• Presentation och layout på ett lätt, förståeligt och tilltalande sätt.
• Personaliseringsmöjligheter. Så vill jag att ”mitt webbsök” ska se ut.

E – Enkelhet för användaren

• Lika lätt att söka och få tag på material från biblioteken som från en nätbokhandel.
• Stöd vid för många och för få träffar.
• Stöd vid vidarenavigering

M – Mångfald i åtkomst

• Aktivt erbjuda ingångar till webbsök på ställen där användaren är.
• Integration av, i och med externa tjänster
• Bli tydligare i profilering; olika intressenter kan länka till olika delmängder av webbsök (t.ex. de olika specialdatabaserna)

A – Användbar

• Stöd för att hitta och få tag i material, inte bara för att söka
• Stöd för att upptäcka relevant material för användare som inte vet exakt vilket dokument de är ute efter (t.ex. med bättre stöd för ämnessökning)
• Stöd för att utvärdera framsökt material (t.ex via extrainformation)
• Fokus från Webbsök som katalog till webbsök som verktyg. Interaktivitet. Hantering av referenser, tagging…

Sex övergripande inriktningar …

1. Modulär systemarkitektur
   Service oriented architecture. Det ska vara lätt att bygga ut, plugga in, integrera en ny modul eller service för kontinuerlig utbyggnad. Arkitekturen ska dessutom kunna möta framtida större system-önskemål.
2. API:er för externa tjänster
   Erbjuda olika möjligheter till integration med andra tjänster och möjlighet att länka in till systemet från externa tjänster.
3. Intuitiv presentation
   - tillgänglighet
   - enkelt och självklart
   - tilltalande
   - överskådligt
4. Fulltext- och digitaliserat material ska in i eller vara sökbart i webbsök.
   Medvetet arbeta för att integrera sådant material i webbsök och därigenom berika såväl webbsök som att bli en extra ingång för de många digitaliseringsprojekt som pågår, inte minst genom accessprojektet.
5. Verktyget webbsök.
   Förskjutning från katalogorienterat till service- och verktygsorienterat
   - Personliga inställningar.
   - Extrainformation i form av omslagsbilder, innehållsförteckningar, beskrivningar, recensioner som stöd för utvärdering
   - Verktyg som referenshantering, tagging m.m.
6. Get it!
   Lyfta fram hur och var man får tag i det eftersökta materialet. Om det inte är digitalt hur får man då tag i det? Tydliggöra lån och fjärrlån.

Initiering och planering

Hösten har ägnats åt en hel del planerings- och kartläggningsarbete. Inläsning av området och studier av användarundersökningar har kombinerats med att fundera över möjliga tekniska lösningar och att sätta upp en utvecklingsmiljö.

Vi har också haft hösten som en insamlingsfas; vi har aktivt samlat ihop åtgärdsbehov, synpunkter och önskemål.

Inflytandekanaler

• Vi ber webbsöksanvändarna komma in med förslag och synpunkter genom en aktiv uppmaning om ”tipsa oss!” i webbsöksgränsnittet.
• Vi har bett webbsöksanvändarna svara på en enkät där de dels får svara på frågor om hur de söker information och dels uppmanas de att uttrycka sina synpunkter om webbsök. 873 stycken har svarat på enkäten.
• Vi samlar på synpunkter och förslag från omvärlden genom dagliga kontakter och e-post.
• Vi har bjudit in bibliotekskollegor för att ta del av deras synpunkter.
• Referensgruppen har arbetat fram sina 10 mest prioriterade åtgärdsförslag.
• Vi har haft workshops och brainstorming kring egna idéer och prioritetsarbetat kring dessa.

Vi föreslår också en presentation för KB:s nya nationella referensgrupp.

Användarundersökning via enkät

Under ca två veckor i slutet av november uppmanade vi webbsöksanvändaren att svara på en enkät via en länk i webbsöksgränssnittet. Enkäten resulterade i 873 svar. Enkäten framställdes av Erik Wahlgren, en student från KTH som gör sitt examensarbete i anknytning till LIBRIS webbsök.

Enkäten innehåll 5 huvudrubriker:

• Vem söker i LIBRIS webbsök? (kön, ålder, bostadsort, sysselsättning)
• Hur ser användarens informationssökningsprocess ut?
• Till vad använder man LIBRIS webbsök (studier, forskning, i biblioteksyrket, privat)
• Web 2.0-tanken; vilken form av användardelaktighet och användaravtryck kunde man tänka sig i webbsök?
• Synpunkter. Vad tycker man och vilka förändringar vill man se, respektive inte se?

Svaren ska förstås tolkas med viss försiktighet; vi kan inte räkna med att de som svarar är representativa för dem som använder LIBRIS webbsök. Men enkäten är en rik källa att analysera och ha som stöd för prioriteringsval och framtida utvecklingssatsningar.

Fokusgrupper

Projektet har bjudit in studenter och doktorander till ett fokusgruppsmöte. Första mötet ställde upp ett informationssökningsscenario och deltagarna diskuterade hur deras informationssökningsprocess skulle kunna se ut.

Som ett eventuellt nästa steg skulle fokusgruppen kunna användas mer laboratoriebetonat. Vi kan presentera gränssnitt, funktionsflöden och kanske en pilot på någon modul för att undersöka förståelighet och användbarhet i gränssnitt och funktion.

Tillgänglighetsplan

Tillgängliga tjänster för alla!

Målet är att våra tjänster ska kunna användas oavsett vilken webbläsare eller vilket hjälpmedel som används. För att uppnå detta använder vi oss av de webbstandarder som WAI och Verva rekommenderar, nämligen att separera form från innehåll genom stilmallar (CSS) och strukturerad HTML. Fördelarna med att tillämpa webbstandarder är många:

• Tillgänglighet – tjänsterna går att använda med olika typer av hjälpmedel för funktionshindrade som t.ex. textuppläsare.
• Plattformsstöd – tjänsterna går att använda oavsett plattform och utrustning i form av dator, operativsystem och webbläsare.
• Form separeras – vilken gör det enklare att bygga en flexibel form som lätt kan anpassas efter nya behov och funktioner.
• Användarcentrerad design – användaren får bl.a. kontroll över att anpassa texten.
• Hastighet – sidan laddas snabbare.

När vi tar fram formen analyseras tjänstens olika element utifrån den tilltänkta målgruppens behov. Till grund ligger också användarundersökningar inom området, de riktlinjer som presenteras i Vervas Vägledningen för 24-timmarswebben 2.0 och WAIs riktlinjer WCAG 1.0.

Vi tillämpar öppen utveckling. Vi kommer kontinuerligt att lägga ut betaversioner och skisser så att användaren kan bidra till tjänsternas utveckling. Parallellt med den öppna utvecklingen utför vi också tester av form och funktion på användare.

För maximal återgivning av bild och form krävs minst:

PC:
IE 5.01
Opera 9.02
Netscape 7.2
Firefox 1.5.0.2

Mac:
Firefox
IE 5
Safari

De standarder vi använder oss av är CSS 2.0 och HTML 4.01.