Fokusgrupp

Fokusgrupp

Deltagare

I fokusgruppen deltog sju personer: tre doktorander i arkeologi, nedeländska respektive socialantropologi, tre studenter på grundnivå inom journalistik, juridik respektive biblioteks- och informationsvetenskap samt en jurist som gått i pension och på senare tid läst en tolkutbildning.

Uppgifter

Under träffen genomfördes två uppgifter: ett scenario och en workshop. För respektive uppgift avsattes ungefär en halvtimme plus en kvarts redovisning/diskussion. Deltagarna delades in i två grupper som genomförde uppgifterna var för sig. Den första uppgiften, scenariot, gick i kort drag ut på att hjälpa en fiktiv person - Agnes Fischer, 23 år - att hitta material till sin b-uppsats inom statsvetenskap. Ämnet för uppsatsen rörde sig kring demokratisering och ekonomisk utveckling i Singapore. I den andra uppgiften fick de arbeta med att ta fram funktioner de skulle vilja se kopplade till en inloggningsmöjlighet i LIBRIS webbsök.

1. Kartläggning av uppsatsämne

Här valde de två grupperna i stort två olika angreppssätt, den ena hade ett större perspektiv och önskade göra en större kartläggning av ämnet utifrån en aktörsmodell, och till stor del leta förstahandsinformation genom kontakter med ambassader, organisationer, media mm. Den andra gruppen hade en mer pragmatisk inriktning och koncentrerade sig på att snabbt hitta relevant information.

En av de största svårigheterna den förstnämnda gruppen såg var att avgöra vilken information som är relevant, med tanke på det stora antalet kanaler och källor till information som finns idag. Personlig vägledning och tips ansågs därför vara mycket värdefullt för att få en överblick över ämnet.

Den andra gruppen var inne på att ta informationsspecialister till hjälp för att veta vad man skulle söka på. De uttryckte svårigheter med att söka på ämnesord: ”jag skulle aldrig söka på 'Singapore' i LIBRIS, man skulle få tusen träffar” var en kommentar. De föreslog därför att man först skulle ta kontakt med specialiserad bibliotekarie på SU och även besöka KB:s information för att få reda på relevanta databaser och mer specifika ämnesord att söka på.

Andra vägar för att hitta relevant litteratur som nämndes var litteraturlistor från kursen, och fortsättningskurser. Även referenslistor i introduktionsverk till ämnet ansågs vara en bra källa. Utifrån denna information gällde det sedan att extrahera en kort och koncis litteraturlista över relevanta verk. Dessa kunde sedan med fördel lokaliseras med hjälp av LIBRIS. På frågan om de mest använde LIBRIS för att lokalisera en bok var svaren blandade, någon sa att det var det enda hon använde LIBRIS till medan någon mer letade fram ”ny” litteratur.

Någon efterfrågade en möjlighet att kunna se referenslistor till verk i LIBRIS. Det påpekades även att den information som finns i LIBRIS sällan räcker för att bedöma ett verks relevans. Samtidigt tyckte flera att en innehållsförteckning ofta kan vara tillräcklig för att göra en första bedömning, och någon sa att sådana ofta finns till den litteratur han söker i LIBRIS idag.

Andra kataloger/söktjänster för att hitta relevant litteratur som nämndes var bl a Google scholar och stora bibliotek i exempelvis Frankrike och USA. Ett annat spår som togs upp var att man kunde delta i ”communities” för forskare/studenter inom samma ämne för att komma i kontakt med människor som sitter inne med relevant information, här nämndes exempelvis USEnet och Google-groups.

2. Egen area i LIBRIS webbsök

En grupp kom på metaforen ”en egen bokhylla”. Tanken med denna är att kunna spara poster och återkomma till poster man hittat tidigare, var de finns och vilka sökningar man gjort. En specifik funktion för att spara e-böcker nämndes även (?). Man ska även kunna skapa litteraturlistor utifrån hela eller delar av sin bokhylla. En annan funktion som efterfrågades var möjligheten att skapa separata bibliografier för olika uppsatser eller artiklar man arbetar på. Till detta skulle det även finnas ”RefWorks-liknande” funktionalitet för att kunna skapa referenslistor. Någon önskade sig även en funktion som givet exempelvis en författare och titel, eller ett ISBN-nummer fyller i den information som saknas i en referens.

Till denna ”minikatalog” skulle man även kunna skapa egna kommentarer främst som hjälp i sitt eget arbete och då inte ämnat för att bli publikt. Det skulle vid ett senare tillfälle kunna bli aktuellt att göra vissa av dessa kommentarer publika, det är dock viktigt att man själv alltid har kontroll över vad som är publikt. Egna ämnesord eller ”taggar” skulle även kunna göras sökbara för andra användare, men en förutsättning är att de privata ämnesordssystemen tydligt avdelades från de officiella kontrollerade.

Arean skulle även kunna innefatta någon sort forum eller community för forskare inom samma ämne. Det får dock inte bli en blogg för ogenomtänkt tyckande. En inloggning för forskare och studenter sågs även som ett sätt att skapa trovärdiga recensioner. I fråga om recensioner var gruppen dock något oenig, vissa såg det som något positivt även om det var andra användare som skrivit dem, medan vissa trodde att skulle vara svårt att upprätthålla trovärdighet i ett sådant system. Ett argument för användarrecensioner var att om man väljer att skriva om ett vetenskapligt verk har man antagligen hyfsad koll på det; det är svårt att fejka på lite högre nivå. Det är även viktigt att tydligt presentera avsändaren, viss efterfrågade att man skulle ange akademisk grad/nivå.

En grupp efterfrågade även kopplingar till en recensionsdatabas för de böcker man sparat i sin egen area. Ett annat önskemål som väcktes av en deltagare var möjligheten att skapa en citatdatabas för citat som han ofta använda, med tillhörande färdiga referenser.

Permalänkar var en annan funktion som efterfrågades och då även möjligheten att tipsa kompisar om ett verk, och även funktionalitet för at skicka länkar till sig själv när man sitter på ett bibliotek som inte tillåter åtkomst av webbmejl.

Övriga önskemål/synpunkter

Integrering av reservationer och låntagarbeställningar till flera bibliotek samtidigt: ett klick för att beställa och sedan fixar systemet så att man får den bok som blir ledig först.
Svårt att hitta klassificeringskoder, bättre översikt/hjälp efterfrågades.
Bättre marknadsföring av LIBRIS.
Uppsök kan ge en missvisande bild av hur mycket som har skrivits inom ett område eftersom så få är med.
Svårt att hitta e-böcker.
”Ändra inte för mycket i LIBRIS, då måste man lära sig hitta allt på nytt.”