Senare tillägg i Codex Gigas

Sex av tilläggen är från medeltiden. En anteckning som finns på frampärmens insida (f. 1v) hör till de mest intressanta. Den berättar hur Břemovklostret år 1295 återköpt Codex Gigas från cistercienserna i Sedlec efter att ha varit pantsatt av sina ägare benediktinerna i Podlažice. Anteckningen som länge hade varit gömd under ett påklistrat pergamentstycke har tagits fram av George Stephens (1813-95) i mitten av 1800-talet.
Fyra andra medeltida tillägg (ff. 273r, 276r, 286r, 305v) är skrivna av en och samma skrivare troligen före 1250-talet. De har huvudsakligen ett religiöst innehåll. 

De eftermedeltida notiserna sträcker sig från 1562 till 1851 och är framför allt inskrivna i kalendariet. Den tidigaste är skriven av Johannes III Chotovsky de Chotow, Broumovklostrets abbot och berättar om hans bror Andreas död (f. 309v). Den andra är nedtecknad av samme abbot och meddelar att kejsaren Ferdinand I (1503-64) besökte klostret år 1527 under sin resa från Wroclaw till Prag (f. 304r). Johannes Chotowskys död finns noterad den 14 juni 1575 (f. 308r)

De återstående tilläggen har huvudsakligen jag-var-här-inskrifternas karaktär, det vill säga olika människor har antecknat sina namn i handskriften, oftast med en kort kommentar. De flesta av notiserna är koncentrerade till 1580- och 1590-talet, då handskriften fortfarande var i Broumov, dit den hade flyttats i början av 1400-talet. De handlar om olika män av kyrkan, adeln eller kejserliga tjänstemän som under sina resor vanligen mellan Böhmen och Schlesien besökte klostret. En av dem var Felix från Linda (-1593), ärkedjäkne i Pragkyrkan, dekan i Karlstein och kanik i Olomouckyrkan. Han vistades i Broumov i september 1582, då enligt notisen pesten härjade i Prag (f. 309v). Felix från Linda har skrivit sitt namn en gång till, när han besökte klostret igen år 1590 tillsammans med några andra personer.

En annan var Georg Barthold Pontanus av Breitenberk, suffraganbiskop och domprost i Prag likaså välkänd boksamlare. Han vistades i Broumovklostret i januari 1592 i sällskap med Laurentius Nigrin, general och högste prior av korsbärarorden med röd stjärna samt med en okänd klerk från Prag. De tittade tillsammans på handskriften och skrev in sina namn (f. 305v).

Tre notiser från 1594 (ff. 305r, 306r, 306v) berättar om Codex Gigas transport till Prag i samband med utlån till Rudolf II (1576-1612), kejsare och kung av Böhmen. Handskriften återlämnades aldrig till Broumovklostret. Under Pragtiden undersöktes Codex Gigas av Rudolfs sekreterare Jan Huberus Pontanus som 1597 gjorde avskrifter för kejsarens räkning (f. 306r). 

1649 kom Codex Gigas till Stockholm. Här fick ett sällskap av tre tyskar, som var på besök i staden i maj 1672¸ titta på handskriften (f. 307v). Johan Elers (1730-1813) skald, topograf och Kungliga bibliotekets amanuens skrev in sin namnteckning år 1752 (f. 312r). Han hade arbetat med Codex Gigas och gjorde en avskrift av texten med besvärjelser, vilken följer efter djävulsbilden. Avskriften finns bevarad.

Och till sist har två tjeckiska forskare Jan Pečírka (1818-70) och Beda Dudik (1819-90) antecknat sina namn på handskriftens sista blad (f. 312r). De undersökte Codex Gigas i mitten av 1800-talet. I synnerhet Dudik har gjort bestående forskningsinsatser.

Se tilläggen