Pågående projekt

2017

Värdet av bibliotek - metoder för utvärdering och uppföljning av projekt och extraordinära satsningar

Under höstterminen 2016 startade regeringen en satsning kring bemannade skolbibliotek. Satsningen är finansierad fram till och med 2018. Under 2016 omfattade satsningen 15 miljoner kronor för att under 2017 och 2018 uppgå till 30 miljoner kronor per år. Idag finns få svenska undersökningar som kan påvisa effekterna av skolbibliotekens samarbete inom skolans ram. Regeringens satsning är därför ett utmärkt tillfälle att göra en undersökning med vetenskapliga metoder under en begränsad tid.

Kungliga biblioteket har gett Pamela Schultz Nybacka vid Södertörns högskola i uppdrag att göra en fördjupad studie kring betydelsen av ett bemannat skolbibliotek för elevers lärande och måluppfyllelse. Studien ska bedrivas i form av följeforskning under den tid, 2017-2018, som regeringens satsning pågår.

Resultatet redovisas under 2019.

Kontaktperson på KB är Marja Haapalainen  

Digitalt kompetenslyft

Utredningen för en nationell biblioteksstrategi har föreslagit att Sveriges folkbibliotekarier ska fortbildas så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen.

Utredningen föreslår att Kungliga biblioteket får i uppdrag att initiera och leda satsningen Digitalt först med användaren i fokus. Kungliga biblioteket ska samordna de regionala biblioteksverksamheternas kunskap och insatser. De regionala biblioteksverksamheternas roll som kompetens- och utvecklingsnoder blir därmed tydligt formulerade. Kungliga biblioteket får också i uppdrag att följa upp och utvärdera verksamheten.

Syftet med utvecklingslinjen är därför att förbereda och stödja ovan nämnda digitala kompetenslyft för biblioteksanställda. Komptenslyftets slutmål bibliotekens användare, de ska ha tillgång till handledning både enskilt och organiserat i aktiviteter som främjar och stärker den digitala komptensen, källkritik och förtroendet för digitala tjänster.  Linjen ska på sikt utvecklas till att stödja arbetet med digital komptens generellt på alla typer av bibliotek.

KB ska under 2017 och förbereda för genomförandet av det digitala kompetenslyftet genom att koordinera de regionala insatserna och ta fram utvärderingsmodeller i samråd med regionerna. Arbetet sker inom gruppen Kvalitetsdialog som ingår i KB:s Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling.

 

Kontaktperson på KB är Elisabet Rundqvist 

Migration och språklig mångfald

Syftet med utvecklingslinjen är att belysa och utveckla bibliotekens roll när det gäller migration och språklig mångfald. Linjen kan ses som en utveckling och breddning av den linje för Mångspråkighet – nyanlända som startade under 2016. Enheten för nationell bibliotekssamverkan på KB har fått i uppdrag att kartlägga bibliotekens  arbete och vilka utmaningar som de hanterar.  Syftet är att identifiera goda regionala och/eller kommunala exempel, som skulle kunna lyftas och få bäring på nationell nivå genom fortsatt utveckling och eventuellt ekonomiskt stöd inom utvecklingslinjen.

Kartläggningen baseras på befintliga rapporter, biblioteksstatistik, biblioteksplaner, studier samt en kvalitativ minienkät till folk- och regionbibliotek.

Kartläggningen redovisas i september 2017.

Kontaktperson på KB är Marja Haapalainen.

I augusti 2017 påbörjas en fortsättning på utvecklingslinjen av en extern utredare. Bjarne Stenquist är konsult med inriktning segregations- och integrationsfrågor och har en bakgrund som journalist och skribent. Uppdraget är att utifrån ett användar- och samhällsperspektiv ta avstamp i kartläggningen och formulera förslag till reformprogram för hur staten kan understödja bibliotekens samhällsroll som verktyg för integration.
Studien redovisas i december 2017.

Kontaktperson på KB är Christina Persson

Bibliotekarierollen

KB har gett i uppdrag till de biblioteks- och informationsvetenskaliga utbildningarna vid Lunds universitet, Uppsala universitet, Högskolan i Borås, Umeå universitet och Linnéuniversitetet, att göra en studie som i olika teman och ur olika perspektiv ska belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar utifrån olika omvärldsförändringar. Studien ska även innehålla förslag på hur de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna kan bidra till att stärka primärt bibliotekarieprofessionen. Studiens innehåll ska vara grundat i befintlig svensk och internationell forskning.

Resultatet redovisas senast den 15 mars 2018 i en skriftlig rapport.

Samordnare är professor Joacim Hansson, Linnéuniversitetet.

Kontaktperson på KB är Karl Isaksson och Christina Persson.

Öppen källkod (open source): Libris och Koha – rdf.

Koha är ett fritt och öppet bibliotekssystem, och ett brukbart alternativ tillsammans med fria poster från Libris. Projektet genomförs på Stockholms universitetsbibliotek och innebär utveckling av viss funktionalitet när det gäller hantering av RDF i Koha Syftet är att möjliggöra för Koha att utöver Marc-formatet även kunna hantera andra metadataformat. KB bidrar med 500.000 kronor.

Open Access och Licenser

KB bidrar med medel  till ett pilotprojekt med SpringerCompact. Projektet genomförs på Kungliga biblioteket, enheten för nationell bibliotekssamverkan, och innebär att KB/BIBSAM-konsortiet testar en ny affärsmodell med förlaget Springer. Denna modell ska fungera som en övergångsmodell i skiftet till gold open access. Prismodellen går ut på att värdet av licenskostnaden räknas ihop med den kostnad som författaravgifterna utgör. Dessa summor bildar tillsammans ett nytt basvärde, en s.k. publiceringspott, vilken ersätter nuvarande uppdelning i prenumerationskostnader och författaravgifter. Utöver detta tillkommer en plattformsavgift som ska täcka förlagets kostnader för övergången. KB bidrar med 1,2 miljoner till plattformsavgiften.

Kvalitetssäkring av OCR-tolkad text – principer och tillvägagångssätt

Optical Character Recognition (OCR) är en metod för automatiserad överföring från avbildning till maskinläsbar text. Kapaciteten hos OCR-processen, och inte minst resultatets tillförlitlighet, påverkas av ett stort antal variabler relaterade till källdokumentets egenskaper, bildfångstens genomförande, programvaran som används för bildanalys och de ordlistor som stödjer tolkningen av texten.

Kvalitetskontroll av OCR-processer är en komplex uppgift och samarbetet mellan producenter av textdata och användare/förädlare skulle underlättas om det fanns gemensamma principer och utvecklade metoder. Det saknas också etablerade kvalitetsnivåer kopplade till olika användningsoråden. En lingvistisk analys av en tidningstext ställer andra krav på OCR-tolkningen än om texten enbart används för att söka fram relevanta träffar i avbildade artiklar.

Projektet har till uppgift att utarbeta principer och föreslå tillvägagångssätt för kvalitetskontroll av OCR-processer. Här ingår också att se över möjligheten att fastställa kvalitetsnivåer för OCR-tolkad text, kopplade till användningsområden.

KB bidrar med 150.000 kronor.

2015

Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen

Projektets syfte är att i lärarutbildningen integrera inslag om hur skolbibliotek kan användas som pedagogisk resurs då det gäller elevers kunskaper och färdigheter i att söka, värdera och använda information

Projektet kommer att ske i samarbete mellan Södertörns högskolebibliotek och Lärarutbildningen vid Södertörns högskola och ett skolbibliotek på en skola för år 4-6.

Projektledare: Jan Hjalmarsson, Södertörns högskolebibliotek
Kontakt på Enheten för nationell bibliotekssamverkan: Elin Lucassi, fornamn.efternamn@kb.se
Dnr: 6.2-2015-263
Bidrag från KB: 197 000 kronor
Slutredovisning: 2015-12-01

2013

IMPACT- Effekt i Sverige (Uppsala UB)

Projektet avser att undersöka vilket behov svenska kulturarvsinstitutioner har av textanalys vid digitalisering, och vilka brister man idag ser med de kommersiella lösningar som man arbetar med.
Kontakt på Avdelningen för Libris: Göran Konstenius, fornamn.efternamn@kb.se
Projektledare: Per Cullhed vid Uppsala UB
Dnr: 51-KB-715-2012
Bidrag från KB: 330 000
Slutredovisning: 2014-12-31
Huvudinriktningen kommer att gälla OCR (optical character recognition), men inventeringen kommer också att kartlägga hur automatisk bildigenkänning och HTR (handwritten text recognition) skulle kunna användas i det praktiska arbetet på institutionerna. Målet är att projektet ska bidra till ett förstärkt svenskt nätverk inom OCR och HTR som kan förbättra resultatet vid praktisk tillämpning, och att resultatet kommer att kunna nyttiggöras inom IMPACT (improving access to text), ett internationellt EU-finansierat projekt inriktat mot att ta fram OCR-verktyg.

 

 

Senast uppdaterad: 2016-11-21
Innehållsansvar: Christine Wallén, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterad information

Pågående projekt i programmet OpenAccess.se 

För att kunna läsa PDF-dokument behöver du programmet Adobe Reader. Det kan du hämta gratis på Adobes webbplats.

Sveriges nationalbibliotek