Nationella utvecklingslinjer

Utvecklingslinjerna är en del av den nationella biblioteksstrategin. I förhållande till strategin är utvecklingslinjerna ”verkstaden” där KB tillsammans med biblioteken arbetar med praktiskt utvecklingsarbete. Utvecklingslinjerna tas fram i dialog med bibliotekssfären. Inom varje linje pågår en eller flera aktiviteter.

Under 2018 finns följande utvecklingslinjer:

Värdet av bibliotek - metoder för utvärdering och uppföljning av projekt och extraordinära satsningar

Syftet med utvecklingslinjen är att ta fram metoder för utvärdering och uppföljning av projekt och extraordinära satsningar inom bibliotekssfären. Metoderna ska kunna användas av alla typer av bibliotek.  

Nationella digitala bibliotekstjänster

En förstudie om nationella digitala bibliotekstjänster ingår i KB:s pågående arbete med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Studien ska undersöka behov och förutsättningar för att skapa nationella digitala bibliotekstjänster riktade till alla, med syfte att öka tillgången till ett brett utbud av medier för att främja bildning, kunskap och läsning på lika villkor i hela landet. Studien ska vara ett underlag till det slutliga strategiförslaget, men också ett underlag till KB:s budgetäskande i februari 2019 i syfte att inleda ett genomförande så snart som möjligt.

Migration och språklig mångfald

Syftet med utvecklingslinjen är att belysa och utveckla bibliotekens roll när det gäller migration och språklig mångfald. Linjen kan ses som en utveckling och breddning av den linje för Mångspråkighet – nyanlända som startade under 2016. 

Open Access och Licenser

Lärosätesbiblioteken befinner sig i en övergångsperiod. Från att ha gått från tryckt till elektronisk informationsförsörjning står man inför skiftet till ett öppet tillgängligt publiceringssystem, så kallat open access (OA). Kopplingen mellan open access-frågor och licensfrågor blir allt tydligare. I det rådande publiceringslandskapet av vetenskapliga artiklar finansieras såväl tidskriftsprenumerationer som författaravgifter i både rena OA-tidskrifter och hybridtidskrifter med statliga medel. Prenumerationerna belastar forskningsbibliotekens budgetar i form av licenskostnader, medan författaravgifter betalas genom bidrag från forskningsfinansiärerna eller direkt av lärosätena/forskarna. Detta leder till ökade kostnader. Syftet med linjen är att stödja en samverkan mellan statens olika aktörer (forskningsfinansiärer, lärosäten och bibliotek) som underlättar för forskningsinstitutionerna att hantera denna utveckling.

Öppen källkod och öppen data

Allt fler bibliotek börjar undersöka system som är utvecklade med öppen källkod. Det betyder att koden är tillgänglig för den som vill använda och vidareutveckla utan att behöva betala en licensavgift till kodens ägare, som man gör för kommersiella system. Ofta byggs ett community upp i vilket användare, bibliotek och företag tillsammans bidrar till utvecklingen av systemet. Syftet med linjen är att stödja en samordning av arbetet, informationsinsatser och riktade utvecklingsinsatser så att fler bibliotek ska kunna välja ett system tillgängligt med öppen källkod.

Senast uppdaterad: 2017-04-03
Innehållsansvar: Christine Wallén, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges nationalbibliotek