Nationella utvecklingslinjer

Utvecklingslinjerna är en del av den nationella biblioteksstrategin. I förhållande till strategin är utvecklingslinjerna ”verkstaden” där KB tillsammans med biblioteken arbetar med praktiskt utvecklingsarbete. Utvecklingslinjerna tas fram i dialog med bibliotekssfären. Under 2016 finns följande utvecklingslinjer:

Öppen källkod (open source)


Allt fler bibliotek börjar undersöka system som är utvecklade med öppen källkod. Det betyder att koden är tillgänglig för den som vill använda och vidareutveckla utan att behöva betala en licensavgift till kodens ägare, som man gör för kommersiella system. Ofta byggs ett community upp i vilket användare, bibliotek och företag tillsammans bidrar till utvecklingen av systemet. För bibliotek som väljer detta innebär det att de inte är beroende av en kommersiell leverantör för sitt verksamhetskritiska system och de få dessutom större kontroll över sitt data. Utvecklingen förs även närmare bibliotekets användare och biblioteket har större möjlighet att påverka utvecklingen av systemet. KB stödjer en samordning av arbetet, informationsinsatser och riktade utvecklingsinsatser så att fler bibliotek ska kunna välja ett system tillgängligt med öppen källkod.

Open Access och Licenser

Lärosätesbiblioteken befinner sig i en övergångsperiod. Från att ha gått från tryckt till elektronisk informationsförsörjning står man inför skiftet till ett öppet tillgängligt publiceringssystem, så kallat open access (OA). Kopplingen mellan open access-frågor och licensfrågor blir allt tydligare. I det rådande publiceringslandskapet av vetenskapliga artiklar finansieras såväl tidskriftsprenumerationer som författaravgifter i både rena OA-tidskrifter och hybridtidskrifter 1 med statliga medel. Prenumerationerna belastar forskningsbibliotekens budgetar i form av licenskostnader, medan författaravgifter betalas genom bidrag från forskningsfinansiärerna eller direkt av lärosätena/forskarna. Detta leder till ökade kostnader. KB stödjer en samverkan mellan statens olika aktörer (forskningsfinansiärer, lärosäten och bibliotek) som underlättar för forskningsinstitutionerna att hantera denna utveckling.

Bibliotekens roll som leverantörer av textdata som råvara

Textdata är en allt viktigare råvara inom utbildnings- och kulturarvssektorn. Digital humaniora (DH) är ett samlingsbegrepp för metoder inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsområdet där digital teknik används för att möjliggöra bearbetning och analys. Det digitala formatet möjliggör också anpassning av textresurser för specifika behov och användningsområden. Samma principer gäller för utbildning på andra nivåer. KB stödjer insatser där bibliotekens roll som leverantörer av rådata blir belysta och utvecklas.

Mångspråkighet - nyanlända

Biblioteken behöver förbereda och förändra för att ge bättre service i ett samhälle som har fler språk och fler nyanlända. KB stödjer en samordning av arbetet, informationsinsatser och riktade utvecklingsinsatser så att fler bibliotek ska kunna bidra.

Insamling och tillgängliggörande av pliktmaterial i ett förändrat medielandskap

Stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar, liksom den snabba utvecklingen av internet och nya medier, har bland annat lett till att medieformer utvecklats som inte omfattas av den befintliga pliktexemplarslagstiftningen. KB:s och de övriga pliktbibliotekens förutsättningar för att med lagstöd samla in, bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och studier har därmed urholkats. Konsekvenserna för möjligheterna att beforska och studera vår samtid riskerar att bli omfattande. KB stödjer en samordnad insats där såväl problem som möjliga utvecklingsområden belyses.

 

 

Senast uppdaterad: 2017-04-03
Innehållsansvar: Christine Wallén, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges nationalbibliotek