Nationella utvecklingslinjer

Utvecklingslinjerna är en del av den nationella biblioteksstrategin. I förhållande till strategin är utvecklingslinjerna ”verkstaden” där KB tillsammans med biblioteken arbetar med praktiskt utvecklingsarbete. Utvecklingslinjerna tas fram i dialog med bibliotekssfären. Inom varje linje pågår en eller flera aktiviteter.

Under 2017 finns följande utvecklingslinjer:

Värdet av bibliotek - metoder för utvärdering och uppföljning av projekt och extraordinära satsningar

Syftet med utvecklingslinjen är att ta fram metoder för utvärdering och uppföljning av projekt och extraordinära satsningar inom bibliotekssfären. Metoderna ska kunna användas av alla typer av bibliotek.  

Digitalt kompetenslyft

Syftet med utvecklingslinjen är att förbereda och stödja det digitala kompetenslyft som utredningen av en nationell biblioteksstrategi föreslagit. Linjen ska på sikt utvecklas till att stödja arbetet med medie- och informationskompetens (MIK) generellt på alla typer av bibliotek.

Migration och språklig mångfald

Syftet med utvecklingslinjen är att belysa och utveckla bibliotekens roll när det gäller migration och språklig mångfald. Linjen kan ses som en utveckling och breddning av den linje för Mångspråkighet – nyanlända som startade under 2016. 

Bibliotekarierollen

Syftet med utvecklingslinjen är att belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar, bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik.

Open Access och Licenser

Lärosätesbiblioteken befinner sig i en övergångsperiod. Från att ha gått från tryckt till elektronisk informationsförsörjning står man inför skiftet till ett öppet tillgängligt publiceringssystem, så kallat open access (OA). Kopplingen mellan open access-frågor och licensfrågor blir allt tydligare. I det rådande publiceringslandskapet av vetenskapliga artiklar finansieras såväl tidskriftsprenumerationer som författaravgifter i både rena OA-tidskrifter och hybridtidskrifter med statliga medel. Prenumerationerna belastar forskningsbibliotekens budgetar i form av licenskostnader, medan författaravgifter betalas genom bidrag från forskningsfinansiärerna eller direkt av lärosätena/forskarna. Detta leder till ökade kostnader. Syftet med linjen är att stödja en samverkan mellan statens olika aktörer (forskningsfinansiärer, lärosäten och bibliotek) som underlättar för forskningsinstitutionerna att hantera denna utveckling.

Öppen källkod (open source)

Allt fler bibliotek börjar undersöka system som är utvecklade med öppen källkod. Det betyder att koden är tillgänglig för den som vill använda och vidareutveckla utan att behöva betala en licensavgift till kodens ägare, som man gör för kommersiella system. Ofta byggs ett community upp i vilket användare, bibliotek och företag tillsammans bidrar till utvecklingen av systemet. Syftet med linjen är att stödja en samordning av arbetet, informationsinsatser och riktade utvecklingsinsatser så att fler bibliotek ska kunna välja ett system tillgängligt med öppen källkod.

 

 

Senast uppdaterad: 2017-04-03
Innehållsansvar: Christine Wallén, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges nationalbibliotek